Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera dessa samt medels ett åtgärdsförslag i ett gestaltande projekt bidra med en liten pusselbit i detta komplexa ämne. Nyckelord: naturbaserade lösningar, urbana landskap, grön infrastruktur, klimat- och miljömål / Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscaping, green infrastructure, climate and environmental goals.

Abstract  The use of alternative water resources such as rainwater where drinking water quality is dispensable is an important measure towards a more sustainable water management. Despite raised awareness of future water scarcity, and despite a growing field of theoretical and practical competence, the development of rainwater reuse is progressing slowly in Sweden compared to other European countries. The following essay aims to investigate drivers and barriers concerning increased implementation of rainwater reuse, or RWH (Rainwater harvesting), in Sweden. Data collection was made by interviews with respondents from municipality, construction and from REWAISE, a project aiming to decrease drinking water usage and by notes from meetings, webinars and workshops with participants from relevant fields. The theoretical framework consisted of the keywords knowledge, legislation, economy, political influence and environmental engagement and urban environmental transition theory and was used in order to understand why alternative water sources are chosen, or neglected, in construction plans. The results showed that entrepreneurs often found the legislation to be confusing and wanting, and that RWH was associated with economic risks. Initiatives were also hampered by unclear legislation, and by shortages in the exchange of knowledge within the field. Builders and city planners ask for more explicit general outlines and for shared burden of responsibilities. Personal environmental engagement showed to be an important driver, but best effect was reached when it was combined with political support.

Sustainable urban development is a frequently discussed topic today. The concept of sustainability mainly consists of three different dimensions of sustainability; the ecological, economic and social sustainability dimension. This study focuses more closely at the social sustainability dimension from an urban planning perspective and examines how Stockholm city aims to develop into a more socially sustainable city. The focus is on the urban development project Campus Albano, and the aim of the study is to investigate how well this project relates to Stockholm's urban development goals with regards to social sustainability. In this study, urban development goals are defined by Stockholm's urban development goals. The study is written on the basis of a qualitative method approach, which consist of a literature study and a case study in which a document study and an interview study were conducted. Interviews were held with three different actors, all of whom played a role in the development of the Campus Albano project. The result shows that the urban development project Campus Albano implements the development strategies of the city of Stockholm, which aims to meet the city's urban development goals and contribute to the creation of a socially sustainable Stockholm. In this way, it has been concluded that the urban development project Campus Albano is part of the joint venture towards achieving Stockholm's urban development goals, regarding a socially sustainable Stockholm / Hållbar stadsutveckling är idag ett flitigt diskuterat ämne. Hållbarhetsbegreppet består huvudsakligen utav tre olika hållbarhetsdimensioner; den ekologiska, ekonomiska samt sociala hållbarhetsdimensionen. Denna studien tittar närmare på den sociala hållbarhetsdimensionen utifrån ett stadsplaneringsperspektiv, och undersöker hur Stockholm stad önskar utvecklas till att bli en mer socialt hållbar stad. Fokus ligger på stadsutvecklingsprojektet Campus Albano, och studiens syfte att undersöka hur väl detta projekt förhåller sig till Stockholm stads mål för stadsutveckling, med avseende social hållbarhet. I denna studie representeras dessa mål för stadsutveckling av Stockholms stadsbyggnadsmål. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metodansats, som har bestått utav en litteraturstudie samt en fallstudie inom vilken en dokumentstudie och en intervjustudie har genomförts. Intervjuer gjordes med tre olika aktörer som alla haft en roll i utvecklingen av Campus Albano-projektet. Resultatet visar att stadsutvecklingsprojektet Campus Albano förhåller sig till Stockholm stads samordnade utbyggnadsstrategier som ämnar att möta stadens stadsbyggnadsmål, som i sin tur bidrar till skapandet av ett socialt hållbart Stockholm. På så sätt har slutsatsen kunnat dras att stadsutvecklingsprojektet Campus Albano är en del av den gemensamma satsningen mot att nå Stockholm stads stadsbyggnadsmål som därmed bidrar till att skapa ett socialt hållbart Stockholm.

Denna uppsats, Bilens framtid i Malmö – elbilar och bilpooler?, har som mål att utifrån beskrivningar av dagens biltrafiksituation i Malmö samt av de övergripande negativa effekterna den innebär för människor och för miljö, leda fram till en presentation av en eventuell lösning på dessa aspekter. Bakgrunden till vårt ställningstagande att inrikta oss på elbilar och bilpooler utgörs av biltrafikens miljöpåverkan främst avseende luftföroreningar, buller samt trängsel. Vår process med att bygga upp en teoretisk grund att stå på inför vårt fortsatta arbete har gjort att vi använt oss av en del vedertagna metoder. Litteraturstudierna har haft en mängd olika syften, bland annat har de gett oss insikt i trafikutvecklingen i Malmö de senaste decennierna, förklarat trafikens skadliga effekter på miljön, förklarat fördelarna men även nackdelarna med elbilen samt gett oss exempel på bilpoolsutvecklingen såväl nationellt som ur ett Europaperspektiv. Intervjuerna som genomförts med representanter för Malmö stad har gett oss en inblick i deras syn på bilens framtid i staden samt hur de jobbar långsiktigt med den ur ett lokalt perspektiv, svar som även kompletterades från Hållbar Mobilitet Skånes projektsamordnare. Företagsrepresentanterna från bilpoolsföretaget Sunfleet och elbolaget EON har förklarat för oss hur de jobbar med elbilar och bilpooler och vilka förutsättningarna är i Malmö, medan det nationella perspektivet inom området tillhandahölls av en intervju med Göteborgs stad. Enkätundersökningarna genomförda på Malmö centralstation en förmiddag syftade till att få en bild av människors vilja och benägenhet att istället för kollektivtrafik använda en bil från en bilpool, där resultatet skulle användas till att se bilpoolens möjligheter i Malmö. Resultatet av dessa undersökningar mynnade ut i en slutsats om att såväl elbilen som bilpooler kan komma att utgöra en del av lösningen på de problem som trafiken redan innebär i och med elbilens tysthet och frånvaro av avgaser samt bilpoolens förmåga att minska trängsel. Sett till Malmö är det dock förbehållet att utvecklingen inom områdena snabbas på så att en storskalig introduktion av elbilar och bilpooler möjliggörs snarast. / This bachelor thesis, the future of the car in Malmö – electric cars and car sharing?, aims to describe the current traffic situation in Malmö as well as the comprehensive negative effects it causes people and the environment, and from that lead to a presentation of the eventual solutions to these aspects. Our standpoint regarding our focus on electric cars and car sharing, has its background in the above mentioned descriptions of the influence that traffic has on the environment mainly referred to atmospheric pollution, noise and jam. In the process to build up a theoretical basis to lean back towards during our continued work, we have used some various accepted scientific methods. The studying of literature has had many different purposes, among others to give us insight in the traffic development in Malmö the last decades, to explain traffic’s harmful effects on the environment, explain the advantages as well as disadvantages concerning the electric car and show us examples of the development of car sharing both nationally and from a European perspective. The interviews that was carried out with the representatives from Malmö municipality has given us insight in their view of the car’s future in the city and also understanding of how they work with it in the long term and local perspective. These insights were complemented with answers from the coordinator in the organization Sustainable Mobility Skåne. Representatives from EON and the car-sharing company Sunfleet have told us about how they work with electric cars and car sharing and what they think about the conditions in Malmö, while the national perspective on the subject was given by an interview with a representative from Gothenburg. A goal with two questionnaires that was handed out at Malmö central station one morning was to help us get a picture of the will and tendency of people to, instead of public transport, use a car from a car sharing company, where the result could help us draw a conclusion of the possibilities of car sharing in Malmö. The result of these surveys ended up in a conclusion that both the electric car as well as car sharing can be a part of the solution to the problems already closely attached to the car, because the silence of the electric car and its absence of exhaust fumes and the ability of car sharing to decrease traffic jam. For this scenario to take place in Malmö it is though needed that the development concerning electric cars and car sharing proceeds in a faster rate than today to enable a large-scale introduction as soon as possible.

Denna rapport tar avstamp i forskning om resiliens och ekosystemtjänster. Vidare syftar studien till att framställa en grundläggande grönytefaktor-modell för att främja resiliens genom att undersöka vilka grönytefaktorer som ska finnas med. För att besvara frågeställningen: Vilka grönytefaktorer ska finnas med i den grundläggande modellen för att främja högre resiliens i staden?tillämpas de kvalitativa metoderna innehållsanalys och fokusgrupp. Innehållsanalysen innefattar en tematisk analys över Stockholm, Göteborg och Malmös befintliga grönytefaktor-modeller och fokusgruppen består av tjänstemän från Norrköpings kommun. Det empiriska materialet kopplas till det teoretiska ramverket om resiliens och mynnar ut i en framställd grundläggande grönytefaktor-modell som utgår från de tre perspektiven: sociala värden, biologisk mångfald och klimatanpassning. De grönytefaktorer som resultatet av rapporten visat bidrar till högre resiliens och som integrerats i den framtagna grundläggande modellen är: genomsläppliga ytor, gröna markytor, träd, nya träd, bevarade träd, buskar, gröna tak, gröna väggar, dammar, vattendrag och diversitet i grönska. / This report aims to examine what a fundamental biotope area factor (BAF) should contain to support resilience in urban areas based on scientifical studies on resilience and ecosystem services. To be able to address this issue the qualitative methods content analysis and focus group have been used. The content analysis consists of three existing municipal BAF-models from Stockholm, Gothenburg and Malmö. The result of the focus group is based on the experience and knowledge of five officials at the municipality of Norrköping planning office. This study’s empirical material is linked to the theoretical framework of resilience and is the foundation for the BAF-model in the report which is based on the three perspectives: social values, biodiversity and climatization. The factors that this report has found increase resilience in urban areas are: permeable areas, green ground areas, trees, new trees, preserved trees, shrubbery, green roofs and walls, ponds, water courses and diversity in greenery.

Flertalet studier har visat att social hållbarhet inte har fått samma uppmärksamhet som ekologiskoch ekonomisk hållbarhet vilket bland annat kan bero på att begreppet inte har en klar definitionoch att många dimensioner inkluderas. Trots det står den sociala dimensionen högt upp påagendan i Sverige och samhällsplaneringen anses vara en utav de processer som kan bidra till ettmer hållbart samhälle. Det finns dock ett behov av att arbeta mer systematiskt för socialhållbarhet genom att använda olika metoder och verktyg i praktisk samhällsplanering. Syftet med studien är att undersöka utmaningar för social hållbarhet i stadsplanering samt vilkaverktyg som används för att bemöta utmaningarna. Vidare är syftet att undersöka och utvärderahur social hållbarhet hanteras i projektet Älvstaden i Göteborg, samt hur deras arbete kanförbättras. Metoderna som används i studien är kvalitativa – en litteraturstudie genomfördes föratt undersöka utmaningar och verktyg för social hållbarhet och semistrukturerade intervjuerutfördes med tjänstepersoner inom projektet Älvstaden för att undersöka deras arbete med socialhållbarhet. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns flera komplexa utmaningar och hinder försocial hållbarhet i stadsplanering. Människans livskvalitet och behov bör vara utgångspunkten,det finns en brist på helhetssyn, systemtänk, samverkan och deltagande. Dessutom finns det enrumslig uppdelning i städerna och litteraturen ser även att sambandet mellan social och ekologiskhållbarhet inte hanteras tillräckligt. Vidare visar resultatet att de verktyg som används för socialhållbarhet i stadsplanering är sociala konsekvensanalyser, stadsrums-och stadslivsanalyser,checklistor och indikatorer, certifieringssystem, analys av ekosystemtjänster samtmedborgardeltagande. Utmaningarna för social hållbarhet är komplicerade och det somverktygen tillhandahåller täcker inte in alla aspekter. Det krävs troligtvis mer än specifikaverktyg och många frågor kan istället behöva hanteras på en politisk nivå. Verktyg kan dock varatill hjälp för att analysera, diskutera och synliggöra sociala frågor. Projektet Älvstaden i Göteborg är Nordens just nu största stadsutvecklingsprojekt och däranvänds bland annat ett verktyg för att mäta kvalitet och social hållbarhet genom mätbaraindikatorer. Indikatorerna är baserade på Vision Älvstaden och utgår från tre olika strategier.Intervjustudien visar att social hållbarhet definieras på lite olika sätt inom projektet och fleramenar att det är ett svårdefinierat begrepp. Intervjudeltagarna anser dock att det är ett viktigtbegrepp att arbeta med och att verktyg är nödvändiga. Det verktyg som används inom projektetanses vara bra då det visar en visuell bild av resultatet, men behöver utvecklas i vissa delar för atttäcka in fler aspekter. / Several studies have shown that social sustainability has not received the same attention asecological and economic sustainability, which may be due to the fact that the concept does nothave a clear definition and that many dimensions are included. Despite this, the social dimensionis high up on the agenda in Sweden and urban planning is considered one of the processes thatcan contribute to a more sustainable society. There is however a need to work moresystematically for social sustainability by using different methods and tools practically in urbanplanning. The purpose of the study is to investigate challenges for social sustainability in urban planningand which tools are used to address the challenges. Furthermore, the purpose is to investigate andevaluate how social sustainability is handled in the project Älvstaden in Gothenburg, and howtheir work can be improved. The methods used in the study are qualitative - a literature studywas conducted to investigate the challenges and tools for social sustainability and semistructuredinterviews were conducted with people within the project Älvstaden to investigatetheir work on social sustainability. The results of the literature study show that there are several complex challenges and obstaclesfor social sustainability in urban planning. The human quality of life and needs should be thestarting point, there is a lack of a holistic view, system thinking, collaborations and participation.In addition, there is a spatial division in the cities and the literature also shows that theconnection between social and ecological sustainability is not sufficiently addressed.Furthermore, the results show that the tools used for social sustainability in urban planning aresocial impact assessments, urban space analyses, checklists and indicators, certification systems,analysis of ecosystem services and civic participation. The challenges of social sustainability arecomplicated and what the tools provide does not cover all aspects. It is probably required morethan specific tools to meet the challenges and many issues may need to be handled at a politicallevel. However, tools can help to analyse, discuss and make social issues more visible. The project Älvstaden in Gothenburg is the Nordic region's largest urban development project atthe moment and there, among other things, a tool for measuring quality and social sustainabilitythrough measurable indicators are used. The indicators are based on a vision for the project withthree different strategies. The interview study shows that social sustainability is defined indifferent ways among the participants and several believe that it is a difficult concept. Theinterviewees mean, however, that it is an important concept to work with and that tools arenecessary. The tool used within the project is considered to be good as it shows a visual image ofthe results, but needs to be developed in certain parts to cover more aspects.

Världens befolkning och städer växer. I takt med detta ökar efterfrågan på tillgångar av mat, energi och vatten och det finns efterfrågan på tillvägagångssätt som tar hänsyn till både synergier och konflikter mellan dessa. Ett projekt som syftade till att skapa kunskap inom dessa samband genom att använda så kallade Urban Living Labs, ULLs, var det transnationella projektet CRUNCH. Urban Living Labs kan beskrivas som en slags samling tillvägagångssätt som betonar experimentella tillvägagångssätt och en hög nivå av deltagande och samskapande. Men ULLs har visat sig kunna se mycket olika ut och den här studien är ett bidrag till den växande empirin inom ämnet. Studien analyserade hur en av de deltagande städerna inom CRUNCH arbetat med samverkan och samskapande och vilka hinder och möjligheter ULL har som tillvägagångssätt för deltagande, samverkan och samskapande. Detta gjordes genom en kvalitativ fallstudie av Uppsalas ULL Rosendal och analyserades genom teorier om deltagande och kollaborativ governance. Studien fann att deltagandet var smalt och främst skedde genom konsultation och information. De främsta möjligheterna till samarbete verkade vara de inledande villkoren och ett ömsesidigt beroende mellan parterna för att få finansiering till att utveckla sina idéer. De främsta hindren verkade finnas i en obalans i resurser vad gäller finansiering och möjligheter att delta. Men det kanske allra främsta hindret var dock en bristande delad förståelse av begreppet ULL. Begreppet sattes snarare som en ”stämpel” på projekt som redan fanns utan att tillföra dem något extra i form av deltagande eller samverkan. / The world's population and cities are growing. As the demand for food, energy and water resources increases there is a demand for approaches that consider both synergies and conflicts between them. One project that aimed to create knowledge in this nexus by using something called Urban Living Labs, ULLs, was the transnational project CRUNCH. Urban Living Labs can be described as a collection of approaches that emphasizes experimental approaches and a high level of participation and co-creation. But ULLs have been shown to take a variety of different forms and this study is a contribution to the growing empirical evidence in the subject. The study analysed how one of the participating cities within CRUNCH worked with collaboration and co-creation and what obstacles and opportunities ULL has as an approach for participation, collaboration, and co-creation. This was done through a qualitative case study of Uppsala's ULL Rosendal and analysed through theories of participation and collaborative governance. The study found that participation was narrow and mainly took place through consultation and information. The main opportunities for cooperation seemed to be the initial starting conditions and an interdependence between the partners to get funding to develop their ideas. The main obstacles seemed to be resource imbalances in terms of funding and means to participate. But perhaps the main obstacle was a lack of shared understanding of the main concept of ULL. The term was rather applied as a label on projects that already existed, without adding anything extra to them in terms of participation or collaboration.

Ensamhet är ett alltmer uppmärksammat problem i vårt samhälle med många och kompliceradefaktorer. Detta har gett upphov till en mångfald av infallsvinklar varav den fysiska planeringen avvåra urbana livsmiljöer är en, och fokuset i detta arbete. Även inom den fysiska planeringen finnsdet vidare många infallsvinklar för att tackla problemet, där detta arbete syftar till att undersökahur uppmuntrandet av mänsklig rörelse och möten kan påverka den upplevda ensamheten. För att undersöka detta används en metod där kunskap tagits fram genom en textanalys, som sedan sammanställs i en kunskapsöversikt samt en platsanalys. Den framtagna kunskapen har sedansammanställts i ett designkoncept och en platsinventering. Detta användes sedan för att ta framtvå gestaltningsförslag, ett i Karlshamn samt ett i Karlskrona. Arbetets resultat visar vilka kvalitéer av en stadsmiljö som bidrar till en minskad ensamhet genomatt uppmuntra till mänsklig rörelse respektive möten. För rörelse är de viktigaste kvalitéerna attdet är lättillgängligt för gående att ta sig fram och att förutsättningar finns intill gångstråken för attmänniskor ska se varandra och mötas i sin vardag. För möten är en hierarki av gemensamma utemiljöer från helt privat till helt offentligt av vikt, samt skapandet av mötesplatser för passiv vistelsemed trevliga sinnesupplevelser och mikroklimat.

Urbanization is a global trend that is constantly increasing. In Sweden, there are similar patterns where both population and urbanization are expected to increase significantly in the future, wherein cities contribute to several environmental problems, but can also account for many of the solutions. Increasing globalization makes sustainable urban development an important and urgent issue, which Sweden emphasizes the importance of through the national environmental goal "A Good Built Environment". In the mission to create a sustainable urban environment, the local level and thus the municipalities constitute an important part. To study and compare how Nacka and Huddinge municipalities plan for and prioritize sustainable urban development in their comprehensive plans, a qualitative content analysis has been performed. The results of the content analysis have been analyzed through the framework “Sustainable urban planning development framework'' developed by AlQahtany et al. (2013), where this essay has used the framework's four dimensions (environment, social, economy, planning) to answer the problem statements. The results show that the two researched municipalities have an integrated environmental work where all dimensions of the framework are represented in both municipalities’ comprehensive plans, and almost all categories although the distribution of them was usually uneven. The planning dimension was most commonly represented, followed by the social dimension, the environmental dimension and the economic dimension in both municipalities. The main differences between the municipalities' planning were that Nacka municipality had a greater focus on the social dimension compared to Huddinge municipality which had a greater focus on all the other dimensions. / Urbaniseringen är en global trend som konstant ökar och i Sverige återfinns samma mönster där både befolkningsmängd och urbaniseringen förväntas öka avsevärt framöver. Den ökande globaliseringen gör hållbar stadsutveckling till ett viktigt och angeläget problem, eftersom städer bidrar till flera miljöproblem, samtidigt som de även står för många av lösningarna. Även Sverige betonar vikten av hållbar stadsutveckling genom det nationella miljömålet “God bebyggd miljö”. I uppfyllnaden av en hållbar stadsmiljö utgör den lokala nivån och således kommunerna en viktig del. För att undersöka och jämföra uttryck av och prioriteringar inom hållbar stadsutveckling i Nackas och Huddinges översiktsplaner har en kvalitativ innehållsanalys utförts. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån ramverket “Sustainable urban planning development framework” utvecklat av AlQahtany et al. (2013), där uppsatsen har utgått ifrån ramverkets fyra dimensioner (miljö, social, ekonomi, planering) för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att kommunerna har ett integrerat miljöarbete där samtliga dimensioner av ramverket finns representerade i båda kommunernas översiktsplaner, och nästintill alla kategorier, även om fördelningen av dem oftast var ojämn. I båda kommunernas översiktsplaner var planeringsdimensionen mest förekommande, följt av den sociala dimensionen, miljödimensionen och den ekonomiska dimensionen. De främsta skillnaderna mellan kommunernas planering var att Nacka kommun hade större fokus på den sociala dimensionen än vad Huddinge kommun hade, samt att Huddinge hade större fokus på övriga dimensioner.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser. Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö. Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities’ inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen. Därefter diskuteras om och hur en kommun skulle kunna använda verktyget i stadsutvecklingsprojekt. I Västra Hamnen kom initiativet att använda BREEAM Communities från de privata markägarna. Dessa uppger att verktyget fungerat som ett stöd i hanteringen av hållbarhetsaspekter i de pågående projekten. Uppsatsen pekar på att BREEAM Communities också kan bidra med fördelar i kommunala plan- och exploateringsprocesser. Vid dessa processer har verktyget potential att fungera som ett stöd och ge inspiration för att integrera hållbarhetsaspekter. Verktygets tillämpbarhet har påverkats av att det är ett relativt nytt verktyg som utvecklas kontinuerligt. Under hösten 2012 lanserades en omarbetad version av verktyget med ett nytt och förenklat upplägg. Utveckling av BREEAM Communities och det faktum att Sweden Green Building Council avser att svenskanpassa och översätta manualen kommer underlätta användningen framöver, oavsett om verktyget används i syfte att certifiera ett stadsutvecklingsprojekt eller endast som stöd och inspiration. / The study aims to explore BREEAM Communities’ potential to be used as a tool within municipal planning in Sweden. Since a few years BREEAM Communities is being applied in two development projects in the Western Harbour in Malmö. The use of the tool was initiated by the private landowners Diligentia and PEAB for the development of Masthusen and Varvstaden. By qualitative interviews with employees at Diligentia, PEAB and Malmö Municipality the experiences of using the tool are being explored. The interviews took place during the spring 2012 and focus on BREEAM Communities’ impacts on the process and the sustainability issues being addressed within the projects, followed by a discussion on the possibilities for a municipality to use BREEAM Communities. Additional interviews with civil servants at Norrköping Municipality gave supplementary perspectives on the possibilities to use BREEAM Communities as a tool within urban planning. Likewise the private landowners express that BREEEAM Communities has been a tool for addressing and integrating sustainability aspects in the development of Masthusen and Varvsstaden, this study indicates that BREEAM Communities has potential to benefit in municipal urban planning. The tool has potential to provide support and inspiration to integrate sustainability aspects from an early stage throughout the process. BREEAM Communities is a rather new tool, and it is continuously developing which has impacts on its applicability. In 2012 a new, simplified and more streamlined scheme was launched. The development of the scheme and the fact that Sweden Green Building Council will make a Swedish adjustment and translation of BREEAM Communities the will simplify the use of tool significantly.