No description available.

Indonesien ligger i Indiska Oceanen och består av ett flertal öar. Landet ligger nära stora tektoniska plattor som tenderar att röra på sig. Det är därför en väldigt stor risk att jordbävningar inträffar i Indonesien. I dagsläget vet man inte varför plattorna rör på sig eller när det kommer att ske.Jordbävningar av hög kaliber är sällsynta och det är praktiskt omöjligt att dimensionera byggnader mot sådana skalv. När konstruktioner tas fram för att bygga jordbävningsresistent är grundidén att byggnader ska tåla måttliga skalv. För att undersöka hur byggnationen ser ut i Indonesien utfördes fältundersökningar samt ett volontärarbete på plats genom organisationen Green Lion. Studien syftar till att hitta enkla lösningar för att få en mer jordbävningsresistent byggnad. För att en byggnad ska ha en stor chans att klara sig måste material med bra töjningsegenskaper användas, armering av stål har sådana egenskaper. En annan viktig åtgärd är att bygga konstruktionen sammanhängande så att de olika elementen stöttar upp varandra när byggnaden utsätts för krafter.

Background - The trend of new soccer stadiums took off in England and the three key factors of this trend where security, economic value and growth. In the early 2000s the trend came to Sweden and Växjö. The soccer stadium, Värendsvallen were old and needed modernization. Purpose - The overall purpose of this study is to understand how Östers IF as a nonprofit organization has organized themselves when planning a large and complex project as the construction of a new soccer stadium. It also aims to portray how Östers IF has moved from concept to reality with the new soccer stadium. Method - The case study of the project organization in Östers IF where made ​​using semi-structured interviews and participant observations. We use herme- neutics to interpret the empirical material we obtained from interviews and observations. A abduction approach has been used when we repeat- edly have been moving between theory and empiricism. Conclusion - Östers IF has been forced to create a corporation, Fotbollsfastigheter i Växjö AB, to able be plan the new soccer stadium and handle the organizational and financial risks that the project will bring. Contrary to what some of the previous research presents we have identified two clients and two contractors in this process. / Bakgrund - Trenden om nya fotbollsarenor tog fart i England under 1990-talet och de tre nyckelfaktorerna säkerhet, kommersiellt värde och tillväxt låg tillgrund för denna trend. Till Sverige och Växjö kom trenden i början av 2000-talet och den gamla fotbollsarenan, Värendsvallen var nedsliten och en modernisering behövdes. Syfte - Det övergripande syftet med studien är att förstå hur Östers IF som en ideell förening har organiserat sig när man ska driva igenom ett stort och komplext projekt som ett arenabygge. Syftet är också att skildra hur man inom Östers IF har gått från idé till verklighet med den nya fotbollsarenan. Metod - En fallstudie av projektorganiseringen i Östers IF som gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi använder hermeneutiken för att i analysen tolka det empiriska material vi har erhållit från intervjuer och observationer. Ett abduktivt synsätt har använts då vi gång på gång har rört oss mellan teori och empiri. Slutsats - Med tanke på de organisatoriska och ekonomiska risker som arenabygget för med sig har Östers IF varit tvungna att skapa ett bolag, Fotbollsfas- tigheter i Växjö AB, för att kunna driva projektet. Vidare har vi till skillnad från vad en del av tidigare forskning presenterar identifierat två be- ställare och två uppdragstagare i denna process.

Floating architecture is not a new concept and has been practiced by civilzations for thousands of years. Considering that, one would imagine that floating residential areas would be common practice at this point in many large cities around the world. However, this type of architecture has seen a slow growth and establishment in the western world which has led to a gap in the research field on floating architecture. This means that we have relatively small amount of data on how floating residential areas are affected by their surrounding urban environments and how they influence the local residents that live in and around them. There are many questions that need to be further researched when it comes to floating architecture. How safe is the environment for a resident on a floating structure? To what extent can floating communities be socially interconnected to neighbouring residential areas? How environmentally sustainable is it to develop floating buildings and how does the longevity look? All of these questions are interesting to investigate especially since the focus area of this research is Västra Hamnen, Malmö where floating architectural projects already have been established. The aim of this research is to understand to what extent a floating residential area can be developed in regards to environmental and social sustainability as well as building safety in Västra Hamnen.

Det finns företag inom den svenska industrin som är intresserade av att tillämpa fixturer för byggnation av huskomponenter. I förhoppningen av att fixturerna ska medföra samma produktionsmässiga fördelar till byggindustrin som de redan gör inom andra industrier idagsläget. Ändamålet med fixturerna är att huskomponenterna som producerade i fixturerna ska bli billigare att tillverka i jämförelse med traditionell husbyggnation. Vilket leder till möjligheten att uppföra billigare bostäder. Samtidigt som fixturerna skapar en förhoppning av att de ska öppna upp för fler att arbeta med produktion av bostäder, genom att fixturerna sänker kravet på tidigare yrkesskicklighet och utbildning för att kunna producera högkvalitativa produkter. Därigenom har en inkorporering av fixturer inom byggindustrin möjlighet till att bidra positivt i samhällsutvecklingen rörande både bostads- och långtidsarbetslöshet.  Dock är forskning på området bristfällig och det saknas kunskap om hur en eventuell tillämpning av fixturer inom byggindustrin kan se ut. Därför utför det här projektet en fallstudie i utvecklandet av en fixtur. Fallstudien är utgörs av ett pilotprojekt mellan företaget Husmuttern AB och ett av Sveriges ledande byggföretag och ämnar utveckla en fixtur för produktion av innerväggar, vilka ska levereras till ett aktivt bostadsprojekt i Eskilstuna. Projektet följer en produktutvecklingsprocess utvecklad av Ulrich & Eppinger (2019) för att ta fram en adekvat fixturkonstruktion till pilotprojektet. Utöver produktutvecklingsprocessen genomförs en litteraturstudie baserat på metoden framtagen av Hagen-Zanker & Mallet (2013) för att identifiera ett teoretiskt underlag för projektet. Fallstudien syftar till att besvara de tvåforskningsfrågorna: ”Hur kan ergonomin se ut för monteringsarbete vid innerväggsfixturer?”och ”Vilka relationer finns mellan innerväggens byggkrav och tillverkningsfixturens konstruktion?”. Fallstudien resulterade i att en flexibel fixtur konstruerades, vilken: enligt de ergonomiska bedömningsmodeller som applicerades visade på att fixturen bidrog med att skapa en god ergonomisk arbetsplats för de anställda och säkerställde att väggsektionerna som producerades i fixturen uppnådde de rådande byggnationskraven. Den utvecklade konstruktionslösningen visade på förmågan att kunna medföra besparingar på 70 procent för deväggsektionerna som producerades under pilotstudien i jämförelse med den referenskostnad som användes. Besparingen avser produktionskostnaden av innerväggarna där materialkostnaden är exkluderad då den är densamma för båda fallen. Resultatet från fallstudien visade på att det går att tillämpa fixturer inom byggindustrin på ett kostnadseffektivt sätt vid produktion av större volymer komponenter, samtidigt som kravet på erfarenhet reduceras och ergonomin på arbetsplatsen förbättras.  Rapporten innehåller även rekommendationer om fortsatta studier inom ämnet.

<p>Saab Automobile AB i Trollhättan är i behov av en förbättrad metod för virtuella byggnationer som beredningen kan använda sig av i biltillverkningen. Genom att skapa en processtruktur i befintligt PLM-system som kan kommunicera och hämta data från den produktstruktur som redan finns skulle mycket arbete kunna sparas. Idag använder beredarna sig av ett visualiseringsprogram som man kopplar produktstrukturen till. Enligt nuvarande metod bygger beredarna upp en struktur i detta visualiseringsprogram som fungerar som en processtruktur inför varje ny projektgrind. Denna struktur går inte att enkelt uppdatera och därför måste en ny skapas inför varje ny projektgrind. På detta sätt blir de virtuella byggnationerna resursineffektiva.</p><p>Genom att skapa en processtruktur som är möjlig att enkelt uppdatera skulle strukturen kunna återanvändas vid ny projektgrind men även under löpande projekt. Detta stämmer väl överens med grundtankarna bakom att använda ett PLM system. Ett flertal problem återstår att lösa för att detta skall kunna bli möjligt.</p><p>Slutsatserna av studien är att i processtrukturen bör artiklarna finnas under de stationer och operationer där de monteras i den verkliga fabriken. Det finns ingen universell lösning för hur strukturen skall se ut. Den enda vägledning som finns är att den skall spegla fabrikens processer. För att beredarna lätt skall kunna dra nytta av denna struktur bör även möjlighet finnas att söka upp artiklar genom ett namnfilter.</p><p>Beredare har idag ansvar för ett visst produktområde, t.ex. säkerhetsrelaterade artiklar. Alla artiklar från detta produktområde monteras i skilda avsnitt av fabriken. För att det skall vara möjligt att på ett effektivt sätt hitta var i produktstrukturen dessa artiklar monteras bör därför de olika operationerna namnges efter vilka olika produktområden artiklarna kommer ifrån. På detta sätt kan fördelning av olika system enkelt filtreras fram.</p><p>Ett förslag på temporärt arbetssätt har tagits fram och instruktionerna finns som bilaga B.</p> / <p>Saab is in need of an improved method for construction of virtual buildings that the planner can utilize. By creating a process structure in the existing PLM system, that can communicate and consume data from the product structure that already exists, a lot of work could be saved. Presently, the planner uses a visualization program that is connected only to the product structure. The current method with this visualization software is that the planner builds a process structure for each and every new project gate. This structure cannot easily be updated and therefore a new structure must be created before the new project gate. Thus, the virtual builds become resource inefficient.</p><p>By creating a process structure that easily can be updated, the structure could be reused in new gates and projects. This is consistent with the basic ideas behind using a PLM system. There are several obstacles to master before this will be possible. </p><p>The conclusions of this study are that in the process structure, the articles should be placed under the stations and operations where they are mounted in the actual factory. There is no universal solution as to how the structure should be, but it should reflect the plant processes. In order for the planner to easily take advantage of this structure, it should also be possible to look up articles using a name filter.</p><p>Planners are currently responsible for particular product areas, such as safety related articles. All parts of this product field are installed in separate sections in the plant. In order to efficiently find all the articles in the process structure, the operations should be named after the articles that are assembled under the specific operation.</p><p>A temporary working method has been proposed and the instructions can be found in Appendix B.</p>

Saab Automobile AB i Trollhättan är i behov av en förbättrad metod för virtuella byggnationer som beredningen kan använda sig av i biltillverkningen. Genom att skapa en processtruktur i befintligt PLM-system som kan kommunicera och hämta data från den produktstruktur som redan finns skulle mycket arbete kunna sparas. Idag använder beredarna sig av ett visualiseringsprogram som man kopplar produktstrukturen till. Enligt nuvarande metod bygger beredarna upp en struktur i detta visualiseringsprogram som fungerar som en processtruktur inför varje ny projektgrind. Denna struktur går inte att enkelt uppdatera och därför måste en ny skapas inför varje ny projektgrind. På detta sätt blir de virtuella byggnationerna resursineffektiva. Genom att skapa en processtruktur som är möjlig att enkelt uppdatera skulle strukturen kunna återanvändas vid ny projektgrind men även under löpande projekt. Detta stämmer väl överens med grundtankarna bakom att använda ett PLM system. Ett flertal problem återstår att lösa för att detta skall kunna bli möjligt. Slutsatserna av studien är att i processtrukturen bör artiklarna finnas under de stationer och operationer där de monteras i den verkliga fabriken. Det finns ingen universell lösning för hur strukturen skall se ut. Den enda vägledning som finns är att den skall spegla fabrikens processer. För att beredarna lätt skall kunna dra nytta av denna struktur bör även möjlighet finnas att söka upp artiklar genom ett namnfilter. Beredare har idag ansvar för ett visst produktområde, t.ex. säkerhetsrelaterade artiklar. Alla artiklar från detta produktområde monteras i skilda avsnitt av fabriken. För att det skall vara möjligt att på ett effektivt sätt hitta var i produktstrukturen dessa artiklar monteras bör därför de olika operationerna namnges efter vilka olika produktområden artiklarna kommer ifrån. På detta sätt kan fördelning av olika system enkelt filtreras fram. Ett förslag på temporärt arbetssätt har tagits fram och instruktionerna finns som bilaga B. / Saab is in need of an improved method for construction of virtual buildings that the planner can utilize. By creating a process structure in the existing PLM system, that can communicate and consume data from the product structure that already exists, a lot of work could be saved. Presently, the planner uses a visualization program that is connected only to the product structure. The current method with this visualization software is that the planner builds a process structure for each and every new project gate. This structure cannot easily be updated and therefore a new structure must be created before the new project gate. Thus, the virtual builds become resource inefficient. By creating a process structure that easily can be updated, the structure could be reused in new gates and projects. This is consistent with the basic ideas behind using a PLM system. There are several obstacles to master before this will be possible.  The conclusions of this study are that in the process structure, the articles should be placed under the stations and operations where they are mounted in the actual factory. There is no universal solution as to how the structure should be, but it should reflect the plant processes. In order for the planner to easily take advantage of this structure, it should also be possible to look up articles using a name filter. Planners are currently responsible for particular product areas, such as safety related articles. All parts of this product field are installed in separate sections in the plant. In order to efficiently find all the articles in the process structure, the operations should be named after the articles that are assembled under the specific operation. A temporary working method has been proposed and the instructions can be found in Appendix B.

Stockholm is one of the fastest growing conurbations in Europe, to accommodate for the increased population and urban growth, the current subway system needs to be extended. Appropriately, a joint initiative regarding housing and infrastructure development was signed in January 2014 by the Swedish government, Stockholm County Council and the afflicted municipalities Stockholm, Solna, Nacka and Järfälla. The joint initiative, the 2013 Stockholm negotiation, presented an extension of the current subway system with a total length of 19,6 km and 11 new stations in Stockholm, Solna, Nacka and Järfälla. Large-scale infrastructure projects often suffer from cost and time overruns. The Stockholm subway construction is no exception and has since the project started collected a delay equivalent of five years for Järfälla and Nacka, and a cost overrun of SEK 9,3 billion. The aim of this thesis is to objectively identify the critical delay factors of the subway tunnel construction in Stockholm and unveil the delay implication on property developers with housing projects in the adjacent areas to the new stations. The thesis will be limited to mainly focus on the extension to Järfälla and Nacka. To investigate the research questions, a systematic integration of quantitative and qualitative data has been collected through literature reviews, 9 interviews with the client, designers, consultants and a survey with 13 property developers. This thesis has identified one critical delay factor, linked to the poor project performance regarding the time overruns. With support from the literature review, interviews and surveys, the observed delay can be described as a consequence of political-economic explanations. The cause for the delay is rooted in the inaccurate estimations and unrealistic expectations presented in the 2013 Stockholm negotiation. Thus, the project delay is to be categorized as non- acceptable, due to a five-year prolonged time plan. Additional delay factors have beenidentified but are not to be viewed as critical. This thesis has also identified a general frustrationamongst the developers in Järfälla and Nacka as they have perceived negative implications as a consequence of the delay of the subway extension. / Stockholm är en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa och för att tillgodose den ökade tillväxten behöver regionen utveckla sin infrastruktur och kollektivtrafik. I januari 2014 undertecknades en överenskommelse, avseende utveckling av bostäder och infrastruktur, mellan regeringen, Stockholm Läns Landsting, Stockholm- och Solna stad, Nacka samt Järfälla kommun. Avtalet benämns som 2013 års Stockholmsförhandling och omfattar en utbyggnad om 11 nya tunnelbanestationer i Stockholm, Solna, Nacka och Järfälla, med en total spårlängd om 19,6 km.  Stora infrastrukturprojekt har historiskt sett blivit försenade och haft budgetöverskridande projektkostnader. Tunnelbaneutbyggnaden mot Järfälla och Nacka har båda blivit försenade med fem år samt överskridit budgeten med totalt 9,3 miljarder kronor. Syftet med denna masteruppsats är att objektivt identifiera de kritiska faktorer som orsakat förseningen av projektet samt redogöra för de konsekvenser som förseningen har orsakat för de bostadsutvecklare med projekt i områdena där de nya stationerna är planerade. Uppsatsen har avgränsats till att enbart skildra utbyggnaden mot Järfälla och Nacka. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativ och kvantitativ data integrerats genom litteraturstudier, intervjuer med 9 nyckelpersoner inom projektet, samt via en enkätundersökning med 13 fastighetsbolag, verksamma i Järfälla och Nacka.  Uppsatsen har identifierat en faktor som ligger till grund för att projektet inte presterat enligt projektets tid- och kostnadsmål. Faktorn har sitt ursprung i de felaktiga och orealistiska beräkningar som presenterades i 2013 års Stockholmsförhandling. Ytterligare förseningsfaktorer har identifierats, men är inte att anses som kritiska eftersom de inte haft en betydande inverkan på projektet och dess färdigställande. Förseningen av projektet är att kategorisera som ej acceptabel med hänsyn till dess uppkomst och omfattning. Mot den bakgrundsdata som samlats in genom litteraturstudier, intervjuer och enkätundersökningar kan förseningen härledas som en konsekvens av politisk-ekonomiska orsakssamband. Uppsatsens resultat visar även på att förseningen orsakat flera negativa konsekvenser för de fastighetsbolag som är verksamma i Järfälla och Nacka, vilket har skapat ett generellt missnöje gentemot projektets beställarorganisation.

As a response to the ever denser cities, skyscrapers have become yet more popular and are growing more and taller than ever. A new efficient structural system for skyscrapers has been proposed by Tyréns AB, called the Tubed Mega Frame. This structural system consists of hollow concrete tubes at the perimeter of the building. Since this structural system has not yet been used in any skyscraper several aspects have still not been studied or investigated. An important aspect having an impact on the system’s competitiveness compared to traditional structural systems is how a skyscraper using this new structural system could be built. This thesis treats the construction methodology of Tubed Mega Frame structures. The construction methodology of a prototype building is evaluated to connect the findings to a plausible real project. Building very tall concrete structures sets a lot of demands on the concrete used and having an effective construction is essential. The elastic modulus of the concrete has been identified as one of the most important concrete properties why this topic has been studied. Comparisons of the formulas of different codes for estimating the elastic modulus have been made to see what elasticity can be achieved. Concrete recipes that have been used in already built skyscrapers have been reviewed to see what elastic moduli are feasible to reach and expect. Pumping concrete to high levels sets demands on the concretes flowability and self-compacting concrete is necessary to use. Ways of improving the concrete properties are also studied. All studies show that the Tubed Mega Frame structural system would be possible to construct with today’s concrete and pumping technology even though improvements can be expected from future development in concrete technology. As most skyscrapers that are built today, a Tubed Mega Frame structure would preferably be built with a self-climbing formwork system rising one level at a time. From a review of available construction methodologies, the thesis shows that these systems would be applicable on a Tubed Mega Frame structure with minor adaptions of the systems. The floor cycle time, i.e. the time it takes to complete an entire floor before proceeding to the next level, has a significant importance in determining the construction time of a skyscraper. For this reason a floor cycle with all activities related to the structural system and their sequences have been developed for the prototype building. By determining all the relations that are between activities and using productivities for estimating their durations it has been possible to evaluate the time it would take to complete a standard floor. By the use of Microsoft Project the duration of a stated average floor cycle has been estimated to a little more than 4 days. / Som en reaktion på att allt fler människor bor i städer har skyskrapor kommit att växa sig allt fler och högre. Traditionellt har skyskrapor oftast utnyttjat någon form av kärna som stomsystem vilken upptar stor yta av våningsplanen. Som en möjlig metod att göra skyskrapors stomsystem effektivare har Tyréns utvecklat det nya stomsystemet Tubed Mega Frame. Då detta bärande system ännu inte har använts i någon skyskrapa är det ett flertal aspekter som inte har blivit studerade och undersökta. En viktig aspekt som är av stor vikt för systemets konkurrenskraft gentemot mer traditionella system är hur det skulle gå till att bygga en skyskrapa som använder detta nya stomsystem. Det här examensarbetet behandlar byggnationsmetodiken för Tubed Mega Frame. Byggnationen av en prototypbyggnad som använder detta system utvärderades för att koppla resultaten till en möjlig verklig byggnad. Att bygga väldigt höga konstruktioner i betong ställer stora krav på betongen som används, och att ha en effektiv byggnation är också av stor vikt. Betongens elasticitetsmodul har identifierats som en av de viktigaste egenskaperna för betongen och därför har detta område studerats djupare. En jämförelse av hur olika normer beräknar elasticitetsmodulen har gjorts och vilka elasticitetsmoduler det ger. De betongsammansättningar som har använts i tidigare skyskrapebyggande har studerats för att se vilka elasticitetsmoduler som kan förväntas. Att pumpa betong till höga höjder ställer stora krav på betongens pumpbarhet. För att göra detta möjligt är det nödvändigt att använda självkompakterande betong. Vilka olika sätt som finns tillgängliga för att styra betongens egenskaper har också studerats. Undersökningarna visar på att det skulle kunna vara möjligt att med dagens betong och pumpteknologi bygga en skyskrapa som använder Tubed Mega Frame som bärande system. Med framtida framsteg inom betongteknologi kan man även förvänta att bättre lämpad teknik kommer att utvecklas. En skyskrapa med stomsystemet Tubed Mega Frame skulle liksom de flesta av dagens skyskrapor lämpligtvis byggas med hjälp av självklättrande formsystem, och därigenom bygga en våning i taget. Studier av teknik och byggnationsmetoder som finns tillgängliga idag har visat på att dagens teknik skulle vara möjliga att applicera på Tubed Mega Frame med endast mindre justeringar. Det som har ett stort inflytande på byggtiden av en skyskrapa är våningscykeltiden, d.v.s. den tid det tar att bygga en våning innan det är möjligt att fortsätta på nästa. Av denna anledning har en våningscykel med alla relevanta moment som ingår blivit bestämd och utvärderad för prototypbyggnaden. Genom att ha klargjort alla relationer mellan olika aktiviteter och den tid de tar att utföra har det varit möjligt att utvärdera den tid en hel våningscykel skulle ta. Med hjälp av Microsoft Project har en våningscykel för en våning som bedömts som representativ för hela prototypbyggnaden kommit att ta drygt fyra dygn.