Förtätning används idag som en strategi vid planering av städer i Sverige. Det framgår från flera olika styrdokument, både statliga och kommunala. Förtätning anses som hållbart ur sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det finns idag en bostadsbrist i Stockholm och kommunen vill lösa detta genom att bygga inåt i staden. De anser att förtätning leder till flera positiva sociala aspekter som närhet, integration och minskad bilanvändning. Syftet med studien har varit att undersöka om förtätningsstrategin är socialt hållbar. Detta har gjorts genom att undersöka den fysiska planeringen av stadsbyggnadsprojektet Hagastaden detaljplanområde 1 i Stockholm. Genom att granska litteratur och olika styrdokument om social hållbarhet och förtätning har material och kunskap samlats som grund för forskningen. Med denna vetenskapliga grund har sedan den fysiska planeringen av privata- och offentliga ytor, gaturum och bebyggelse studerats. Resultat från metoderna har sedan jämförts med rekommenderade värden från UN habitat och Spacescape. Därefter har svar kunnat ges kring sociala för- och nackdelar angående förtätningsidealet och Hagastadens planering. Facit har visat att förtätningsidealet är ett komplicerat ämne där en positiv aspekt ofta kan vara negativ i ett annat hänseende. Genom förtätningsidealet kan i vissa fall en konflikt uppstå mellan snabb ekonomisk tillväxt och den sociala hållbarheten. Det visar sig genom arbetet i form av högt exploateringstal på grund av hög bebyggelse som skapar minimalt insläpp av dagsljus samt bristfälliga privata ytor. / Densification is today being used as strategy for urban planning in Sweden. This is evident from various different planning documents, both governmental and municipal. Densification of cities is considered to be sustainable both from socially, environmental and economic perspectives. There is a housing shortage in Stockholm and the municipality want to solve it by densifying the city. They believe that it will lead to constructive social aspects as vicinity, integration and reduced car use. The purpose of this study has been to examine if urban densification is socially sustainable. To answer this question examination of the physical planning of the urban densification project Hagastaden detaljplanområde 1 in Stockholm has been made. Studying of literature and different documents about the subject made it possible to gather material and knowledge which has been used in this research project. Investigation of physical planning, the private and public areas, the street scenes and the built environment were performed. Results from the methods have been compared with recommended values from UN Habitat and Spacescape. Through this evaluation answers to the question about the social sustainability of the area has been proposed. The results show that the ideal of the compact city is a complexed matter where one positive object often at the same time can be negative in another regard. Within the compact city ideal there might be a conflict between economic growth and the social sustainability. The gravity of this is shown in the large scale and tall buildings which creates environments in the city with insufficient daylighting and deficient private and public space.