Det kunskapssamhälle som råder idag medför att organisationer måste rusta sig och hålla ett högt tempo i den förändringsbenägna omvärlden. Kunskap och lärande ses däremellan som nyckelaktiviteter i relation till förändring vilket i sin tur föder innovation. Forskning har påvisat att småföretag förväntas bidra till en större del av näringslivets tillväxt, men att småföretagen samtidigt har behov av att höja sin innovationskapacitet för att möta utmaningen. Studien avsåg därför att utforska småföretag i extern samverkan för att se huruvida ett sådant kunskapsutbyte skapat förutsättningar för innovation hos den egna organisationen. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetodik undersöktes sex småföretagsledare som deltagit i det lärande nätverket, Tillväxtmotorn, via semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade att småföretag inte aktivt arbetade med att ta tillvara på kunskapsutbytet som framkommit från Tillväxtmotorn på grund av tidsbrist, en bristfällig strategisk ledning eller värdesättandet av kunskap och lärande. En modell skapades i riktning att ge småföretagsledare verktyg till att ta tillvara samt integrera kunskapsutbytet med den egna organisationen i större utsträckning och på så vis öka dess innovationskapacitet. / The knowledge society that currently exists demands that organizations must adequately equip themselves and be able to maintain a fast pace of learning and adaptation in the changing environment. Knowledge and learning are seen as key activities in relation to change, which in turn generates innovation. Research has shown that small businesses are expected to contribute to a larger percentage of economic growth, than previously, and that small businesses simultaneously have the need to raise their innovation capacity to meet these challenges. The study intended, therefore, to explore small businesses participation in external partnerships to see whether such an exchange of knowledge for innovation in the organization is effective. Using a qualitative research technique, six small business leaders who participated in the learning network were interviewed, using semi-structured questionnaires concerning the ”engine of growth”. The results demonstrated that small businesses are not proactively working to take advantage of the knowledge exchange that emerged from the growth engine due to a lack of time, inadequate strategic direction or their value planting of knowledge and learning. A model was created to provide small business leaders tools to utilize and integrate knowledge exchange with its own organization to a greater extent, thus increasing its capacity for innovation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förstelärares erfarenheter av sitt uppdrag. Det är en kvantitativ studie där data insamlats med hjälp av en öppen webenkätundersökning som skickats till en kommuns samtliga förstelärare. Studien fokuserar på hur försteläraruppdraget upplevs ha utformats, och på vilket vis förstelärare anser att de kan bidra till skolutveckling genom sitt uppdrag. Undersökningen lyfter även upp skillnader mellan förstelärares erfarenheter inom en och samma kommun. Resultatet visar att förstelärarollen är kommunicerad med rektor och skolledning, men att förstelärarna även har ett stort eget utrymme att kommunicera sitt uppdrag till kollegor. Den visar även att rollen upplevs vara riktad till att i första hand utveckla lärande kopplat till elever och klassrum och i andra hand till kollegial utveckling. Anknytningen till utveckling av den enskilda skolan är stor, men det kollegiala ledarskapet är inte alltid tydligt. / The purpose of this paper is to examine the lead teachers approach to their mission. It is a quantitative study in which data has been collected using an open survey sent to all the municipality's lead teachers. The study focuses on how the lead teacher mission is perceived to have been designed, and how lead teachers feel that they can contribute to school improvement through its mission. The survey highlights the differences between lead teachers experiences within a single municipality.  The results show that the lead teacher role often is communicated with the principal and the school management, but also that lead teachers have a large private space to communicate their mission to colleagues. It also shows that the role is perceived to be directed to primarily develop learning linked to students and classrooms and in the other hand to the collegiate development. The local connection is essential, and the collegial leadership is not always clear.

Work environment conditions can influence individuals, organisations as well as society, and economic consequences can be extensive. The employer is responsible for the work environment,but must engage Occupational Health Services (OHS) or similar if the own competenceis not sufficient. Consequently, the professional skills of OHS providers is an important topic, as the services delivered are aimed at contributing to a good work environment. However, research in this area was scant and there was a call for illumination of what professional skills are needed within OHS. There was also a need to find arenas for knowledge development and sharing within and between occupational safety and health (OS&amp;H) professionals and researchers. One aim of this thesis was to gain a deeper knowledge and understanding about professional skills when it comes to OS&amp;H engineers and ergonomists working within the manufacturing sector. A second aim was to gain experiences of using co-operative inquiry in a learning network for OS&amp;H professionals in order to develop professional skills. The thesis is based on three papers, all with a qualitative research approach. The co-operative inquiry method was used to run a learning network for the research. This network consisted of ten OS&amp;H professionals (engineers and ergonomists) employed at in-house as well as external providers of OHS for manufacturing companies, and two researchers. Everyone in the network acted as co-researchers in accordance with the intention of co-operative inquiry. The dialogues at the meetings were analysed with thematic analysis, using six socio-technical elements as themes. The results showed that the OS&amp;H engineers and ergonomists in the network wanted to work more preventively in the future. To achieve this, they expressed needs for both theoretically based arguments and communication skills to convince clients about the benefits with this approach. Research based knowledge, practical experience and good examples were shared and reflected on with the purpose of integrating the new knowledge into daily practice. The dialogues at the meetings dealt mainly with topics at an organisation level rather than details and individual level. The dialogues focused on e.g. co-operation in teams within the OHS firms and with different stakeholders at the client companies, integration of OS&amp;H management into existing processes, participation from early stages in design and change processes, the use of risk assessment tools and, finally, communication skills. The co-operative inquiry method was suitable, as the network functioned as an arena for reflective learning. / Arbetsmiljöförhållanden kan påverka individer, organisationer såväl som samhälle och de ekonomiska konsekvenserna kan bli omfattande. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön men ska anlita företagshälsovård (FHV) eller motsvarande om den egna kompetensen inte är tillräcklig. Därför är yrkeskompetens förprofessionerna inom FHV ett viktigt ämne eftersom de tjänster som levereras syftar till att bidra till en bra arbetsmiljö. Det fanns dock inte mycket forskning inom detta områdeoch det fanns ett behov av att belysa vilken yrkeskompetens som behövs inomFHV. Det fanns också behov av att hitta arenor för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och mellan professioner som arbetar med FHV samt forskare. Ett syfte med denna avhandling var att få en djupare kunskap och förståelse om yrkeskompetens gällande arbetsmiljöingenjörer och ergonomer som arbetar med FHV inom tillverkningssektorn. Ett annat syfte var att få erfarenheter av att använda metoden co-operative inquiry i ett lärande nätverk för FHV-professioner för att utveckla yrkeskompetens. Avhandlingen är baserad på två konferensbidrag och en artikel, alla med kvalitativ inriktning. I forskningen användes metoden co-operative inquiry för att driva ett lärande nätverk. Detta nätverk bestod av sammanlagt tio arbetsmiljöingenjörer och ergonomer anställda inom intern och extern FHV för tillverkningsföretag samt två forskare. Alla i nätverket agerade som medforskare i enlighet med metoden co-operative inquiry. Dialogerna på nätverksmötena analyserades med hjälp av tematisk analys där sex socio-tekniska element användes som teman. Resultaten visade att nätverkets arbetsmiljöingenjörer och ergonomer ville arbeta mer förebyggande i framtiden. För att uppnå detta uttryckte de behov av både teoretiskt baserade argument och kommunikationsförmåga för att övertyga kunderna om fördelarna med detta förhållningssätt. Forskningsbaserad kunskap, praktiska erfarenheter och goda exempel delades och reflekterades över med syfte att integrera den nya kunskapen i dagligt arbete. Innehållet i dialogerna på mötena gällde främst ämnenpå organisationsnivå snarare än detaljer och på individuell nivå. Dialogerna rörde t.ex. samarbete i team inom FHV-företagen och med olika intressenter hos kundföretag, integration av hantering av arbetsmiljöfrågor i befintliga processer, deltagande från tidiga stadier i design- och förändringsprocesser, användning av riskbedömningsverktyg och slutligen kommunikationsförmåga. Metoden co-operative inquiry var ändamålsenlig i det här fallet eftersom nätverket fungerade som en arena för reflektivtlärande. / <p>QC 20180907</p> / WIKIOSH