Background: Swedish law demands a systematic work environment management system (SWEM) and establishes the employer as responsible for this. In 2016, 44 % of Swedish Work Environment Authorities’ submissions regarded lack of SWEM. The law defines occupational health and safety services (OHSS) as an objective part with expert knowledge within the fields of work environment and rehabilitation. Aim of the study: The purpose of this study is to investigate how OHS engineers employed in OHSSs assist customer enterprises in the work of developing and maintaining OHS management systems. The study further aims to identify resources, factors of success, necessary skills and other factors that facilitate this work. Method: Six semi-structured interviews were conducted with OHS engineers employed in one of the top five largest OHSS companies in Sweden. Result and analyses: Respondents were found to apply similar methods in supporting clients’ OHSM although working in different regional branches and no nationwide training program exists. In working with OHSM support the OHS engineers mainly used self-produced, flexible tools along with external checklists and templates. Dialogue, an active involvement of the client in developing the OHSMS, internal motivation of the company and experience and competence of the OHS engineer was described as the most essential factors of success. Conclusions: Our study shows that the OHS engineers interviewed to a large extent work with OHSM support in a way that is consistent with what is found in other studies to be a successful way of collaborating with client companies. Areas of improvement for the OHSS company include deepening relations with clients, contracts better supporting collaboration and procedures for spotting client’s OHSM shortcomings earlier.There is a challenge to find a balance between giving OHS engineers freedom in choosing how they work, providing clients flexible solutions and assuring that certain standards of service are met.We identify the need of a mentorship program for OHS engineers within the OHSS company that would include tutoring both in OHS interventions and the consultant role.Finally, OHS engineers may need to develop their skills in OHS related business economy and how to integrate OHS interventions with the business strategies of the client companies. / Bakgrund: Svensk lagstiftning kräver att arbetsgivare arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Under 2016 ledde 44 % av Arbetsmiljöverkets inspektioner till anmärkningar på grund av brister i SAM. Lagen definierar företagshälsovård (FHV) som en objektiv part med expertkunskap inom arbetsmiljö och rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsmiljöingenjörer inom FHV hjälper kundföretag med arbetet att utveckla och underhålla ledningssystem för arbetsmiljö. Studien syftar också till att identifiera resurser, framgångsfaktorer, nödvändig kompetens samt andra faktorer som främjar arbetet med SAM. Metod: Sex semi-strukturerade intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjörer anställda i ett av Sveriges fem största företag inom företagshälsovård. Resultat och analys: Respondenterna använde liknande arbetssätt i arbetet med att stötta kunders SAM. Detta trots att de arbetade i olika regioner inom företaget samt avsaknad av nationella riktlinjer. I arbetet med SAM använde arbetsmiljöingenjörerna framförallt egenproducerade, flexibla verktyg samt externa checklistor och mallar. Dialog, aktiv deltagande av kund under utveckling av SAM, intern motivation hos kundföretaget samt erfarenhet och kompetens hos arbetsmiljöingenjören beskrevs som de viktigaste framgångsfaktorerna. Slutsatser: Studien visar att de intervjuade arbetsmiljöingenjörernas arbete med SAM i stor utsträckning överensstämmer med vad andra studier funnit vara ett framgångsrikt samarbete med kundföretag. Förbättringsområden för FHV-företaget inkluderar fördjupande av kundrelationer, kontrakt som bättre stödjer sådant samarbete och rutiner för att upptäcka brister i SAM tidigare.En utmaning är att hitta en lämplig balans mellan arbetsmiljöingenjörens behov av fritt arbetssätt, erbjuda kunden flexibla lösningar och samtidigt säkerställa en likartad service inom företaget.Behov av ett mentorprogram, som inkluderar handledning inom både arbetsmiljöarbete och konsultrollen, för arbetsmiljöingenjörer inom FHV-företaget identifierades.Slutligen kan arbetsmiljöingenjörer behöva utveckla kompetens inom arbetsmiljöekonomi samt hur arbetsmiljöarbetet kan integreras med affärsstrategier inom kundföretagen.

Work environment conditions can influence individuals, organisations as well as society, and economic consequences can be extensive. The employer is responsible for the work environment,but must engage Occupational Health Services (OHS) or similar if the own competenceis not sufficient. Consequently, the professional skills of OHS providers is an important topic, as the services delivered are aimed at contributing to a good work environment. However, research in this area was scant and there was a call for illumination of what professional skills are needed within OHS. There was also a need to find arenas for knowledge development and sharing within and between occupational safety and health (OS&amp;H) professionals and researchers. One aim of this thesis was to gain a deeper knowledge and understanding about professional skills when it comes to OS&amp;H engineers and ergonomists working within the manufacturing sector. A second aim was to gain experiences of using co-operative inquiry in a learning network for OS&amp;H professionals in order to develop professional skills. The thesis is based on three papers, all with a qualitative research approach. The co-operative inquiry method was used to run a learning network for the research. This network consisted of ten OS&amp;H professionals (engineers and ergonomists) employed at in-house as well as external providers of OHS for manufacturing companies, and two researchers. Everyone in the network acted as co-researchers in accordance with the intention of co-operative inquiry. The dialogues at the meetings were analysed with thematic analysis, using six socio-technical elements as themes. The results showed that the OS&amp;H engineers and ergonomists in the network wanted to work more preventively in the future. To achieve this, they expressed needs for both theoretically based arguments and communication skills to convince clients about the benefits with this approach. Research based knowledge, practical experience and good examples were shared and reflected on with the purpose of integrating the new knowledge into daily practice. The dialogues at the meetings dealt mainly with topics at an organisation level rather than details and individual level. The dialogues focused on e.g. co-operation in teams within the OHS firms and with different stakeholders at the client companies, integration of OS&amp;H management into existing processes, participation from early stages in design and change processes, the use of risk assessment tools and, finally, communication skills. The co-operative inquiry method was suitable, as the network functioned as an arena for reflective learning. / Arbetsmiljöförhållanden kan påverka individer, organisationer såväl som samhälle och de ekonomiska konsekvenserna kan bli omfattande. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön men ska anlita företagshälsovård (FHV) eller motsvarande om den egna kompetensen inte är tillräcklig. Därför är yrkeskompetens förprofessionerna inom FHV ett viktigt ämne eftersom de tjänster som levereras syftar till att bidra till en bra arbetsmiljö. Det fanns dock inte mycket forskning inom detta områdeoch det fanns ett behov av att belysa vilken yrkeskompetens som behövs inomFHV. Det fanns också behov av att hitta arenor för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och mellan professioner som arbetar med FHV samt forskare. Ett syfte med denna avhandling var att få en djupare kunskap och förståelse om yrkeskompetens gällande arbetsmiljöingenjörer och ergonomer som arbetar med FHV inom tillverkningssektorn. Ett annat syfte var att få erfarenheter av att använda metoden co-operative inquiry i ett lärande nätverk för FHV-professioner för att utveckla yrkeskompetens. Avhandlingen är baserad på två konferensbidrag och en artikel, alla med kvalitativ inriktning. I forskningen användes metoden co-operative inquiry för att driva ett lärande nätverk. Detta nätverk bestod av sammanlagt tio arbetsmiljöingenjörer och ergonomer anställda inom intern och extern FHV för tillverkningsföretag samt två forskare. Alla i nätverket agerade som medforskare i enlighet med metoden co-operative inquiry. Dialogerna på nätverksmötena analyserades med hjälp av tematisk analys där sex socio-tekniska element användes som teman. Resultaten visade att nätverkets arbetsmiljöingenjörer och ergonomer ville arbeta mer förebyggande i framtiden. För att uppnå detta uttryckte de behov av både teoretiskt baserade argument och kommunikationsförmåga för att övertyga kunderna om fördelarna med detta förhållningssätt. Forskningsbaserad kunskap, praktiska erfarenheter och goda exempel delades och reflekterades över med syfte att integrera den nya kunskapen i dagligt arbete. Innehållet i dialogerna på mötena gällde främst ämnenpå organisationsnivå snarare än detaljer och på individuell nivå. Dialogerna rörde t.ex. samarbete i team inom FHV-företagen och med olika intressenter hos kundföretag, integration av hantering av arbetsmiljöfrågor i befintliga processer, deltagande från tidiga stadier i design- och förändringsprocesser, användning av riskbedömningsverktyg och slutligen kommunikationsförmåga. Metoden co-operative inquiry var ändamålsenlig i det här fallet eftersom nätverket fungerade som en arena för reflektivtlärande. / <p>QC 20180907</p> / WIKIOSH