Cykelandelen i landet har historiskt varit betydligt högre, men i och med miljöfrågans ökande popularitet och tidskritiska natur har intresset återigen väckts för detta klimatsmarta transportmedel. Sedan början av 2000-talet har det börjat planeras för cyklande i form av specifika cykelplaneringsdokument, s.k. cykelplaner. Cykelplaner finns främst i kommuner med tätbebyggelse då det är där ökat cyklande har mest positiv inverkan. Dock är ämnet fortfarande ungt och under utveckling. Denna studie är en jämförande och utvärderande sådan kring ett antal icke slumpmässigt utvalda cykelplaner som tillhör kommuner i Stockholms län. Utifrån frågeställningarna som listas nedan har cykelplanerna jämförts och analyserats.• Hur ser cykelplanerna ut, och hur skiljer de sig avseende utformning och innehåll?• Vilka mål sätts i cykelplanerna och hur formuleras dessa mål?• Hur ser genomförandeprocessen ut för att förverkliga målen?• Uttrycker cykelplanerna problem med dagens regelverk avseende cykelfrämjande?Resultaten visar att cykelplaners utformning generellt är lik ur ett övergripande perspektiv, men desto mer olik ju mer man går ner i detalj, på grund av den enkla anledningen att kommunerna till vilka cykelplanerna hör också har samma förhållande till varandra. Det visar sig att utformning och formulering av mål i stort är bristfällig i vissa kommuner, där språkbruk och struktur är otydligt och övergripande och egentligen inte klargör så mycket konkret om planerat cykelfrämjande arbete. I dessa cykelplaner är även målformuleringar vaga och ospecifika, vilket leder till att uppföljningsarbetet som generellt är bristfälligt vad gäller många cykelplaner, försvåras ännu mer.Genomförandeprocessen för att nå utsatta mål är svår att följa på grund av brist av uppföljningsdokument såsom t.ex. cykelbokslut, och den bästa tillgängliga källan till uppföljande av cykelplanerna visar sig vara den ideella organisationen cykelfrämjandets rapport (kommunvelometern). Kommunal medverkan i denna rapport är dock frivillig. Alla kommuner är inte anslutna och därmed kan inte generella slutsatser dras, men tre av sex studerade cykelplaner är med och utvärderas baserat på vad som framgår i cykelfrämjandets kommunvelometer. För att få en bild av övriga kommuners möjligheter till genomförande identifieras fyra faktorer som underlättar just genomförandemöjligheter.Potentiella juridiska utvecklingsområden har identifierats, och författaren är av uppfattningen att det existerar hinder i gällande juridik som potentiellt står i vägen för cykelfrämjande arbeten. Även Stockholms kommun har gjort samma bedömning. I diskussionsavsnittet uttrycks dock åsikten att cykelplanarbetet anses vara för ungt och outvecklat för att med fördel kunna dra nytta av alltför stora juridiska förändringar.För att på bästa sätt fortskrida med cykelfrämjande arbete anses det krävas bättre statistik och undersökningar, samt att kommuner, som bär det största ansvaret gällande cykelplanarbete, jobbar aktivt med att dels finslipa cykelplaners utformning och målformulering, men också att jobba betydligt mer med uppföljande arbete, förslagsvis i form av kommunala cykelbokslut. / The percentage of regular bicycle users in the country have historically been significantly higher, however, due to the increased popularity and time critical nature of the environmental problem, there is a new spark of interest in this climate friendly mean of transportation. Since the beginning of the 21st. century, bicycles have been part of the city planning and traffic planning forums, and a new kind of planning documents, the so-called bicycle plans, have been developed and used as part of the city planning process. Bicycle plans still mostly exist in municipalities with higher urban development, since this is where they can have the biggest positive impact.This bachelor’s thesis is a comparison between a number of bicycle plans from municipalities in the county of Stockholm. The samples are non-probability samples. Based on the questions below, the bicycle plans have been compared and analyzed.• How are the plans written, and how do they compare with regards to structure and contents?• What are the goals set in the plans and how are said goals expressed?• Describe the process of implementation used to make the goals reality.• Do the plans express problems with current legislature with regards to promoting bicycle usage?The results show that bicycle plans are similar in overview, but all the more different, the more in detail they are analyzed. This is due to the simple fact that the municipalities for which the plans are developed have the same inherent relationship. It becomes clear, that the structure and wording of goals set in bicycle plans is flawed in some municipalities in that the phraseology is vague and obscure, and do not really clarify all that much about concrete planned bicycle promoting commitments. This vague target setting inevitably leads to making the monitoring work, which generally has flaws in many bicycle plans, even harder.The implementation process that is needed to reach set goals, is hard to analyze, due to lack of follow-up documents as “cykelbokslut”, which literally translates to bicycle balance sheets, and can be described as yearly follow-up documents that presents how bicycle promoting efforts are going. So far in the development of systematic working routines, the best follow-up information is not provided by the public sector, but by nonprofit organizations, like “cykelfrämjandet”, and their reports such as “kommunvelometern”. The report does not include all of the Swedish municipalities, only the ones who choose to participate, which makes it difficult to draw general conclusions based on obtained results, however, three out of the six chosen municipalities are participants of kommunvelometern and are therefore evaluated based on results that are presented in the report. In order to obtain a framework to evaluate the other three municipalities bicycle plans, four factors are identified, that facilitates the possibilities of successful implementation, whereupon the plans are evaluated based on these factors.Potential areas of development with regards to the legal aspect have been identified, and the author is of the opinion that there are obstacles in existing legislature that hinder bicycle promoting efforts. The municipality of Stockholm have come to the same conclusion as they have identified legal challenges and also started to experiment with small changes in order to promote biking. Although this may be the case, it is expressed in the discussion chapter, that bicycle promoting work through the means of bicycle plans is still a very young and underdeveloped area, wherefore it cannot yet benefit from changes in legislature.In order to best continue with bicycle promoting work, better statistics and data is needed. The existing information is inadequate with regards to bicyclists. Municipalities, who carry most of the responsibility must also actively work with honing the bicycle plans to be as effective as possible, while at the same time start working with follow-up work on a much bigger scale than they currently do, in order to ensure completion of stated goals and visions. Tentatively through so called cykelbokslut.

Det råder idag en stor brist på information angående utvecklingen för gröna tak i Stockholms stad. Eftersom gröna tak har en stor potential att stödja stadens dagvattensystem, bidra till en ökad biologisk mångfald, minska buller samt förbättra luftkvalitet innebär att gröna tak stark kan kopplas till två av Sveriges miljömål nämligen god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. På grund av denna potential vore det ofördelaktigt om gröna tak inte används fullt ut.  En inventering av gröna tak med hjälp av flygfoton har gjorts på en del av södra Stockholms stad för att avgöra hur mycket gröna tak som byggts de senaste nio åren jämfört med tidigare år. Området valdes på grund av stor åldersvariation i bebyggelsen för att kunna representera Stockholms stad som helhet bättre. Det har också genomförts 3 intervjuer, dels med representanter för Stockholms stad och dels från byggsektorn. Syftet med intervjuerna var att undersöka om det skett en ökning i byggandet samt orsaker till detta. Resultaten av inventeringen visar att det byggts lika många gröna tak de senaste nio åren som de byggts alla tidigare år i området. Intervjuerna visar på att det har skett en ökning av mängden byggda tak och att en av orsakerna till denna ökning har varit introduktionen av grönytefaktorn. Detta kan dock inte styrkas med någon befintligdata då sådan saknas för Stockholms stad som helhet. Utvecklingen för gröna tak utifrån denna studie framgår vara positiv dock för att helt kunna säkerställa gröna taks utveckling i Stockholm rekommenderas det att en mer utförlig inventering av hela Stockholms stads bestånd av gröna tak görs. / There is currently a great lack of information regarding the development of green roofs in Stockholm. Since green roofs have big potential to support the city's storm water system, contribute to increased biodiversity, reduce noise and improve air quality, green roofs can be strongly linked to two of Sweden's environmental goals, namely a good built environment and a rich plant and animal life. Because of this potential, it would be disadvantageous if green roofs were not fully used. An inventory of green roofs using aerial photos have been taken on a part of southern Stockholm to determine how much green roofs have been built over the past nine years compared to previous years. The area was chosen because of the large age variation in the buildings in order to better represent the city of Stockholm as a whole. There have also been 3 interviews conducted with representatives of the City of Stockholm and representatives from the construction sector. The purpose of the interviews was to investigate whether there has been an increase in construction and reasons for this. The results of the inventory show that as many green roofs have been built in the last nine years as has been built in the area all the previous years. The interviews show that there has been an increase in the amount of built roofs and that one of the reasons for this increase has been the introduction of the green area factor. However, this cannot be substantiated by any existing data, as such is missing for the City of Stockholm as a whole. The development for green roofs based on this study appears to be positive, however, in order to fully ensure the development of green roofs in Stockholm, it is recommended that a more detailed inventory of the entire Stockholm city stock of green roofs be made.

Pavement system plays an indispensable role in the socio-economic and sustainable development of every modern society. Yet, pavement construction and maintenance is also responsible for a significant fraction of the GHG emissions from the whole transport sector. At the same time, the extensive global pavement network entails continual investment in maintenance and rehabilitation activities. Given the evidence from previous studies, pavement maintenance has a great potential in reducing pavement-induced GHG emissions and fuel consumption. To assist the transition towards a future sustainable road infrastructure, this thesis has marked the theoretical basis of sustainable pavement maintenance management. Two approaches are discussed to offer a multi-dimensional view for future sustainability improvement in pavement maintenance practices. With the still-evolving concept of sustainability in road infrastructure, it is necessary to recognize where we are and what we need to do to develop a comprehensive management framework with the opportunities and challenges. Based on a systematic literature review, this project identifies the current stage of sustainable road infrastructure management and guides to sustainability-oriented maintenance optimization for designing top-down strategies. Meanwhile, it is not enough to only optimize the decision-making process; more bottom-up knowledge of pavement materials is required to inform better maintenance design. This thesis has focused on the self-healing property of asphalt material due to the non-negligible sustainability indications it implies. By applying neutron tomography and image processing technique, the microstructural changes during the self-healing process are analyzed with its 7-hour time-series volumetric data. The experiment has shown that different filler content has a great influence on self-healing efficiency in asphalt mastics. The results will give us the possibility to optimize asphalt self-repair, shedding a light on a new generation of sustainable asphalt pavement. The two approaches presented in this thesis offer valuable insights into sustainable road infrastructure optimization from different aspects. / I varje modernt samhälle spelar vägarna en viktig roll för socioekonomisk och hållbar utveckling. Vägnätet, med byggande och underhåll, bidrar också med en betydande del av växthusgasutsläppen från hela transportsektorn. Vägnätet kräver kontinuerliga investeringar på grund av behovet av underhåll . Tidigare studier har visat att det finns en stor potential för minskning av utsläppen av växthusgaser från vägunderhåll. Vägarnas kvalitet spelar också roll för trafikens bränsleförbrukning.  Fokus för denna avhandling är att underlätta för framtida hållbar väginfrastruktur. När det gäller den teoretiska grunden för hållbar förvaltning av vägar och underhåll av vägbeläggningar är det nödvändigt att förstå vad som är dagens aktuella teknik, och också att veta vad vi behöver utveckla för att få ett heltäckande ledningsramverk för vägunderhåll. Här finns både möjligheter och utmaningar. Baserat på en systematisk litteraturgenomgång identifierar detta projekt det aktuella läget när det gäller praktik för förvaltning av väginfrastruktur. Som ett resultat av detta presenteras olika metoder som tillämpas för en målorienterad underhållsoptimering, som måste göras top-down från den som har övergripande ansvar för vägnätet. Samtidigt räcker det inte att bara optimera beslutsprocessen, det krävs mer bottom-up kunskap i fråga om beläggningsmaterial för att förbättra metoderna för underhåll. Denna avhandling har därför också fokuserat på den självläkande egenskapen hos asfaltmaterial. Här fanns en unik möjlighet att tillämpa neutrontomografi och bildbehandlingsteknik för analyser av de mikrostrukturella förändringarna under självläkningsprocessen i asfaltmaterial, med 7-timmars tidsserievolymetriska data. Experimentet har visat att olika innehåll av fyllmedel i asfaltmastixen  har stor inverkan på självläkandets effektivitet. De två tillvägagångssätten som presenteras i denna avhandling ger värdefulla insikter om hållbar väginfrastrukturoptimering ur olika aspekter. / <p>QC 220309</p>

Rapportens syfte har varit att uppmärksamma återanvändningspotentialen hos jordmassor och hur resurseffektivitet kan optimeras i projekt Ostlänken samt stora infrastrukturprojekt i allmänhet. Det praktiska syftet med studien är att bidra till en mer hållbar masshantering i projekt Ostlänken. Denna rapport har skrivits i form av en fallstudie med två typfall där triangulering har implementerats i forsknings-metodiken för att kombinera kvalitativa med kvantitativa metoder. Kriterier för rapportens analys-metod är baserad på en samlad effektivitetsbedömning där analyserade kriterier är ekonomi, klimat och risk. Resultatet indikerar att jordmassor som transporteras med semitrailer utanför ett projektområde till en fiktiv deponi-plats är både mer kostsamt och emitterar mer CO2-ekv. jämfört med jordmassor som transporteras med dumper innanför ett projektområde för återanvändningsändamål. Analysen visar att en ökad maxlast i kombination med en kortare sträcka är det mest kostnadseffektiva alternativet. Studien belyser även vikten av att inkludera hela värdekedjan (beställare-konsult-entreprenad) och uppdatera branschens annars konservativa förhållningssätt gällande masshanteringsarbetet. / The purpose of the report is to pay attention to the reuse potential of soil masses in infrastructure projects, specifically the East Link Project and how resource efficiency can be optimized. The practical purpose of the study is to contribute to a more sustainable mass management in the East Link Project. This report has been written in the form of a case study with two types of cases where triangulation has been implemented in the research methodology to combine qualitative with quantitative methods. Criterions for the analytical method of the report are based on an overall efficiency assessment, where analyzed criterions are economy, climate and risk. The result indicates that excavated soil masses that are transported by semi-trailers outside the project area to a fictional landfill are costlier and emit more CO2 equivalents than soil masses that are transported by a dumper truck inside the project area for reuse purposes. The analysis indicates that an increased maximum load in combination with a shorter distance is the most cost-efficient option. The study also highlights the importance of including the entire value chain (client-consultant-contractor) as well as updating the industry's otherwise conservative approach to mass management.

In countries with harsh winter climates extensive winter road maintenance is necessary to achieve traffic accessibility and road safety. These measures have high economic and environmental costs as snow free roads and winter road maintenance in Sweden today is achieved by a combination of mechanical snow clearance and the spreading of salt to prevent ice formation. The salt ends up in the roadside environment and has negative effects on groundwater and vegetation. An alternative to traditional winter road maintenance to obtain non-skid winter roads is the use of hydronic pavement(HP) systems. Existing HP systems in Sweden are powered by district heating which limits the application to urban locations. The goal is to utilize renewable energy sources such as geoenergy which can be used in both rural and urban locations. This thesis suggests Hamnbacken in Visby as a pilot project for a full-scale application of the proposed HP system using surface water source heat.The weather related road surface conditions on Hamnbacken, and the potential of a renewable energysource have been examined in this study and the proposed location has been found favourable for a HP system. / Länder med övervägande kallt vinterklimat är halkbekämpning en nödvändighet för trafikens framkomlighet och säkerhet. Åtgärderna som vidtas för att få snö- och isfria vägar är kostsamma samt har en hög miljöpåverkan, ett vedertagligt exempel är plogning och saltning. Saltet hamnar i slutändan inom vägens omgivande områden och har en negativ påverkan på grundvatten och vegetation. En alternativ lösning till traditionell halkbekämpning är uppvärmda vägar för att uppnå ett halkfritt vinterväglag. Befintliga väguppvärmningssystem i Sverige försörjs av fjärrvärme vilket är en begräsning då tillgången till fjärrvärme finns i anslutning till tätorter. Målet är att utnyttja förnybara energikällor såsom geoenergi som är tillgänglig både i tätorter och på landsbygden. Det här examensarbetet undersöker Hamnbacken i Visby som ett pilotprojekt för en fullskalig implementering av väguppvärmningssystem där sjövärme används som energikälla. Denna studie har undersökt väderrelaterade vägförhållanden på Hamnbacken samt potentialen för användning av sjövärme. Den föreslagna platsens förutsättningar har visat sig vara gynnsamma i detta avseende.