Nature and greenspaces have been enjoyed throughout history and used for relaxation purposes. Several theories, such as biophilia and stress recovery theory, suggest nature’s ability to improve stress recovery. Even though stress helps detect danger and enhances alertness, it causes fatigue and distortive cognitive functions if prolonged. Nature-based intervention such as Shinrin-yoku or forest bathing, which refers to relaxing walks in forest environments, has been recently researched and used to reduce stress in individuals. The current study is an experimental study aimed at whether attendance in nature is beneficial for stress recovery. Ten subjects were divided into an experimental group (walks in nature) and a control group (walks in a city environment). They were tested for stress levels using heart rate variability (HRV) and the Karolinska exhaustion disorder scale (KEDS) before and after the walks. The result demonstrated no significant differences in stress recovery for both measurements before and after walks in nature compared to walks in a city environment. Despite that, it did not reject nature’s positive impact on stress recovery. Therefore more research on nature-based intervention and stress recovery is required.

Flertalet studier har visat att grönområden främjar människors fysiska och psykiska hälsa. I takt med en ökad urbanisering och stadsutbyggnad ersätts naturliga miljöer med bebyggelse vilket påverkar befolkningen i urbana miljöer negativt, eftersom urbana grönområden genererar viktiga ekosystemtjänster. En urban livsstil kan dessutom medföra hälsorisker som psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och fysisk inaktivitet. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats undersöka vilken betydelse urbana grönområden har haft för enskilda invånare i Helsingborg under covid-19-pandemin. Tio kvalitativa e-postintervjuer genomfördes och empirin analyserades med en induktiv ansats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av Attention restoration theory samt Stress recovery theory och den insamlade empirin gav upphov till följande teman: lugn och ro, hämta energi, samt miljöombyte. Resultatet visar att urbana grönområden har betydelse för informanternas hälsa, eftersom urbana grönområden bidrar till återhämtning och stressminskning, vilket är betydande faktorer för en god fysisk och psykisk hälsa. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att genom att bevara urbana grönområden kanmänniskors livskvalitet öka eftersom urbana grönområden bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa i samhället. / Former studies have shown that urban green spaces improve physical and mental health.Urbanisation and urban development result in green environments being replaced by buildings. This has a negative effect on urban residents as urban green spaces provide important ecosystem services. An urban lifestyle can involve health risks such as mental illness, cardiovascular disease, and physical inactivity. This study aimed to investigate through a qualitative approach, the importance of urban green spaces for individual residents of Helsingborg during the covid-19 pandemic. Ten qualitative e-mail interviews were conducted, and the empirical findings were analyzed with an inductive approach. The collected empirics resulted in the following themes: peace and quiet, gain energy, and change of scenery. The results were analyzed through the theoretical framework Attention restoration theory and Stress recovery theory. The results showed that urban green spacesare essential for the informant’s health, as they contribute to recovery and stress reduction, which are significant factors for good physical and mental health. The main conclusion of this study shows that by preserving urban green spaces, people’s quality of life can increase as urban green spaces contribute to better physical and mental health in society.

I samband med förtätning av städer minskar andelen grönska per invånare, vilket ställer krav på att städer planerar för miljöer med grönska som främjar mental återhämtning och andra ekosystemtjänster. Med underlag av att Malmö stad är en av de städer i Sverige som har minst grönska per invånare, och att torg är potentiella offentliga rum för att öka grönska, innehåller följande studie en analys av Nobeltorget och Masttorget med inriktning på grönska och mental återhämtning. Syftet med studien har varit att analysera hur två torg som nyligen byggts eller byggts om är utformade utifrån målet att uppnå ökad grönska i staden.Studien består av två separata undersökningar, där resultatet har använts för analys av de mål som formulerats i Malmö stads Grönplan och Översiktsplan. Planeringsinstrumentet grönytefaktorn har använts som verktyg för att skapa kvalitativa värden genom att kvantitativt beräkna andelen grönska på torgen. En enkätstudie har utformats med Perceived Restoration Scale, för att undersöka upplevelsen av Nobeltorget och Masttorget genom en värdering utifrån fotografier av torgen. Resultatet av fältstudien visar att andelen grönska skiljer sig betydligt mellan torgen, där Nobeltorget har mer grönska i förhållande till den totala ytan, jämfört med Masttorget. Resultatet av enkätstudien visade på mindre skillnader i upplevelsen av torgen, där Nobeltorget värderas något högre enligt kategorierna fascination, att vara borta, sannolikhet för återhämtning och preferens. / In conjunction with urban densification, the proportion of greenery per inhabitant decreases, requiring cities to plan for environments with greenery promoting mental recovery and other ecosystem services. Based on the fact that Malmö is one of the cities in Sweden with the least greenery per inhabitant, and that squares are potential public spaces to increase greenery, the following study contains an analysis of Nobeltorget and Masttorget with focus on greenery and mental recovery. The purpose of the study has been to analyze how two squares, recently built or rebuilt, are designed based on the goal of achieving increased greenness in the city.The study consists of two separate studies, where the results have been used for analyzing the goals formulated in the Malmö City Green Plan (Grönplan) and General Plan (Översiktsplan). The planning tool Biotope Area Factor has been used as a tool for creating qualitative values ​​by quantitatively calculating the proportion of greenery on the squares. A survey has been designed with Perceived Restoration Scale, to investigate the experience of Nobeltorget and Masttorget by valuation based on photographs of the squares. The result of the field study shows that the proportion of greenery differs significantly between the squares, where Nobeltorget has more greenery in relation to the total area, compared to Masttorget. The results of the survey showed minor differences in the experience of the squares, where Nobeltorget was evaluated slightly higher according to fascination, being away, restoration likelihood and preference.