År 2006 kom EU med ett direktiv om revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förändringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ”Grönboken: Lärdomar från krisen”. I denna grönbok presenterades en frågeställning om revisorer skulle ha tillstånd att utföra andra tjänster än revision. EU-kommissionen fick nästan 700 svar på denna fråga från olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet. Vi undersöker även vad de har för åsikter om hur oberoendet kommer att påverkas av förbudet.För att uppfylla syftet har vi genomfört en dokumentundersökning genom att samla in remissvaren från olika intressenter. De som hade påpekande om oberoendet eller förbudet har vi sedan tagit hänsyn till i vår empiri.En revisors oberoende är viktigt för att skapa tillförlitlighet för att de finansiella rapporterna stämmer. Oberoendet kan delas in i faktiskt och synbart där det faktiska syftar på att revisorn ska agera utan att låta objektiviteten påverkas, detta oberoende går inte att mäta. Det synbara innebär vad en tredje part anser om revisorns oberoende och en faktor som kan påverka det är om revisorn utför andra tjänster än revision till sina kunder. Sådana tjänster kan nämligen stärka ett band mellan revisor och kund vilket skapar ett beroende.Empirin består av svar från olika intressenter på dels grönboken som kom ut 2010 och på förslaget till förordningen som kom ut i slutet av 2011. Många argument som tas upp används av flera intressenter, men det finns även vissa som sticker ut.Slutsatsen är att EU:s arbete inte är fulländat och att förbudet skulle möta en del motstånd om det genomfördes i sitt nuvarande skick. / In 2006 EU presented a new directive on auditing and they have since then come up with several proposals for changes in order to harmonize legislation across the EU while also increasing confidence in the audit. An important step in this was presented by the European Commission in 2010 through "Green Paper: Lessons from the crisis". This paper presented the issue of when auditors would be allowed to perform non audit services. The European Commission received almost 700 responses to this issue from various stakeholders. This has since developed into a proposal for a regulation that came out in November 2011.The purpose of this paper is to investigate what the various stakeholders in Sweden thinks of the prohibition. We also examine what their opinions are about how independence will be affected by it.To fulfill the purpose we have conducted a document study where we collected responses from various stakeholders. Those who commented on the independence or the prohibition, was taken into account in our empirical work.An auditor's independence is important for creating reliance that the financial statements are correct. Independence can be divided into independence of fact and independence of mind, where the first aims so that the auditor should act without letting his objectivity be affected. This independence is not measurable. Independence of mind means what a third party would think of the auditor’s independence. One factor that may affect this is if the auditor performs non-audit services to their customers. This is because such services can strengthen a bond between auditor and client, creating dependence.The empirical data consists of responses from various stakeholders on both the Green Paper which came out in 2010, and on the proposal to the regulation that came out in late 2011. Many arguments raised are used by multiple stakeholders, but there are also some that stand out.The conclusion is that the EU's work is not perfect and that the ban would face some resistance if implemented in its current state.

The purpose of this study was to investigate whether Swedish auditing have had reduced auditor independence and impaired audit quality due to the presence of non-audit services and the length of audit assignments. Previous research lacks a unified position about whether the audit independence or its quality is affected by the presence of non-audit services or audit tenure. The majority of existing theories cannot prove the correlation between these factors of threatened independent or impaired audit quality. By using quantitative correlation analyzes that test the strength and direction of four different relationships, this study examine if there has been indication of threats to independence or impaired audit quality. Like previous research, this study cannot find evidence that audit quality has been threatened or independence has been compromised for Swedish auditing over the period 2000-2015. Although, a weak correlation has been indicated between high proportion of non-audit services in relation to total audit fees and low frequency of agency rotations. This would be of high value and interesting to investigate further. / Uppsatsens titel: Revision, kvalitet och oberoende - Har uppdragstid och icke-revisionstjänster påverkat revisionen i Sverige? Ämne/kurs: Kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning redovisning. Författare: Mia Lindh och Cissi Norrbelius. Handledare: Gustav Johansson och Bengt Lindström. Nyckelord: Revision, revisionskvalitet, oberoende, icke-revisionstjänster. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om revision av svenska bolag har haft ett äventyrat oberoende eller en försämrad revisionskvalitet på grund av förekomsten av icke-revisionstjänster samt revisionsuppdragens längd. Teoretiska perspektiv: Tidigare forskning saknar enad front om huruvida revisionens oberoende eller dess kvalitet påverkas av förekomsten av icke-revisionstjänster eller revisionsuppdragets längd. Merparten av befintliga teorier kan inte bevisa samband mellan dessa faktorer och ett antingen äventyrat oberoende eller en försämrad revisionskvalitet. Metod/empiri: Kvantitativa korrelationsanalyser som testar styrkan och riktningen på fyra olika samband som enligt tidigare forskning kan anses indikera på hot mot oberoendet eller försämrad revisionskvalitet. Slutsatser: Denna studie kan likt tidigare forskning inte finna bevis för att revisionskvaliteten har varit försämrad eller att oberoendet har varit äventyrat under perioden 2000-2015. Ett svagt samband har indikerats mellan hög andel av icke-revisionstjänster i förhållande till totalt revisionsarvode och låg frekvens av byråbyten.

EU:s revisionspaket begränsar kraftigt revisorernas möjlighet att tillhandahålla non-audit services (NAS) gentemot företag av allmänt intresse. Revisorer på små och medelstora revisionsbyråer påverkas dock inte av reglerna, varför det är intressant att studera hur dessa hanterar vilka tjänster man ska tillhandahålla och hur det påverkar revisorns roll.   Syftet med studien är att undersöka hur revisorn, på små och medelstora revisionsbyråer, hanterar olika rådgivningstjänster och det relaterade oberoendehotet i sin roll som konsult, som ett led i att försöka erhålla en förståelse för hur revisorn uppfattar växlingen mellan sin roll som revisor och den allt mer förestående konsultrollen. Studien baseras på kvalitativ forskning, för att försöka förstå och tolka revisorns upplevelser, varför intervjuer genomförts med sex kvalificerade revisorer.    Studiens huvudsakliga slutsatser är att revisorerna har svårt att definiera vilka tjänster som är revisionsnära och vilka som är av mer fristående karaktär. Revisorn måste tillhandahålla rådgivning för att upprätthålla revisionen, varför rådgivningstjänsterna kan betraktas som en integrerad del av revisorns tjänster. Revisorn tvingas i viss mån att växla mellan sin roll som revisor och konsult, till följd av att klienterna har höga förväntningar på rådgivning, medan revisionens övriga intressenter förväntar sig att klientföretagen kontrolleras genom en oberoende granskning. I slutändan anser respondenterna ändå sig vara revisorer även i utförandet av konsulttjänster. / The audit rules adopted by the EU strongly limit the auditors’ ability to provide non-audit services (NAS) to audit clients of public interest. Auditors in small and medium-sized audit firms are not affected by those rules. Therefore, it is interesting to study how they handle which services to provide and how it affects the auditor's role.   The purpose of the study is to investigate how auditors of small and medium-sized audit firms manage various advisory services and the related threat to independence in the role of consultant. Consequently, the study also seeks to gain an understanding of how the auditors perceive the issue of having to shift between the role as auditor and the increasingly imminent role as consultant. The study is based on qualitative research, in order to understand and interpret the auditor's experiences, which is why interviews were conducted with six auditors.   The main conclusions of the study are that the auditors have difficulty defining which services are audit-related and which are less audit-related. The auditor must provide advice to maintain the audit. Advisory services can therefore be regarded as an integral part of the auditor's services. The auditor is forced to shift between the roles of auditor and consultant, as a result of the clients’ high expectations for advisory services. This is in contradiction with the audit's other stakeholders’ expectations for the companies to be checked through an independent examination. However, the respondents still consider themselves to be auditors even in the performance of consulting services.

Revisorns oberoende är en ständigt omdiskuterad fråga och ämnet verkar aldrig gå ur tiden, detta då massmedia ständigt florerar med spekulationer om jävsituationer mellan företag och revisorer. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer och dess klienter resonerar kring oberoende och beroende. För att studera denna komplexa fråga har vi genomfört elva personliga intervjuer, fem intervjuer med auktoriserade eller godkända revisorer och sex intervjuer med revisionsklienter. I studien har vi analyserat hur revisorer och klienter resonerar kring revisorns oberoende samt vad parterna anser är viktigt i deras förhållande till varandra. Utfallet av studien pekar på att både revisorerna och klienterna tänker och arbetar aktivt för att upprätthålla sitt anseende, det vill säga sin legitimitet. För revisorernas del uppnås legitimitet genom att de ständigt beaktar hot mot sin objektivitet och på så sätt säkerställer sitt oberoende. Detta leder till att de kan fungera som ett kontrollorgan för klienternas finansiella rapporter. Studien visar även att utifrån klientens perspektiv är det viktigt att revisorn fungerar som en oberoende tredje part eftersom det ger bolagets finansiella rapporter en ”kvalitetsstämpel”. Studien är relevant då den bidrar med en förståelse för vad som är viktigt i relationen mellan revisor och klient. / Auditor independence is an intensely debated issue, the topic never go out of time when the media are constantly rife with speculation about a conflict of interest between the company and the auditors. The purpose of this study was to create an understanding of how auditors and its clients reason about independent and dependency. To study this complex issue, we have completed eleven personal interviews, five interviews were with authorized or approved auditors and six interviews were with audit clients. In this study we analyzed how auditors and clients reasoning about auditor independence and what they consider important in their relationship to each other. The outcome of this study indicates that both auditors and clients think and work actively to maintain its reputation, videlicet their legitimacy. From the perspective of the auditors, they achieved legitimacy by ensuring theirs independence by staying objective. This means that they can function as a control for the client's financial statements. From the perspective of the clients, it is important that the auditor acts as an independent third party, it gives the company's financial reports, a "quality label". The study is relevant as a contribution to an understanding what´s important in the relationship between auditor and client.

Bakgrund: Aktieägarnas förtroende för revisionen och de finansiella rapporterna har påverkats negativt på grund av de revisionsskandaler som har varit aktuella under senare tid. Skandalerna har lett till att pålitligheten i revisionen har ifrågasatts av de finansiella rapporternas användare. En av skandalerna som har varit aktuell under 2000-talet är skandalen med HQ-Bank, där revisorn hade misskött sitt arbete och bedragit aktieägare och kunder. På grund av skandaler som denna har krav på hårdare lagstiftning efterfrågats. Till följd av detta har det tagits fram åtgärder i form av ett revisionspaket. Det har dock funnits delade meningar om åtgärdernas effekt när det kommer till att åtgärda problemet. Det faktiska och det synliga oberoendet har haft en stor roll i diskussionen när det kommer till att återuppbygga och stärka förtroendet.Syfte: Studien syftar till att fördjupa diskussionen i frågan om de förtroendestärkande åtgärderna och undersöker hur aktieägarnas förtroende till revisionen kommer att påverkas av åtgärderna i revisionspaketet.Metod: Frågeställningen besvaras genom kvalitativa intervjuer och lämpliga teorier för att skapa en korrekt bild över forskningsområdet. Teorierna som är utvalda för studien ligger till grund för analysen av det insamlade datamaterialet.Resultat: Studien tyder på att revisionspaketets effekt inte kommer att bli särskilt märkvärd, och frågan är om det är rätt åtgärd att vidta. Orsaken till det negativa utfallet tycks bero på osunda relationer som bygger på sociala mekanismer. Utifrån detta kan regleringen ses som att den endast fyller en social funktion eftersom sociala mekanismer kan anses svårreglerade.Det kan vidare uppfattas som att det synliga oberoendet har fått en större roll än det faktiska oberoendet när det kommer till att etablera förtroende. Studien finner ytterligare problem i att det råder ett förväntningsgap i samhället som visar på kunskapsluckor gällande revisorns ansvar, något som revisionspaketet inte kommer åt. En utjämning av förväntningsgapet skulle kunna mildra problemet varför fokus kanske borde ligga på att reducera gapet.Orginalitet/värde: Studien har bidragit till diskussionen kring förtroendestärkande åtgärder inom revisionen och revisionspaketets effekt när det gäller att påverka aktieägarnas förtroende. / Background: The shareholders trust in the auditing process has been affected negatively due to the recent audit scandals. The reliability of the audit has been questioned by the users of the financial statements due to the audit scandals. One of the main scandals during the 2000s is the scandal of HQ- Bank, where the auditor had mismanaged his work and defrauded shareholders and customers. Demands for stricter legislation has been requested because of the scandals. As a result of this, new arrangements in terms of a reform of the EU statutory audit market has been developed. However, there has been disagreements regarding the effectiveness when it comes to fixing the problem. The independence in fact and the independence in appearance has had a major role in this context when it comes to rebuilding strengthen the trust.Purpose: This study aims to deepen the discussion in trust-building actions and examines how the shareholders trust in the audit will be affected by the measures in the reform of the audit market.Methodology: The question is answered through qualitative interviews and appropriate theories to create an accurate picture of the research area. The theories that are selected for the study are the basis for the analysis of the collected dataFindings: The study indicates that the effect of the reform of the audit market will not be obvious, and the question is if it is the right move. The reason for the negative outcome appears to be due to unhealthy relationships based on social mechanisms. Based on this the regulation can be seen as only fulfilling a social function since social mechanisms can be difficult to regulate. It can further be seen as the independence in appearance has played a bigger role than the independence in fact when it comes to establishing the trust. The study finds further problems in the expectation gap in society that shows knowledge gaps regarding the auditor's responsibilities, which the reform of audit market cannot reach. A smoothing of the expectation gap might alleviate the problem as to why the focus should probably be on reducing the gap.Orginality/value: The study has contributed to the discussion regarding trust-building actions within the audit and the reform of the audit markets effect when it comes to influencing the shareholders trust.This thesis will continue in Swedish.