<p>The independent audit function plays an important role in our modern society as it strengthens the credibility of information given out by firms. A fundamental condition for the maintenance of confidence towards the audit function is the auditor’s independence. This phenomenon has been acknowledged threw several well-known audit scandals during the last decade, including the classical Enronscandal. In the repercussions of these huge auditing scandals, governments all over the world were now founding more restrictive rules and laws about audit independence. In Sweden, this has meant the creations of the new accounting law, Revisorslagen (RevL). The law however, is very narrow designed and the practical implementation of the regulations regarding audit independence has instead been provided in the hands of Revisorsnämnden (RN). RN is a government agency whose main purpose is to protect, and develop audit practice in Sweden. Thus, RN is the agency which in practice decides the level of audit independence on the Swedish audit market. This study intends to investigate whether Swedish auditors’ perception of auditor independence differs from the one of RN. If the views on the regulatory framework differ between the entity that develops it and the profession who practices it, there should be implications. Therefore, this study aims to approach the issue of auditor independence and gaining a deeper understanding of Swedish auditors’ perception of audit independence and its regulation. We have used a deductive approach, where we started in existing theories concerning auditor independence, which were then examined towards the reality. The theoretical frame of reference is basically focused on current regulation of auditor independence. RN's disciplinary procedures has served as an important theoretical basis as for the practical interpretation of the regulations regarding audit independence. The study was conducted based on a qualitative approach where the compilation of the empirical data was made by using semi-structured interviews with Umeå-based auditors. We have used a self-constructed interview guide, which has partly been comprised of case questions based on RN's assessments in various independence issues. We did this to be able to concretize different issues concerning audit independence with actual cases but also to be able to facilitate the comparison between Swedish auditors and RN. The study provides evidence of a certain difference in the perception of auditor independence, and its regulation, between Swedish auditors RN. The auditors believe that the current regulatory framework of auditor independence in many respects is too restrictive and therefore not accessible for the Swedish market. This is, referring to the auditors, especially true as seen from a small-company perspective.</p>

Det ställs stora krav på revisorn som, förutom kunskap i revision, också ska kunna hantera områden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan påverka hans sätt att utöva sitt yrke objektivt. Syftet med revision är att ge ökad trovärdighet åt den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets räkenskaper och förvaltningsåtgärder samt granska att styrelse och vd har följt lag så får intressenterna större förtroende för årsredovisningen. En av förutsättningarna för en trovärdig årsredovisning efter revisorns granskning är att han har agerat oberoende när han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts många studier som behandlar oberoendet på olika sätt, där flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyråer som klassas som stora också är de som säkrast agerar oberoende i sin profession. Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet från de mindre revisionsbyråernas perspektiv. Oberoendet delas upp i två typer av oberoende, faktiskt oberoende då revisorn själv upplever att han kan ut-föra ett uppdrag objektivt och synbart oberoende när revisorn agerar på ett sådant sätt att omvärlden uppfattar att revisorn kan utföra uppdraget objektivt. I januari 2002 implemen-terades analysmodellen i revisorslagen som ett hjälpmedel för revisorerna att själva testa sitt oberoende. Vi har funnit påståenden som talar för att små revisionsbyråer skulle ha svårt att agera oberoende och syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida dessa påstående stämmer. För att kunna nå vårt syfte vill vi få en inblick i och kunskap om hur revisorerna på mindre revisionsbyråer resonerar, argumenterar och förhåller sig till revisorns oberoende. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa och icke standardiserade intervjuer. Vi inter-vjuade fem godkända/auktoriserade revisorer som alla är verksamma vid mindre revisions-byråer. Vi har valt att använda oss av revisionsbyråer med en till två verksamma godkända/auktoriserade revisorer, det är också de vi i uppsatsen valt att definiera som en byrå av mindre karaktär. I undersökningen kom vi fram till att samtliga respondenter förhåller sig till oberoendet på liknade sätt. De är medvetna om oberoendets betydelse för att ses som trovärdiga inför klienter och övriga intressenter, samt för att behålla sin yrkesstolthet. De flesta revisorerna håller till viss del med om att det kan uppstå en personligare relation till vissa klienter, dock har revisorerna både den erfarenhet och kunskap som krävs för att känna av var gränsen går. / There are a large amount of demands on an auditor. An auditor should besides auditing have a high level of competences in areas such as environmental accounting, taxes and laws, financing and budgeting. The auditor should also be absolute independent and avoid all threats that can influence his way of acting objective and independent. The aim of auditing is to increase the reliability of the information about a company’s financial situation, not only for people involved but also for the public. One condition for a reliable annual fi-nancial report is that the auditor has been acted independent in his work. Several studies and articles have been done, treating auditor independence from different perspectives. A number of these have come to the conclusion that smaller accounting firms have a harder time being independent. We do believe there is a lack of studies, were the independence have been investigated from the view of the small accounting firms. There are two kinds of independence, called independence in fact, when the auditor is capable to accomplish the task objective and independence in appearance, when the auditor operates in a way that makes sure that people around him can assume he acts objective. As a tool to help auditors to achieve independence the analysis model was implemented in the audit law in January 2002. The aim with this study is to obtain a better knowledge about how auditors working in small accounting firms reason and argue about the independence. To fulfill the aim with the thesis five qualitative and unstructured interviews were performed. The respondents were five authorized auditors practicing in small accounting firms. The definition of a small accounting firm in this thesis is when there are one or two auditors acting at the same firm. The study showed that all auditors participated in our study had the same thoughts about the auditor independence. To sustain trustworthy from the interested parties perspective they know the importance of acting independent.

The independent audit function plays an important role in our modern society as it strengthens the credibility of information given out by firms. A fundamental condition for the maintenance of confidence towards the audit function is the auditor’s independence. This phenomenon has been acknowledged threw several well-known audit scandals during the last decade, including the classical Enronscandal. In the repercussions of these huge auditing scandals, governments all over the world were now founding more restrictive rules and laws about audit independence. In Sweden, this has meant the creations of the new accounting law, Revisorslagen (RevL). The law however, is very narrow designed and the practical implementation of the regulations regarding audit independence has instead been provided in the hands of Revisorsnämnden (RN). RN is a government agency whose main purpose is to protect, and develop audit practice in Sweden. Thus, RN is the agency which in practice decides the level of audit independence on the Swedish audit market. This study intends to investigate whether Swedish auditors’ perception of auditor independence differs from the one of RN. If the views on the regulatory framework differ between the entity that develops it and the profession who practices it, there should be implications. Therefore, this study aims to approach the issue of auditor independence and gaining a deeper understanding of Swedish auditors’ perception of audit independence and its regulation. We have used a deductive approach, where we started in existing theories concerning auditor independence, which were then examined towards the reality. The theoretical frame of reference is basically focused on current regulation of auditor independence. RN's disciplinary procedures has served as an important theoretical basis as for the practical interpretation of the regulations regarding audit independence. The study was conducted based on a qualitative approach where the compilation of the empirical data was made by using semi-structured interviews with Umeå-based auditors. We have used a self-constructed interview guide, which has partly been comprised of case questions based on RN's assessments in various independence issues. We did this to be able to concretize different issues concerning audit independence with actual cases but also to be able to facilitate the comparison between Swedish auditors and RN. The study provides evidence of a certain difference in the perception of auditor independence, and its regulation, between Swedish auditors RN. The auditors believe that the current regulatory framework of auditor independence in many respects is too restrictive and therefore not accessible for the Swedish market. This is, referring to the auditors, especially true as seen from a small-company perspective.

<p>Det ställs stora krav på revisorn som, förutom kunskap i revision, också ska kunna hantera områden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan påverka hans sätt att utöva sitt yrke objektivt.</p><p>Syftet med revision är att ge ökad trovärdighet åt den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets räkenskaper och förvaltningsåtgärder samt granska att styrelse och vd har följt lag så får intressenterna större förtroende för årsredovisningen. En av förutsättningarna för en trovärdig årsredovisning efter revisorns granskning är att han har agerat oberoende när han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts många studier som behandlar oberoendet på olika sätt, där flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyråer som klassas som stora också är de som säkrast agerar oberoende i sin profession.</p><p>Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet från de mindre revisionsbyråernas perspektiv. Oberoendet delas upp i två typer av oberoende, faktiskt oberoende då revisorn själv upplever att han kan ut-föra ett uppdrag objektivt och synbart oberoende när revisorn agerar på ett sådant sätt att omvärlden uppfattar att revisorn kan utföra uppdraget objektivt. I januari 2002 implemen-terades analysmodellen i revisorslagen som ett hjälpmedel för revisorerna att själva testa sitt oberoende.</p><p>Vi har funnit påståenden som talar för att små revisionsbyråer skulle ha svårt att agera oberoende och syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida dessa påstående stämmer. För att kunna nå vårt syfte vill vi få en inblick i och kunskap om hur revisorerna på mindre revisionsbyråer resonerar, argumenterar och förhåller sig till revisorns oberoende. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa och icke standardiserade intervjuer. Vi inter-vjuade fem godkända/auktoriserade revisorer som alla är verksamma vid mindre revisions-byråer. Vi har valt att använda oss av revisionsbyråer med en till två verksamma godkända/auktoriserade revisorer, det är också de vi i uppsatsen valt att definiera som en byrå av mindre karaktär.</p><p>I undersökningen kom vi fram till att samtliga respondenter förhåller sig till oberoendet på liknade sätt. De är medvetna om oberoendets betydelse för att ses som trovärdiga inför klienter och övriga intressenter, samt för att behålla sin yrkesstolthet. De flesta revisorerna håller till viss del med om att det kan uppstå en personligare relation till vissa klienter, dock har revisorerna både den erfarenhet och kunskap som krävs för att känna av var gränsen går.</p> / <p>There are a large amount of demands on an auditor. An auditor should besides auditing have a high level of competences in areas such as environmental accounting, taxes and laws, financing and budgeting. The auditor should also be absolute independent and avoid all threats that can influence his way of acting objective and independent.</p><p>The aim of auditing is to increase the reliability of the information about a company’s financial situation, not only for people involved but also for the public. One condition for a reliable annual fi-nancial report is that the auditor has been acted independent in his work. Several studies and articles have been done, treating auditor independence from different perspectives. A number of these have come to the conclusion that smaller accounting firms have a harder time being independent. We do believe there is a lack of studies, were the independence have been investigated from the view of the small accounting firms. There are two kinds of independence, called independence in fact, when the auditor is capable to accomplish the task objective and independence in appearance, when the auditor operates in a way that makes sure that people around him can assume he acts objective. As a tool to help auditors to achieve independence the analysis model was implemented in the audit law in January 2002.</p><p>The aim with this study is to obtain a better knowledge about how auditors working in small accounting firms reason and argue about the independence.</p><p>To fulfill the aim with the thesis five qualitative and unstructured interviews were performed. The respondents were five authorized auditors practicing in small accounting firms. The definition of a small accounting firm in this thesis is when there are one or two auditors acting at the same firm.</p><p>The study showed that all auditors participated in our study had the same thoughts about the auditor independence. To sustain trustworthy from the interested parties perspective they know the importance of acting independent.</p>

<p>Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002. Enligt analysmodellen ska den enskilde revisorn inför varje nytt granskningsuppdrag, samt löpande närhelst anledning finns, kontrollera att han eller hon kan anses vara oberoende utifrån fem definierade hotbilder mot revisorns oberoende. Under samma period som analysmodellen skrevs in i revisorslagen antogs EU-rekommendationen 2002/590/EG, vilken behandlar revisorns oberoende i EU. Denna rekommendation skiljer sig inte på många punkter från den svenska analysmodellen, med undantag för dess inrådan om revisorsrotation. Enligt rekommendationen ska en revisor som har suttit på samma revisionsuppdrag under en tidsperiod på sammanlagt sju år i följd avsäga sig uppdraget.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisorer betraktar oberoendet samt analysmodellen och revisorsrotationen, för att avgöra hur tillfredsställande dessa verktyg fungerar. För att besvara studiens syfte tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex revisorer i Umeå.</p><p>Undersökningen visar att revisorernas inställningar till oberoendet, och till de instrument som ska garantera det, varierar ganska kraftigt. I stort anser dock respondenterna att analysmodellen uppfyller sitt syfte mer tillfredsställande än revisorsrotationen, och att modellen har medfört ett mer strukturerat sätt för revisorer att hantera oberoendeproblematiken. Revisorerna var på det stora hela betydligt mer negativt inställda till revisorsrotation än till analysmodellen. Kritiken bottnade främst i den tappade effektivitet och den företagsspecifika kunskapsförlust som revisorerna ansåg blir följden av ett revisorsbyte. Huruvida ett fullkomligt oberoende kan uppnås i praktiken var revisorerna oense om. En förekommande uppfattning var att ett fullständigt oberoende skulle innebära att revisorn tvingas distansera sig själv från klienten, vilket skulle betyda att revisorn inte blir tillräckligt förtrogen med klientföretaget för att kunna åstadkomma en fullgod revision.</p><p>Vår slutsats är att effektiva revisorer med en hög grad av företagsspecifik kännedom är minst lika viktigt för revisionens kvalitet som ett fullkomligt oberoende, kanske till och med viktigare. Mot bakgrund av detta och under förutsättningen att revisorn tillämpar analysmodellen och andra interna kvalitetssäkringssystem, anser vi revisorsrotation medföra ett onödigt resursslöseri. Vi anser dock att revisorsrotation medför ett ökat allmänt förtroende för oberoende revision och till viss del fungerar som ett komplement till analysmodellen. Bortsett från analysmodellens otydlighet beträffande vissa gränsdragningar, har vi fått intrycket att analysmodellen uppfyller sitt syfte på ett förhållandevis tillfredsställande sätt.</p>

Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002. Enligt analysmodellen ska den enskilde revisorn inför varje nytt granskningsuppdrag, samt löpande närhelst anledning finns, kontrollera att han eller hon kan anses vara oberoende utifrån fem definierade hotbilder mot revisorns oberoende. Under samma period som analysmodellen skrevs in i revisorslagen antogs EU-rekommendationen 2002/590/EG, vilken behandlar revisorns oberoende i EU. Denna rekommendation skiljer sig inte på många punkter från den svenska analysmodellen, med undantag för dess inrådan om revisorsrotation. Enligt rekommendationen ska en revisor som har suttit på samma revisionsuppdrag under en tidsperiod på sammanlagt sju år i följd avsäga sig uppdraget. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisorer betraktar oberoendet samt analysmodellen och revisorsrotationen, för att avgöra hur tillfredsställande dessa verktyg fungerar. För att besvara studiens syfte tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex revisorer i Umeå. Undersökningen visar att revisorernas inställningar till oberoendet, och till de instrument som ska garantera det, varierar ganska kraftigt. I stort anser dock respondenterna att analysmodellen uppfyller sitt syfte mer tillfredsställande än revisorsrotationen, och att modellen har medfört ett mer strukturerat sätt för revisorer att hantera oberoendeproblematiken. Revisorerna var på det stora hela betydligt mer negativt inställda till revisorsrotation än till analysmodellen. Kritiken bottnade främst i den tappade effektivitet och den företagsspecifika kunskapsförlust som revisorerna ansåg blir följden av ett revisorsbyte. Huruvida ett fullkomligt oberoende kan uppnås i praktiken var revisorerna oense om. En förekommande uppfattning var att ett fullständigt oberoende skulle innebära att revisorn tvingas distansera sig själv från klienten, vilket skulle betyda att revisorn inte blir tillräckligt förtrogen med klientföretaget för att kunna åstadkomma en fullgod revision. Vår slutsats är att effektiva revisorer med en hög grad av företagsspecifik kännedom är minst lika viktigt för revisionens kvalitet som ett fullkomligt oberoende, kanske till och med viktigare. Mot bakgrund av detta och under förutsättningen att revisorn tillämpar analysmodellen och andra interna kvalitetssäkringssystem, anser vi revisorsrotation medföra ett onödigt resursslöseri. Vi anser dock att revisorsrotation medför ett ökat allmänt förtroende för oberoende revision och till viss del fungerar som ett komplement till analysmodellen. Bortsett från analysmodellens otydlighet beträffande vissa gränsdragningar, har vi fått intrycket att analysmodellen uppfyller sitt syfte på ett förhållandevis tillfredsställande sätt.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende. I de fall när byrån inte är oberoende uppstår byråjäv, vilket innebär att revisionsbyrån är bortjävad. Problemformulering: Hur arbetar revisorn för att säkerställa sitt oberoende och hur agerar revisorn i de situationer när tveksamheter finns om byråjäv föreligger? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur revisorer arbetar med sitt oberoende och visa hur revisorer agerar i praktiken för att säkerställa att byråjäv inte föreligger. Metod: Studien har genomförts som en studie med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden valdes för att få en djupare förståelse i ämnet. Empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuer har skett med revisorer på stora och små revisionsbyråer. Resultat och slutsats: Jag har kommit fram till att revisorer arbetar mycket med sitt oberoende. Deras främsta verktyg för att säkerställa sitt och byråns oberoende är en prövning enligt analysmodellen. När ett nytt uppdrag ska antas till byrån görs en prövning enligt modellen. Prövningen sker relativt hårt, vilket innebär att mycket arbete sker förebyggande för att säkerställa att uppdraget kan antas. Mina resultat visar att i ett pågående uppdrag tar revisorn inte ställning till några värden utan ger klienten alternativa lösningar. På så vis är revisorn fortfarande oberoende. Resultaten visar även att de klienter som anlitar byrån för kombiuppdrag har högre krav på sig från byråns sida. Exempelvis ska klienten själv klassificera poster som ska bokföras och attestera allt i förväg för att undvika frågor om byråjäv. Revisorn gör samma granskning i revisionen oavsett om det är en helkund eller inte. På så vis säkerställs revisorns oberoende. Resultaten visar även att revisorerna har en löpande kontakt med sina klienter vilket gör att kommunikation sker i ett tidigt skede när frågan om byråjäv uppstår. Det innebär att redan i ett tidigt skede kan revisorn se om byrån behöver avsluta något uppdrag. Mina resultat visar att revisorer arbetar frekvent med deras och byråns oberoende, vilket gör att oberoendet i flertalet fall kan säkerställas innan revisorn eller byrån blir jävig och revisorn behöver avgå. / Background: One of the most important things in audit is that it is performed by a independent auditor. However, it is not only the auditor who shall be independent against their client, but also the audit firm. Several audit firm provides more duties than audit to their clients. If their clients hires them for more than one duty, it is called a combined assignment. When a combined assignment exists the auditor shall be independent in its mission and at the same time the audit firm shall be independent. In cases when the audit firm is not independent arise disqualification for the audit firm, which means that the audit firm is not independent. Problem: How does the auditor work to ensure his or her independence and how does the auditor react in situations when doubts about disqualification of the audit firm exists? Purpose: The purpose of this paper is to explain how the auditor work with his or her independence and show how the audit act to ensure that disqualification of the audit firm does not exist. Method: I have used a qualitative research approach in the study. The qualitative research approach is choosed in order to get a deeper understanding. Empirical data have been collected by semi-structured interviews. Interviews have been completed with auditors at big and small audit firms. Results and conclusion: Conclude that the auditor works with their independence a lot. The auditor uses the principle based model for independence to ensure that he or she is independent. When a new mission should be adopted the mission is tested through the model. The test is hard, which means that the auditor works preventive to ensure that the mission could be accepted or not. The results shows that in a ongoing mission the auditor did not takes a stand to any values without gives the client solutions. In this case the auditor is still independent. The results also shows that clients who hires the audit firm for combined assignments has higher requirements from the audit firm. For example should the client classify items by itself before the audit firm should do the accounting and certify in advance to avoid disqualification of the audit firm. The auditor do same audit for all clients whether it is a client who has one or more missions from the audit firm. In this case the auditor and the audit firm are independent. The results also shows that the auditor communicate current with his or her client, which means that the communication is done in an early time when it is a question about the audit firms disqualification. The auditor can therefore discover if any mission must resign. The results shows that the auditor works all the time with his or her and the audit firms independency, which means that the independency is secured before it is too late and the auditor must resign.

<p>Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs. Material från hela denna period har därför studerats.</p><p>Sammanlagt har vi läst ett 70-tal artiklar varpå vi valt ut de som varit mest relevanta och haft mest påverkan på den svenska debatten inom professionen genom åren. Från de studerade artiklarna har sedan gjorts ett urval på ett 30-tal artiklar som ansetts mest relevanta för att kunna beskriva den debatt som förts. För att få struktur på debatten har vi valt att använda oss av intressentmodellen och ett antal begrepp som vi ansett ha en stark relation till ämnet förväntningsgap.</p><p>Slutsatserna som dragits utifrån det studerade materialet har varit flera. Bland de viktigaste kan nämnas att förväntningsgapet är ett problem som existerat lika länge som revisorsprofessionen men att begreppet myntades för cirka 30 år sedan. Gapet verkar ha en komplicerad lösning, om det ens finns någon sådan, med tanke på att problemet fortfarande existerar idag. Seder och normer har påvekan på hur omfattande förväntningsgapet blir. För att minska gapet har flera olika lösningar föreslagits; den mest omtalade är att med hjälp av information och förståelse om det bakomliggande revisionsarbetet kunna minska förväntningsgapet. En ömsesidig förståelse i relationen mellan revisorn och kunden om deras respektive situation har förespråkats av flera debattörer. Även idéer om en revidering av nu använda modeller har föreslagits för att komma till bukt med problemet.</p>

<p>I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ”kvalitetsstämpel”.</p><p>Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten.</p><p>Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ”analysmodellen”. Modellen innebär att revisorn innan varje påbörjat revisionsuppdrag ska analysera eventuella omständigheter som kan komma att rubba förtroendet till revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet. Vid förekomst av en sådan omständighet ska revisorn avgå från revisionsuppdraget om han/hon nu inte vidtar särskilda motåtgärder för att eliminera omständigheten som utgör ett hot mot revisorns opartiskhet och självständighet. De hot som finns mot revisorns opartiskhet och oberoende är egenintressehot, självgranskningshot, partsställningshot, vänskapshot, skrämselhot och en generalklausul som säger att revisorn skall avgå om det finns andra förhållanden som kan rubba förtroendet för revisorn.</p><p>Tillvägagångssättet för att genomföra denna uppsats innebär att författarna har studerat relevant litteratur inom ämnet och intervjuat fyra revisorer som arbetar på olika revisionsbyråer. Författarna har valt att intervjua dessa revisorer för att försöka få fram vad de anser om den nya analysmodellen angående revisorers opartiskhet och oberoende.</p><p>Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuplan med givna frågeområden för att få en så öppen dialog som möjligt.</p><p>Då vårt syfte är att tolka och förstå den nya analysmodellen, ligger hermeneutiken till grund för den kvalitativa metodteorin som vi valt att arbeta utifrån. Kvalitativa intervjuer lämpar sig bäst vid undersökningar av olika personers bedömningar av en situation eller de föreställningar, som ligger bakom en viss åtgärd. Därför passar kvalitativa intervjuer uppsatsens undersökningsfas då vårt huvudsyfte är att få en bild av hur de fyra revisorerna bedömer att arbeta utifrån den nya analysmodellen.</p><p>De fyra revisorer vi intervjuade hade många och olika åsikter om analysmodellen och dess påverkan, men en sak var de alla fyra eniga om. Alla de intervjuade revisorerna tror att det är lättare för ett litet revisionsbolag med kanske bara en anställd revisor att bryta mot de nya reglerna. Det framkom att hälften av de tillfrågade revisorerna har fått frånträda uppdrag på grund av analysmodellen. Vi författare tror att även de andra revisorerna kommer att få vara med om detta i framtiden. Detta tycker vi författare är positivt då detta leder till att kunderna byter revisor oftare. Detta minskar ju risken för beroende och partiska revisorer.</p>

Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs. Material från hela denna period har därför studerats. Sammanlagt har vi läst ett 70-tal artiklar varpå vi valt ut de som varit mest relevanta och haft mest påverkan på den svenska debatten inom professionen genom åren. Från de studerade artiklarna har sedan gjorts ett urval på ett 30-tal artiklar som ansetts mest relevanta för att kunna beskriva den debatt som förts. För att få struktur på debatten har vi valt att använda oss av intressentmodellen och ett antal begrepp som vi ansett ha en stark relation till ämnet förväntningsgap. Slutsatserna som dragits utifrån det studerade materialet har varit flera. Bland de viktigaste kan nämnas att förväntningsgapet är ett problem som existerat lika länge som revisorsprofessionen men att begreppet myntades för cirka 30 år sedan. Gapet verkar ha en komplicerad lösning, om det ens finns någon sådan, med tanke på att problemet fortfarande existerar idag. Seder och normer har påvekan på hur omfattande förväntningsgapet blir. För att minska gapet har flera olika lösningar föreslagits; den mest omtalade är att med hjälp av information och förståelse om det bakomliggande revisionsarbetet kunna minska förväntningsgapet. En ömsesidig förståelse i relationen mellan revisorn och kunden om deras respektive situation har förespråkats av flera debattörer. Även idéer om en revidering av nu använda modeller har föreslagits för att komma till bukt med problemet.