<p>Syftet med studien är att ta reda på vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen väljer att göra det. De tre frågeställningarna är: Vad förmår någon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare när man slutar spela och Vad har varit till hjälp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgångspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har använt har varit kvalitativ. Vi har använt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fått fram är att anhöriga är mycket viktiga och att man behöver något att ersätta spelandet med. En positiv livsomställning kan göra att man slutar spela medan en negativ gör att man börjar spela mer. Alkohol och gemen-skap är faktorer som gör det svårt att sluta spela. Spelautomater har varit huvudspelet för fle-ra av informanterna som inte ser andra spel som något problem. Samtliga informanter anser att om Jack Vegas maskinerna skulle försvinna så skulle situationen förbättras väsentligt för personer med spelproblem.</p>

Syftet med studien är att ta reda på vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen väljer att göra det. De tre frågeställningarna är: Vad förmår någon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare när man slutar spela och Vad har varit till hjälp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgångspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har använt har varit kvalitativ. Vi har använt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fått fram är att anhöriga är mycket viktiga och att man behöver något att ersätta spelandet med. En positiv livsomställning kan göra att man slutar spela medan en negativ gör att man börjar spela mer. Alkohol och gemen-skap är faktorer som gör det svårt att sluta spela. Spelautomater har varit huvudspelet för fle-ra av informanterna som inte ser andra spel som något problem. Samtliga informanter anser att om Jack Vegas maskinerna skulle försvinna så skulle situationen förbättras väsentligt för personer med spelproblem.

Syftet med studien var att studera hur fenomenet självläkning framställdes i nationell och internationell forskning. Studien omfattar tre frågeställningar: (1) Hur definieras alkoholmissbruk i artiklarna? (2) Hur definieras självläkning i artiklarna? (3) Hur framställs självläkningsprocessen i artiklarna? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en selektiv kunskapsöversikt och en kvalitativ innehållsanalys användes som metod. Kunskapsöversikten utgjordes av tio forskningsdokument vilka omfattades av kvalitativa och kvantitativa undersökningar mellan åren 1996-2007. Studiens position är postmodern. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visade att tillgång till olika personliga och sociala resurser främjade självläkningsprocessen. Resultatet visade också att innebörden av begreppen självläkning och alkoholmissbruk varierade och att det inte fanns någon enhetlig definition av dessa begrepp. De olika definitionsvariationerna resulterade i att innebörden av fenomenet självläkning blev otydlig. / The purpose of this paper was to study how the phenomenon natural recovery from alcohol misuse is presented in the national and international research. This paper includes three questions at issue: (1) How is alcohol misuse defined in the research documents? (2) How is natural recovery defined in the research documents? (3) How is the process of natural recovery presented in the research documents? To answer these questions a selective qualitative knowledge overview was made and a qualitative content analysis was used as research method. This research overview of knowledge is based on ten research documents including qualitative and quantitative studies conducted between 1996 – 2007. This study has a post modern approach and the results in this study were analyzed on the basis of social constructivist theory. Results showed that the process of natural recovery was promoted by access to personal and social resources. Results also showed that the meaning of the concepts natural recovery and alcohol misuse varied and that there was no uniform definition of these concepts. Due to the various forms of defining these concepts the meaning of the phenomenon natural recovery proved to be indistinct.

Pavement system plays an indispensable role in the socio-economic and sustainable development of every modern society. Yet, pavement construction and maintenance is also responsible for a significant fraction of the GHG emissions from the whole transport sector. At the same time, the extensive global pavement network entails continual investment in maintenance and rehabilitation activities. Given the evidence from previous studies, pavement maintenance has a great potential in reducing pavement-induced GHG emissions and fuel consumption. To assist the transition towards a future sustainable road infrastructure, this thesis has marked the theoretical basis of sustainable pavement maintenance management. Two approaches are discussed to offer a multi-dimensional view for future sustainability improvement in pavement maintenance practices. With the still-evolving concept of sustainability in road infrastructure, it is necessary to recognize where we are and what we need to do to develop a comprehensive management framework with the opportunities and challenges. Based on a systematic literature review, this project identifies the current stage of sustainable road infrastructure management and guides to sustainability-oriented maintenance optimization for designing top-down strategies. Meanwhile, it is not enough to only optimize the decision-making process; more bottom-up knowledge of pavement materials is required to inform better maintenance design. This thesis has focused on the self-healing property of asphalt material due to the non-negligible sustainability indications it implies. By applying neutron tomography and image processing technique, the microstructural changes during the self-healing process are analyzed with its 7-hour time-series volumetric data. The experiment has shown that different filler content has a great influence on self-healing efficiency in asphalt mastics. The results will give us the possibility to optimize asphalt self-repair, shedding a light on a new generation of sustainable asphalt pavement. The two approaches presented in this thesis offer valuable insights into sustainable road infrastructure optimization from different aspects. / I varje modernt samhälle spelar vägarna en viktig roll för socioekonomisk och hållbar utveckling. Vägnätet, med byggande och underhåll, bidrar också med en betydande del av växthusgasutsläppen från hela transportsektorn. Vägnätet kräver kontinuerliga investeringar på grund av behovet av underhåll . Tidigare studier har visat att det finns en stor potential för minskning av utsläppen av växthusgaser från vägunderhåll. Vägarnas kvalitet spelar också roll för trafikens bränsleförbrukning.  Fokus för denna avhandling är att underlätta för framtida hållbar väginfrastruktur. När det gäller den teoretiska grunden för hållbar förvaltning av vägar och underhåll av vägbeläggningar är det nödvändigt att förstå vad som är dagens aktuella teknik, och också att veta vad vi behöver utveckla för att få ett heltäckande ledningsramverk för vägunderhåll. Här finns både möjligheter och utmaningar. Baserat på en systematisk litteraturgenomgång identifierar detta projekt det aktuella läget när det gäller praktik för förvaltning av väginfrastruktur. Som ett resultat av detta presenteras olika metoder som tillämpas för en målorienterad underhållsoptimering, som måste göras top-down från den som har övergripande ansvar för vägnätet. Samtidigt räcker det inte att bara optimera beslutsprocessen, det krävs mer bottom-up kunskap i fråga om beläggningsmaterial för att förbättra metoderna för underhåll. Denna avhandling har därför också fokuserat på den självläkande egenskapen hos asfaltmaterial. Här fanns en unik möjlighet att tillämpa neutrontomografi och bildbehandlingsteknik för analyser av de mikrostrukturella förändringarna under självläkningsprocessen i asfaltmaterial, med 7-timmars tidsserievolymetriska data. Experimentet har visat att olika innehåll av fyllmedel i asfaltmastixen  har stor inverkan på självläkandets effektivitet. De två tillvägagångssätten som presenteras i denna avhandling ger värdefulla insikter om hållbar väginfrastrukturoptimering ur olika aspekter. / <p>QC 220309</p>

Crack formation in concrete structures due to various load and non-load factors leading to degradation of service life is very common. Repair and maintenance operations are, therefore, necessary to prevent cracks propagating and reducing the service life of the structures. Accessibility to affected areas can, however, be difficult and the reconstruction and maintenance of concrete buildings are expensive in labor and capital. Autonomous healing by encapsulated bacteria-based self-healing agents is a possible solution. In this study, a novel bacteria-based healing agent was investigated in order to test the self-healing efficiency of the specimens in comparison to the commonly used healing agents made of lactic acid derivatives. (PLA). The novel integrated healing agent is a non-toxic, biodegradable dissolved inorganic carbon substrate derived from wastewater that has been used as an encapsulation material for spores of cohnii bacteria in the Bacillus gene family and for nutrients made up of yeast extract. This dissolved inorganic carbon substrate is a bioplastic made by the bacteria in wastewater known as alkanoate derivatives (AKD). To assess the effect of these healing agents on the mortar characteristics, quantification and characterization of the self-healing were conducted. The quantification of the self-healing efficiency was performed by various experimental techniques such as light microscopy, water permeability, chloride ion permeability, and thermogravimetric analysis whereas the material characterization was investigated by x-ray diffraction and environmental scanning electron microscope. Moreover, a statistical analysis was performed to study the correlation of self-healing efficiency between various experimental techniques. The incorporated dosages of healing agents adopted were 2.6% and 5% by weight of cement. Complete immersion in water was considered to be the condition of treatment of the specimen for healing at two separate periods of 28 and 56 days. The crack widths investigated were in the range of 0.04 to 0.8 mm. The quantification and characterization tests indicated that bacterial containing mortar series especially PLA and AKD at 5% dosage displayed a higher self-healing performance and an indication of precipitated calcium carbonate in the crack mouth. However, the results from the chloride migration test didn’t show any influence by the self-healing healing agents. Furthermore, the statistical analysis identified a major impact of the internal crack geometry on the difference in self-healing ratios, also in the cases where effective crack width is equal. / Sprickbildning i betongkonstruktioner p.g.a. olika laster och lastoberoende faktorer som leder till förkortning av livslängden är mycket vanligt förekommande. Reparation och underhåll är därför nödvändiga för att förhindra att sprickorna propagerar och reduceras konstruktionernas livslängd. Möjligheterna att komma åt de skadade partierna kan dock vara svåra och reparationerna är vanligen både arbetsintensiva och kostsamma. Självläkning med ingjutna bakteriebaserade, självläkande tillsatser är en möjlig lösning på problemet. I denna studie undersöktes en ny bakteriebaserat självläkande tillsats för att prova den självläkande förmågan i jämförelse med vanligt förekommande självläkande tillsatser av mjölksyrederivat (PLA). Den nya integrerade självläkande tillsatsen är en giftfri, biologiskt nedbrytningsbar, oorganisk kolsubstratslösning utvunnen ur avloppsvatten, en tillsats som har använts som ett inkapslingsmaterial för sporer från cohnii-bakterier från bacillussläktet och från näringsämnen framställda ur jästextrakt. Denna kolsubstratslösning är en bioplast framställd ur avloppsvatten och känd som alkanoatderivat (AKD). För att bestämma effekten av dessa självläkande tillsatser på cement bruks egenskaper genomfördes kvantifiering och karakterisering av självläkningen. Kvantifieringen av självläkningens effektivitet utfördes genom olika experimentella metoder såsom ljusmikroskopi, vattengenomsläpplighet, kloridjonstransport och termogravimetriska analyser medan materialkarakteriseringen utfördes med röntgendiffraktion och svepelektronmikroskop (ESEM). Vidare genomfördes en statistisk analys för att undersöka korrelationen mellan olika experimentella metoder. De doser av självläkande tillsatser som användes var 2,6 och 5 % av cementvikten. Fullständig nedsänkning i vatten ansågs vara den lämpligaste lagringen för självläkning under två olika tidsperioder på 28 respektive 56 dygn. De sprickbredder som studerades låg i intervallet 0.04 till 0.8 mm. Försöken kring kvantifiering och karakterisering indikerade att bruken innehållande bakterier, i synnerhet 5 % PLA och AKD, utvecklade en högre form av självläkande beteende och en förekomst av kalciumkarbonat i sprickspetsen. Resultaten från försöken kring kloridtransport visade emellertid inga tecken på någon effekt från de självläkande tillsatserna. Vidare identifierades i den statistiska analysen att inre sprickbildning har stor betydelse för självläkningseffekten även i fall där den effektiva sprickbredden är lika stor.

Överkonsumtionen av engångsartiklar i fossilbaserad plast är ett av dagens stora miljöproblem. Således finns en efterfrågan på strategier för framställning av biobaserade plaster i allmänhet och härdplaster i synnerhet. Tidigare forskning har visat att vanillin-baserade resin, genom UV-härdning och dynamisk iminkemi, kan användas i framställningen av härdplaster som är termiskt bearbetningsbara, kemiskt återvinningsbara och självläkande. Följaktligen är Digital Light Processing (DLP) 3D-utskrivning en möjlig och flexibel friformframställningsmetod med stor noggrannhet för sådana härdplaster.  Mot denna bakgrund framställdes, i detta projekt, tre olika UV-härdbara, biobaserade monomerer, i form av vitrimerresin, genom en tvåstegsreaktion: metakrylering av vanillin följt av iminbildning med tre olika aminer (etylendiamin, EDA; 2,2′-etylendioxi bisetylamin, EDEA och trimetylolpropan trispolypropylenglykol aminterminerad eter, T-403). De tre olika monomererna analyserades för att identifiera den mest lämpade för friformframställning av härdplast med DLP 3D-printning. Monomeren framställd med EDA kunde inte UV-härdas till en härdplast. De två andra monomererna, å andra sidan, härdades framgångsrikt till härdplaster med god termisk stabilitet (upp till ungefär 300 °C) samtidigt som de var termiskt bearbetningsbara. Vidare visade dessa härdplaster lovande resultat vad gäller självläkning och kemisk återvinningsbarhet. Härdningen av monomeren syntetiserad med EDEA krävde minst tidsåtgång. Utöver detta visade denna härdplast god stabilitet i ett flertal vanliga lösningsmedel samtidigt som den, till följd av dess dynamiska iminbindningar, kemiskt kunde återvinnas i hexylamin. Slutligen visades det hur detta resin framgångsrikt kunde användas i DLP 3D-utskrivning av härdplast. / One of the main causes of the petrochemical depletion is the overconsumption of single-use plastic products. New strategies based on the production of plastics (in particular thermosets) starting from bio-based resources are, therefore, demanded. Previous research has shown how vanillin-based vitrimer resins can be photocured into thermally reprocessable, chemically recyclable and self-healable imine thermosets; and the potential of the light-assisted 3D-printing techniques for the photocuring of resins with great accuracy and flexibility.  In this study, three different photocurable biobased vitrimer resins were synthesized through a two-step procedure involving the methacrylation of vanillin and the Schiff-base reaction with two different diamines (ethylenediamine, EDA; 2,2′-(Ethylenedioxy) bis(ethylamine), EDEA) and a triamine (trimethylolpropane tris[poly(propylene glycol), amine terminated] ether, T-403). The resins were analyzed in order to find the most suitable one for DLP 3D-printing. The resin with EDA, as diamine, could not be successfully UV-cured into a thermoset. The other two thermosets showed good thermal stability, up to about 300 °C, while still being thermally reprocessable. In addition, the thermosets were promising in terms of self-healability and chemical recyclability. The thermoset obtained from the Schiff-base resin synthesized with the diamine EDEA provided the shortest curing time. This resin also displayed good solvent resistance against common solvents and potential chemical recyclability in hexylamine through an imine exchange reaction. As a final step, the possibility to obtain tridimensional thermosets by curing this resin with a DLP 3D-printing was successfully demonstrated.