Syfte: Den kraftiga urbaniseringen medför att mentala sjukdomarna och depressioner ökar hos befolkningen då den naturliga miljön försvinner från de tätbebyggda städerna. Vilket även minskar möjligheten för de boende i staden att kunna se och höra djur och växter. Grönytefaktorn är ett verktyg kommunerna kan använda för att bygga täta städer men ändå utforma staden så att ekosystemtjänsterna får en bra plats i samhället. Målet med den här studien är att undersöka hur den vertikala växtligheten kan användas i grönytefaktorn, samt dess möjligheter att öka rekreationsvärdet i stadsdelar med lite grönska. Detta för att skapa en attraktivare stadsmiljö och på så sätt bidra till en bättre hälsa hos invånarna. Hur arbetar Jönköpings kommun kring vertikal växtlighet? Hur uppfattas den vertikala växtligheten ur ett rekreationsperspektiv? Hur kan vertikal växtlighet användas i grönytefaktorn för att öka rekreationsvärdet? Metod: Arbetet har utförts med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Dokumentanalys har utförts för att undersöka hur kommunerna kan använda sig av grönytefaktorn och hur de använder sig av vertikal växtlighet. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sakkunniga i Malmö stad och Jönköpings. Även en upplevelsestudie utfördes i form av en inventering om hur besökare skulle kunna uppleva vertikal växtlighet utfördes på Hoppes torg i Jönköpings. Där en illustration av en vertikal växtlighet visades för besökande i området och de bedömde sedan illustrationen efter 10 miljökvaliteter. Resultat: Resultatet utifrån studien visar att Jönköpings kommun inte använder sig av den vertikala växtligheten så mycket. Från upplevelsestudien visar det sig att en vertikal växtvägg uppfattas som positiv med en återhämtande effekt och kan ge ett högre rekreationsvärde där den placeras. Inventeringen på Hoppets torg visade en betydande positiv effekt för 6 av de 10 miljökvaliteterna för den vertikala växtligheten. Konsekvenser: Studiens slutsats är att den vertikala växtligheten kan bidra till ett rekreativt värde. Vid användandet av den vertikal växtlighet så bör det beaktas om växtligheten är grön under en längre period av året, samt hur lång tid det tar för växtligheten att breda ut sig över det tänkta området. Begränsningar: Resultatetförarbetetvisarendastderekreativavärdetavenväxtvägg. Studien har begränsats till Jönköpings och Malmös kommun trots detta är studien allmänt giltig för alla platser där en vertikal växtvägg kan implementeras. I undersökningsstudien användes endast en bild för att visa en växtvägg på platsen vilket minskar reliabiliteten för studien och ett annat resultat hade kanske visat sig om de besökande hade kunnat bedöma en miljö med en växtvägg.

The paper reports on a study of how urban gardening can be implemented in the urban planning for the area, how urban gardening can be used as a tool for a more sustainable city, as well as to understand the role of cafes in encouraging the residents of the Stockholm, both directly and indirectly, to engage in sustainable consumption practices. This project will look at how urban gardening tools can be used within Stockholm to increase sustainable consumption practices. The final outcome, of which, will be a mobile herb garden that travels to different cafes in urban areas of Stockholm, with suggestions as to what could be included in the area to maximize the environmental and economical benefits. Through participatory design approach a range of urban gardening practices has been included in the suggested plans including mobile gardens, community gardens, and growing local foods to maximize the benefits for both the residents and the planet. As a designer and discerning consumers I tried to start to look beyond the pure surface in this project and reveal the potential of urbanization especially by looking closer at “what is” in this case, the impact of cafes can play on encouraging citizens to sustainable consumption and that can be shared as surplus in an urban area in central Stockholm which can be prototyped and be read as a case study to “ what if “.

The thesis covers the role of the Green Space Factor (GSF) system as a nature-based solution for ecological urban planning in the sustainable city. One main focus for sustainable urban development is the aspect of constructing green spaces and green buildings in order to improve land-use efficiencies and thus minimize negative environmental impacts. Hence, in this study research is made through conducting a qualitative municipal document analysis on how the GSF system is portrayed and implemented in urban planning strategies based on the municipalities of Malmö and Gothenburg. To limit the study, two urban areas are selected for further investigation, the Western harbour in Malmö City and the Freeport in Gothenburg City. The documents included in the study are based on three categories of developing the chosen urban areas: visions, area programs and detailed plans. From the document analysis, several categories or themes were extracted consisting of future goals and vision, actors and trademarks, visionary sustainability, climate change adaptation strategies, sustainable urban development models, green infrastructure, and lastly strategies and design principles of the Western harbour and the Freeport. The results are analysed through the theory of neoliberalised urban climate change adaptation strategies and green fix as crisis management. In order to include the local context of sustainable urban development, environmental policy localization is also included in the analysis of the results. The results from the analysis of the empirical material show that the municipalities of Malmö and Gothenburg have implemented the GSF planning system into the local context of their visions, area programs and detailed plans of both the Western harbour and the Freeport. The GSF system is included in both urban planning strategies through indirect terminologies connected to general sustainable development, such as climate change adaptation, green infrastructure and design principles showcasing the desired sustainability strategies. However, the results present the risk of market-based sustainability trademarking. The study concludes on the mark that it is important for the cities to on one hand implement the GSF system into the overall policies design, and on another hand face sustainable urban development at a variety of spatial scales in order to meet the external requirements originating in the localization of environmental policies.