EU:s revisionspaket begränsar kraftigt revisorernas möjlighet att tillhandahålla non-audit services (NAS) gentemot företag av allmänt intresse. Revisorer på små och medelstora revisionsbyråer påverkas dock inte av reglerna, varför det är intressant att studera hur dessa hanterar vilka tjänster man ska tillhandahålla och hur det påverkar revisorns roll.   Syftet med studien är att undersöka hur revisorn, på små och medelstora revisionsbyråer, hanterar olika rådgivningstjänster och det relaterade oberoendehotet i sin roll som konsult, som ett led i att försöka erhålla en förståelse för hur revisorn uppfattar växlingen mellan sin roll som revisor och den allt mer förestående konsultrollen. Studien baseras på kvalitativ forskning, för att försöka förstå och tolka revisorns upplevelser, varför intervjuer genomförts med sex kvalificerade revisorer.    Studiens huvudsakliga slutsatser är att revisorerna har svårt att definiera vilka tjänster som är revisionsnära och vilka som är av mer fristående karaktär. Revisorn måste tillhandahålla rådgivning för att upprätthålla revisionen, varför rådgivningstjänsterna kan betraktas som en integrerad del av revisorns tjänster. Revisorn tvingas i viss mån att växla mellan sin roll som revisor och konsult, till följd av att klienterna har höga förväntningar på rådgivning, medan revisionens övriga intressenter förväntar sig att klientföretagen kontrolleras genom en oberoende granskning. I slutändan anser respondenterna ändå sig vara revisorer även i utförandet av konsulttjänster. / The audit rules adopted by the EU strongly limit the auditors’ ability to provide non-audit services (NAS) to audit clients of public interest. Auditors in small and medium-sized audit firms are not affected by those rules. Therefore, it is interesting to study how they handle which services to provide and how it affects the auditor's role.   The purpose of the study is to investigate how auditors of small and medium-sized audit firms manage various advisory services and the related threat to independence in the role of consultant. Consequently, the study also seeks to gain an understanding of how the auditors perceive the issue of having to shift between the role as auditor and the increasingly imminent role as consultant. The study is based on qualitative research, in order to understand and interpret the auditor's experiences, which is why interviews were conducted with six auditors.   The main conclusions of the study are that the auditors have difficulty defining which services are audit-related and which are less audit-related. The auditor must provide advice to maintain the audit. Advisory services can therefore be regarded as an integral part of the auditor's services. The auditor is forced to shift between the roles of auditor and consultant, as a result of the clients’ high expectations for advisory services. This is in contradiction with the audit's other stakeholders’ expectations for the companies to be checked through an independent examination. However, the respondents still consider themselves to be auditors even in the performance of consulting services.

Background: Swedish law demands a systematic work environment management system (SWEM) and establishes the employer as responsible for this. In 2016, 44 % of Swedish Work Environment Authorities’ submissions regarded lack of SWEM. The law defines occupational health and safety services (OHSS) as an objective part with expert knowledge within the fields of work environment and rehabilitation. Aim of the study: The purpose of this study is to investigate how OHS engineers employed in OHSSs assist customer enterprises in the work of developing and maintaining OHS management systems. The study further aims to identify resources, factors of success, necessary skills and other factors that facilitate this work. Method: Six semi-structured interviews were conducted with OHS engineers employed in one of the top five largest OHSS companies in Sweden. Result and analyses: Respondents were found to apply similar methods in supporting clients’ OHSM although working in different regional branches and no nationwide training program exists. In working with OHSM support the OHS engineers mainly used self-produced, flexible tools along with external checklists and templates. Dialogue, an active involvement of the client in developing the OHSMS, internal motivation of the company and experience and competence of the OHS engineer was described as the most essential factors of success. Conclusions: Our study shows that the OHS engineers interviewed to a large extent work with OHSM support in a way that is consistent with what is found in other studies to be a successful way of collaborating with client companies. Areas of improvement for the OHSS company include deepening relations with clients, contracts better supporting collaboration and procedures for spotting client’s OHSM shortcomings earlier.There is a challenge to find a balance between giving OHS engineers freedom in choosing how they work, providing clients flexible solutions and assuring that certain standards of service are met.We identify the need of a mentorship program for OHS engineers within the OHSS company that would include tutoring both in OHS interventions and the consultant role.Finally, OHS engineers may need to develop their skills in OHS related business economy and how to integrate OHS interventions with the business strategies of the client companies. / Bakgrund: Svensk lagstiftning kräver att arbetsgivare arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Under 2016 ledde 44 % av Arbetsmiljöverkets inspektioner till anmärkningar på grund av brister i SAM. Lagen definierar företagshälsovård (FHV) som en objektiv part med expertkunskap inom arbetsmiljö och rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsmiljöingenjörer inom FHV hjälper kundföretag med arbetet att utveckla och underhålla ledningssystem för arbetsmiljö. Studien syftar också till att identifiera resurser, framgångsfaktorer, nödvändig kompetens samt andra faktorer som främjar arbetet med SAM. Metod: Sex semi-strukturerade intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjörer anställda i ett av Sveriges fem största företag inom företagshälsovård. Resultat och analys: Respondenterna använde liknande arbetssätt i arbetet med att stötta kunders SAM. Detta trots att de arbetade i olika regioner inom företaget samt avsaknad av nationella riktlinjer. I arbetet med SAM använde arbetsmiljöingenjörerna framförallt egenproducerade, flexibla verktyg samt externa checklistor och mallar. Dialog, aktiv deltagande av kund under utveckling av SAM, intern motivation hos kundföretaget samt erfarenhet och kompetens hos arbetsmiljöingenjören beskrevs som de viktigaste framgångsfaktorerna. Slutsatser: Studien visar att de intervjuade arbetsmiljöingenjörernas arbete med SAM i stor utsträckning överensstämmer med vad andra studier funnit vara ett framgångsrikt samarbete med kundföretag. Förbättringsområden för FHV-företaget inkluderar fördjupande av kundrelationer, kontrakt som bättre stödjer sådant samarbete och rutiner för att upptäcka brister i SAM tidigare.En utmaning är att hitta en lämplig balans mellan arbetsmiljöingenjörens behov av fritt arbetssätt, erbjuda kunden flexibla lösningar och samtidigt säkerställa en likartad service inom företaget.Behov av ett mentorprogram, som inkluderar handledning inom både arbetsmiljöarbete och konsultrollen, för arbetsmiljöingenjörer inom FHV-företaget identifierades.Slutligen kan arbetsmiljöingenjörer behöva utveckla kompetens inom arbetsmiljöekonomi samt hur arbetsmiljöarbetet kan integreras med affärsstrategier inom kundföretagen.