Revisorns oberoende är en förutsättning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn måste både vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsämra sin klients trovärdighet. Då det finns tecken på att synen på revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer vill jag undersöka om det även finnsskillnader i synen på oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ärdärmed att beskriva och analysera om företagarnas syn på revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek. För att undersöka skillnaderna i synen på revisorns oberoende har jag utgått från dendeduktiva ansatsen då den befintliga teorin har använts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkät som använts vid enkvantitativ undersökning med ett urval på 1000 företag. På materialet från undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och på så vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna. Ianalysen av materialet från undersökningen hittades ett samband mellanutbildning/erfarenhet och synen på revisorns oberoende. Även ett svagt samband mellansynen på vad revisorns oberoende innebär och företagsstorlek hittades.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen. Vi har sedan ställt frågan hur de stora revisionsbyråernas utökade konsultverksamhet har påverkat branschens fokus på lönsamhet. Vi ser en fortsatt expansion av konsulttjänsternas lönsamhet som en andel av branschens aggregerade intäkter. Teoretiker, yrkesmän och lagstiftare arbetar konsekvent med att utforma ett praktiskt regelverk, vilket bland annat omfattar den oberoendeproblematik som vi har behandlat. Ett stort problem är att behålla jämvikt mellan lönsamhet och oberoende i en bransch som är så pass föränderlig.

Sammanfattning Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas. Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter. För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag. Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.

Förväntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förväntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika länge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. Då revisionen till viss del kan sägas vara efterfrågestyrd idag har många revisionsbyråer genomgått ett omställningsarbete som innebär att stora satsningar har gjorts på tjänsterna redovisning, skatterådgivning och affärsrådgivning. Både i stora och små företag uppstår ibland situationer där uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förväntningar på tjänsterna som köps in. Detta beror många gånger på en brist i kommunikationen och när förväntningarna inte infrias och förväntningsgapet uppstår uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invändningar mot prissättningen. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i små aktiebolag undersöka hur dessa upplever förväntningsgapet. Vi ämnar även undersöka huruvida begreppet förväntningsgap bör vidgas och förutom relationen till revisorn även omfatta övriga ekonomiska konsulter. Utgångspunkten i denna uppsats har varit den kvalitativa forskningsmetoden men även delar av den kvantitativa metoden har använts då en enkätundersökning har genomförts. Forskningsansatsen i denna uppsats är abduktiv vilket innebär att utgångspunkt har tagits både i empiri och teori. Denna undersökning har resulterat i att vi har kunnat fastslå att förväntningsgapet ät ett relativt vanligt förekommande fenomen i relationen mellan kund och ekonomisk konsult i Kalmar län. Gapet upplevs av småföretagen som problematiskt på så vis att relationen till företagens ekonomiska konsulter inte fungerar. Förväntningsgapet uppstår i olika situationer och av många olika anledningar. Dock kan två viktiga orsaker sägas vara en otydlig kommunikation samt småföretagarnas okunskap kring de ekonomiska tjänsterna. Förväntningsgapet kan minskas genom tydlig kommunikation och information, genom uppdragsbrev samt en prissättningsmetod där utgångspunkten är kundens betalningsvilja. Undersökningen har även medfört att vi har kunnat konstatera att begreppet förväntningsgap idag är för smalt definierat då det även bör omfatta kundens relationer till övriga ekonomiska konsulter och inte endast revisorn.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trädde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphävs kravet på revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte är att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporär lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behålla respektive avstå från att köpa revisionstjänster studerar vi ifall det finns något samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mäter genom företagets nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjänster tenderar att ha någon inverkan på attityden. Resultaten pekar på att det inte finns något statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsätta alternativt avstå från att köpa revisionstjänster i relation till företagets ekonomiska storlek i vårt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjänster och viljan att fortsätta köpa revisionstjänster.

This study concerns the obligation to notify the breaching party of a breach of contract, when the breach of contract consists of fiduciary negligence in the context of lawyer and auditor services. More precisely, the essay examines if (i) such an obligation exists, and if so, (ii) during what time such notification (“notification period”) is to be made and (iii) when the notification period commences. Lastly, it seeks to clarify the legal consequence of neglecting to give notice within the notification period. The analysis includes a discussion about the required form and content of the notice. The used method of research is legal dogmatics with a more liberal approach, referred to as legal analytics.                       To adequately assess the mentioned legal areas of interest, it has been necessary to distinguish the legal institute of notification. This has been done by a demarcation towards statutory rules of limitation and legal principles of inactivity that causes loss of contractual rights. The study solely deals with the duty of notification as a principle according to which a party may not be inactive if the party wants to retain their right to remedies for a breach of contract.                       The study finds that there is a duty to give notice about non-performance to the counterparty (i.e. fiduciary negligence), even in the absence of any statutory provision regulating the duty. This duty extends to lawyer and auditor services. The notification period commences when it is likely that there has been damage, usually in terms of economic loss, and there is reasonable reason for the client to assume that the damage is a consequence of fiduciary negligence. The length of the notification period is highly dependent on the circumstances of the specific case, but case law from lower instances indicate that a notification period between three to six months is deemed reasonable. Regarding the legal consequence of a neglected notification, there is convincing support in both statutory provisions by way of analogy and in case law, that if a party neglects to give due notice to its counterparty, the same party suffers a total loss of remedies for the breach of contract.                       In summary, the legal situation can be said to have moved in a stricter direction for the non-breaching party, taking into account recent case law from the Supreme Court. Notwithstanding the mentioned, a need for clarification from the Supreme Court remains. More specifically, there is still ambiguity regarding the specific circumstances that are necessary for the notification period to commence and the length of the notification period.

Den traditionella marknadsföringen med sin marknadsmix har länge varit den dominerande marknadsstrategin där fokus har vilat på att placera produkten på bästa plats och till ett så förmånligt pris som möjligt. När det rör sig om tjänster finns inte samma möjligheter; företagen måste ta till sig nya markandföringsmetoder för att på bästa sätt marknadsföra sina tjänster. Är tjänsterna dessutom ”osynliga”, måste konsulten skapa ett löfte och kunden måste känna förtroende. Ömsesidiga relationer blir då av högsta vikt, och fokus läggs istället på kundens behov snarare än på företagets egenintressen. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur managementkonsulter effektivast marknadsför och säljer sina tjänster. Vidare var syftet att se hur stora konsultbolag skiljer sig mot små. Teorier inom traditionell- respektive relationsmarknadsföring användes för att få en djupare inblick kring ämnet. Inledningsvis intervjuades 4 konsulter för att kunna konstruera en enkät som senare skickades ut till 25 olika konsultbolag. Resultaten analyserades sedan för att få fram vilka marknadsföringsmetoder som var de mest frekvent använda och vilka faktorer som påverkade valet av metod. Likaså studerades och analyserades likheter och skillnader mellan stora och små företag. Forskningsnivån inom ämnet är inte markant utbrett, och tanken var därför att testa teorierna och eventuellt bekräfta eller opponera dem. Resultaten från studien visade sig stämma hyfsat bra med teorierna. Slutsatserna är att ju mindre produktifierade tjänsterna är desto mer relationsbaserad marknadsföring bör tillämpas. De företag som endast arbetade med lösningsbaserade konsulttjänster tenderade att lägga mycket tid på att involvera kunden i processen. Dessa konsultbolag ansåg att rekommendationer och referenser var det mest effektiva sätten att nå nya kunder samt fortsätta med nuvarande. Traditionella marknadsföringsaktiviteter användes till en mycket mindre grad, och ansågs vara tidskrävande och ineffektivt. Skillnaderna mellan stora och små konsultbolag var färre än likheterna. Ett svar på detta kan vara att konsultbolag konkurrerar på ett annorlunda men mer jämlikt sätt än företag som säljer produkter. Det är inte det största, och det mesta kända konsultbolaget som blir starkaste konkurrenten, utan det är de som skapar bäst förtroende hos kunden. På så sätt spelar företagets storlek mindre roll, och valet av marknadsstrategi påverkas ej. / The traditional marketing with its marketing mix have for long been the dominating marketing strategy, where focus have been on placing the product at the best place with the best possible price. When it comes to services, the possibilities are not the same; the firms must adapt new marketing methods in order to sell and market their services effectively. If the services are “invisible” as well, the consultant must create a promise and the client must feel secure. Mutual relations then become important, and focus is instead put on the client’s needs rather than the firm’s own interests. The purpose of this thesis was to examine how management consultants most effectively sell and market their services. Further the purpose was to discover how big consultancy firms differ from small. Theories within the traditional - respectively relationship-based marketing were used in order to get a deeper insight in the subject. By way of introduction four consultants were interviewed to facilitate the construct of a questionnaire, which was later sent out to 25 different consultancy firms. The results were analyzed with the objectives of finding out which marketing methods that were most often used and which factors affected the choice of method. In addition, similarities and dissimilarities between big and small firms were studied. The state of the art within this subject is not very broad, and the thought was therefore to test the emerging theories and thereby support or oppose them. The results from the study showed to support the theories to a high extent. The conclusions are that the less productified the services are, the bigger effort is needed on relationship-based marketing. Those firms who only sell solution-based consulting tend to put much time on involving the client in the project process. These firms considered recommendations and references to be the most effective ways of reaching new clients and continue with existing ones. Traditional marketing activities were used to a much smaller extent, and were considered to be time-demanding and ineffective. The differences between big and small firms were less than the similarities. An answer to this might be that within the consultancy business the effectiveness is not made through the market share or the numbers of clients, i.e. how big the firm is; instead it is the special expertise and unique knowledge that every consultant keeps that makes them compete equally on the market no matter the firm size.

<p>Den traditionella marknadsföringen med sin marknadsmix har länge varit den dominerande marknadsstrategin där fokus har vilat på att placera produkten på bästa plats och till ett så förmånligt pris som möjligt. När det rör sig om tjänster finns inte samma möjligheter; företagen måste ta till sig nya markandföringsmetoder för att på bästa sätt marknadsföra sina tjänster. Är tjänsterna dessutom ”osynliga”, måste konsulten skapa ett löfte och kunden måste känna förtroende. Ömsesidiga relationer blir då av högsta vikt, och fokus läggs istället på kundens behov snarare än på företagets egenintressen.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur managementkonsulter effektivast marknadsför och säljer sina tjänster. Vidare var syftet att se hur stora konsultbolag skiljer sig mot små. Teorier inom traditionell- respektive relationsmarknadsföring användes för att få en djupare inblick kring ämnet. Inledningsvis intervjuades 4 konsulter för att kunna konstruera en enkät som senare skickades ut till 25 olika konsultbolag. Resultaten analyserades sedan för att få fram vilka marknadsföringsmetoder som var de mest frekvent använda och vilka faktorer som påverkade valet av metod. Likaså studerades och analyserades likheter och skillnader mellan stora och små företag.</p><p>Forskningsnivån inom ämnet är inte markant utbrett, och tanken var därför att testa teorierna och eventuellt bekräfta eller opponera dem. Resultaten från studien visade sig stämma hyfsat bra med teorierna. Slutsatserna är att ju mindre produktifierade tjänsterna är desto mer relationsbaserad marknadsföring bör tillämpas. De företag som endast arbetade med lösningsbaserade konsulttjänster tenderade att lägga mycket tid på att involvera kunden i processen. Dessa konsultbolag ansåg att rekommendationer och referenser var det mest effektiva sätten att nå nya kunder samt fortsätta med nuvarande. Traditionella marknadsföringsaktiviteter användes till en mycket mindre grad, och ansågs vara tidskrävande och ineffektivt. Skillnaderna mellan stora och små konsultbolag var färre än likheterna. Ett svar på detta kan vara att konsultbolag konkurrerar på ett annorlunda men mer jämlikt sätt än företag som säljer produkter. Det är inte det största, och det mesta kända konsultbolaget som blir starkaste konkurrenten, utan det är de som skapar bäst förtroende hos kunden. På så sätt spelar företagets storlek mindre roll, och valet av marknadsstrategi påverkas ej.</p> / <p>The traditional marketing with its marketing mix have for long been the dominating marketing strategy, where focus have been on placing the product at the best place with the best possible price. When it comes to services, the possibilities are not the same; the firms must adapt new marketing methods in order to sell and market their services effectively. If the services are “invisible” as well, the consultant must create a promise and the client must feel secure. Mutual relations then become important, and focus is instead put on the client’s needs rather than the firm’s own interests.</p><p>The purpose of this thesis was to examine how management consultants most effectively sell and market their services. Further the purpose was to discover how big consultancy firms differ from small. Theories within the traditional - respectively relationship-based marketing were used in order to get a deeper insight in the subject. By way of introduction four consultants were interviewed to facilitate the construct of a questionnaire, which was later sent out to 25 different consultancy firms. The results were analyzed with the objectives of finding out which marketing methods that were most often used and which factors affected the choice of method. In addition, similarities and dissimilarities between big and small firms were studied.</p><p>The state of the art within this subject is not very broad, and the thought was therefore to test the emerging theories and thereby support or oppose them. The results from the study showed to support the theories to a high extent. The conclusions are that the less productified the services are, the bigger effort is needed on relationship-based marketing. Those firms who only sell solution-based consulting tend to put much time on involving the client in the project process. These firms considered recommendations and references to be the most effective ways of reaching new clients and continue with existing ones. Traditional marketing activities were used to a much smaller extent, and were considered to be time-demanding and ineffective. The differences between big and small firms were less than the similarities. An answer to this might be that within the consultancy business the effectiveness is not made through the market share or the numbers of clients, i.e. how big the firm is; instead it is the special expertise and unique knowledge that every consultant keeps that makes them compete equally on the market no matter the firm size.</p>

Revisorn står inför ett fundamentalt dilemma, där oberoende måste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjänster utgör en viktig inkomstkälla och kräver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i små bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större när färre individer är involverade. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring gränsen mellan rådgivning och revision i små bolag. För att uppnå syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrån social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för små bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmån för klientens behov. Förslag till framtida forskning kan vara att göra en liknande kvalitativ studie som denna, men istället fokusera på stora bolag. Denna studie ger ett bidrag till diskussionen om beroende och oberoende eftersom denna studie visar att förståelsen för hur oberoendet konstrueras kan öka genom att studera hur revisorer identifierar sig / The auditor faces a fundamental dilemma, where independence is a priority during the audit while consulting services are an important source of income and requires a good relationship with the client. This dilemma can be particularly problematic in small companies because the risk of social bonding is assumed to be greater when fewer individuals are involved. The purpose of this study is to create an understanding of how auditors reflect about the boundary between consulting and audit in small companies. In order to achieve the purpose of the study, seven auditors were interviewed and the results have been studied from social identity theory. The findings indicate that auditors of small companies have strong identification with the client, which can make their independent risk a lower priority in favor of the client's needs. Proposals for future research could be to do a similar qualitative study, but instead focus on large companies. This study provides a contribution to the discussion of dependent and independent because this study shows that the understanding of how independence is constructed can increase by studying how auditors identify themselves.

Bakgrund: På samma sätt som fordonsindustrin uppfyller kundens behov medhjälp av ett kundanpassat utbud bestående av standardiserade moduler, finnsdet intresse hos konsultbolag att använda modularitet för att standardisera ochkundanpassa tjänster. Syfte: Studiens syfte är att utforska fördelar, nackdelar och risker med attanvända tjänstemodularitet för konsulttjänster från både kundens ochleverantörens perspektiv, samt undersöka vilka konsekvenser tjänstemodularitetkan medföra. Metod: En explorativ fallstudie genomfördes och med teoretisk tematisk analysidentifierades fördelar, nackdelar och risker med att använda tjänstemodularitetför konsulttjänster. Vidare analys gjordes för att undersöka vilka konsekvensertjänstemodularitet medför. Datainsamlingen har bestått av primärdata frånintervjuer och sekundärdata från observationer och dokument. Resultat: Studien resulterade i två teman, sex subteman och 25 koder. Studienpåvisar flertalet fördelar, nackdelar och risker med tjänstemodularitet förkonsulttjänster, från både kundens och leverantörens perspektiv. Fördelar,nackdelar och risker vägdes samman för att beskriva konsekvenser somtjänstemodularitet medför. Slutsats: Studiens slutsats är att tjänstemodularitet kan bli ett effektivt sätt attkombinera kundanpassning och standardisering, förutsatt att funna nackdelaroch risker hanteras. De nackdelar och risker är i många fall kopplade direkt ellerindirekt till de funna fördelarna och utmaningarna som nackdelar och riskermedför kan leda till fördelar om dom hanteras rätt. Originalitet: Studien bidrar med ökad förståelse kring tjänstemodularitet förkonsulttjänster. Detta genom att belysa nackdelar och risker medtjänstemodularitet ur både kunds- och leverantörsperspektiv. / Background: In the same way that the automotive industry meets thecustomer's needs with the help of a customized range consisting of standardizedmodules, there is an interest in consulting companies to use modularity tostandardize and customize services. Purpose: The purpose of the study is to explore the advantages, disadvantages,and risks of using service modularity for consulting services from both thecustomer's and the supplier's perspective, and to investigate the consequencesof service modularity. Methodology: An exploratory case study was conducted and with theoreticalthematic analysis the advantages, disadvantages, and risks of using servicemodularity for consulting services were identified. Further analysis wasperformed to investigate the consequences of service modularity. The datacollection consisted of primary data from interviews and secondary data fromobservations and documents. Result: The study resulted in two themes, six subthemes, and 25 codes. Thestudy reveals several advantages, disadvantages, and risks of service modularityfor consulting services, from both the customer's and the supplier's perspective.Advantages, disadvantages, and risks were weighed together to describe theconsequences of service modularity. Conclusion: The study concludes that service modularity can be an effectiveway to combine customer customization and standardization if disadvantagesand risks are addressed. The disadvantages and risks are in many cases linkeddirectly or indirectly to the advantages found and the challenges thatdisadvantages and risks entail can lead to advantages if they are handledcorrectly. Originality: The study contributes to an increased understanding of servicemodularity for consulting services. This is done by highlighting disadvantagesand risks with service modularity from both a customer and supplierperspective.