Revisorns oberoende är en förutsättning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn måste både vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsämra sin klients trovärdighet. Då det finns tecken på att synen på revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer vill jag undersöka om det även finnsskillnader i synen på oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ärdärmed att beskriva och analysera om företagarnas syn på revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek. För att undersöka skillnaderna i synen på revisorns oberoende har jag utgått från dendeduktiva ansatsen då den befintliga teorin har använts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkät som använts vid enkvantitativ undersökning med ett urval på 1000 företag. På materialet från undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och på så vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna. Ianalysen av materialet från undersökningen hittades ett samband mellanutbildning/erfarenhet och synen på revisorns oberoende. Även ett svagt samband mellansynen på vad revisorns oberoende innebär och företagsstorlek hittades.

Det globala finansiella systemet har under de senaste åren genomgått flera kriser. Dessa kriser har haft en stark inverkan på stater, företag och medborgare. Bristfällig revision har förklarats vara en av de bidragande orsaker till dessa kriser. För att komma tillrätta med de negativa effekter som en bristfällig revision kan åstadkomma i samhället har det utarbetats nya regler för revisorer och revision. Syftet med de nya reglerna är att stärka förtroendet hos allmänheten för fenomenet revision och revisorns profession. På grund av förtroendeskador vill lagstiftaren återge revisionen den kvalitetsstämpel som den tidigare haft samt stärka oberoendet på olika sätt. Det av EU framtagna revisionspaketet, innehållande nya regler för revision, implementerades år 2016 i det svenska normsystemet. Syftet med denna uppsats är att utifrån allmänhetens perspektiv förstå hur revisionspaketets implementering i svensk lagstiftning kommer att påverka det förtroende som allmänheten har för revisorn och revisionen av företag i allmänhetens intresse. Utgångspunkten kommer tas i tre av de förändringar som de nya reglerna innebär för revisionsprocessen. Det första är revisorns oberoende granskning, det andra är revisionsberättelsens innehåll och det tredje är rådgivningsförbudet. Genom en rättsdogmatisk metod kommer reglerna att diskuteras utifrån samhällsvetenskapliga teorier som förtroendeteorin. I resultatet av diskussionen visar sig bland annat att det behöver förmedlas mer information om professionens betydelse och förutsättningar för att överbrygga det förväntansgap som uppstått mellan allmänheten och revisorerna själva. / The global financial system has in recent years undergone several crises. These crises have had a strong impact on the commonwealth. The audit has been declared one of the contributing causes of these crises. In order to overcome the negative effects in society caused by a deficient audit, new rules have been developed for auditors and audit. The purpose of the new rules is to strengthen the public trust in the phenomenon of auditing and auditor profession. Because of these injuries the legislature would reproduce the seal of approval for quality that audit previously had and strengthen the independence in different ways. The EU developed “The audit package”, containing new rules for auditing, which was implemented in 2016 in the Swedish normsystem.   The aim of this paper is based on the public's perspective to understand how implementation of the “audit package” into Swedish legislation will affect the trust that the public has for the auditor and the audit of companies in the public interest. The starting point will be taken in three of the changes in the new rules for the audit process. The first is the auditor's independent review, the second is the audit report content and the third is the counseling ban. Through a legal dogmatic approach, the rules will be discussed on the basis of social science theories such as trust theory. The result of the discussion shows among other things that there is a need of more information to be shared about the profession's importance and potential for bridging the divergence of expectations between the public and the audits themselves.

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika.   Syftet med vår undersökning är att förklara ”hög” revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn.   En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats. Hypoteserna undersöker om det finns skillnader mellan revisorer och revisionens intressenter om vad hög revisionskvalité är. Genom en webbenkät fick respondenterna bedöma i vilken utsträckning 28 variabler leder till högre revisionskvalité.    Med undersökningen har vi funnit bevis för att det finns skillnader i uppfattningen om hur hög revisionskvalité uppnås mellan revisorer och intressenterna. Skillnader uppmättes för följande kategorier; revisorns oberoende, revisorns egenskaper, en god kommunikation och extern kontroll. Vi har också kunnat urskilja enskilt viktiga kvalitetsvariabler.   Eftersom författarna av denna uppsats inte har funnit någon tidigare studie som tittat på skillnader mellan revisorerna och studiens tre utvalda intressentgrupper i vad som leder till hög revisionskvalité, kan resultatet hjälpa till att sprida ljus över detta område. Resultatet kan också vara användbart för att se hur revisorerna och intressenterna ska närma sig varandra för att uppnå en trovärdigare revision. / In recent years, the importance of a credible financial report of high quality, have been highlighted. A high audit quality is ensured by the adoption of common rules and principles for accounting firms. The interest of the audit is different and therefore are there different views on the purpose and what the audit should contain. Interpreting differences allows high quality to be perceived different.   The aim of our study is to explain the “high” audit quality by auditors and audit stakeholders’ perspectives and to identify any differences between the auditors and those stakeholders’ views.   A quantitative approach has been used and based on the theory has six hypotheses been created. The hypotheses investigate whether there are differences between auditors and audit stakeholders on what the high level of audit quality is. Through a web survey, respondents were assessing the extent to which 28 variables leads to higher audit quality.   In our study we found evidence that there are differences in perceptions of the high level of audit quality is achieved between the auditors and stakeholders. Differences were measured for the following categories: auditor independence, auditor characteristics, good communication and external control. We have also been able to distinguish individual key quality variables.   Since the authors of this paper haven’t found any previous study that looked at the differences between the auditors and this study’s three selected stakeholder groups in what leads to high audit quality, the result may help to give light on this area. The results can also be useful to see how auditors and stakeholders should approach each over to achieve a credible audit.

Bakgrund och problemdiskussion: Flertalet internationella och nationella kriser har skakat om revisionsvärlden till följd av att revisorn inte alltid har agerat oberoende. En betydande faktor som kan påverka revisorns oberoende är relationen mellan revisorn och klientföretaget. Utifrån tidigare forskning finns det ett behov av att studera revisorns oberoende på mindre revisionsbyråer genom att titta på relationen ur både revisorns och klientföretagets perspektiv. För att skapa en djupare förståelse för relationen kommer den sociala identitetsteorin att användas. Teorin innebär att en gemensam identiteten kan uppstå till följd av att revisorn och klientföretaget spelar inom samma sociala kontext. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en fördjupad förståelse för revisorns oberoende, med ett särskilt fokus på relationen mellan revisorer på mindre revisionsbyråer och deras klientföretag. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in uppsatsens empiriska material där komparativ design har använts som forskningsdesign. Analysen av det empiriska materialet har utgått från en tematisk analys. Slutsats: Uppsatsen visar på att klientföretagen har andra förväntningar på revisorn än vad revisorn möjligen kan prestera. Dessutom utför revisorer uppgifter som kan stå i strid med analysmodellen. Revisorn och klientföretaget kan identifiera sig med varandra eftersom de befinner sig i samma sociala kontext. Relationen mellan revisorn och klientföretaget kan ses vara mer komplex än vad man tänker sig, varför revisorns oberoende ibland kan ifrågasättas till följd av relationen. / Background and problem discussion: Several international and national crises have shaken the audit world because of the auditor not always acting independent. A significant factor that may affect the auditor's independence is the relation between the auditor and the client company. Based on previous research, there is a need to study the auditor’s independence at smaller accounting firms by looking at the relation from the perspective of both the auditor and the client company. To create a deeper understanding of the relation, the social identity theory will be used. The theory means that a common identity can arise because of the auditor and the client company playing within the same social context. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understanding of auditor independence, with a particular focus on the relationship between auditors at smaller audit firms and their client companies. Method: This thesis is based on deductive research approach and a qualitative research strategy. Semi-structured interviews have been used to collect the thesis’s empirical material where comparative design has been used as research design. The analysis of the empirical material has been based on a thematic analysis. Conclusion: This thesis shows that the client companies have different expectations of the auditor than what the auditor can perform. In addition, the auditors perform tasks that may conflict the analysis model. The auditor and the client company can identify with each other because they are in the same social context. The relationship between the auditor and the client company can be seen as more complex than imagined, which is why the auditor's independence can sometimes be questioned because of the relationship.

Prior research has shown that there are many factors affecting the client's perception of the auditor’s value. Furthermore, research has shown that the auditor can add multifaceted value to the client, often divided into core value and added-value. However, these factors have mostly been studied in an isolated context, where other factors have not been accounted for. To our knowledge no prior study has shown the combined effect of various factors in a common context, as well as showing how the conjunction between the client’s experiences and expectations affects the perceived value of the auditor from the client’s perspective. This study aims to identify the many factors that drive the client's perception of value added by the auditor, as well as making the distinction between the client's experiences and expectations. In order to locate the many factors that are believed to have an impact on the client's perception of the auditor’s value, a broad theoretical model is constructed to explain how these factors in a combined fashion drives the client's perception of auditor value. We also argue that the client's internal and underlying conditions will affect the client’s attitude towards the auditor, as well as inducing the client's needs. Furthermore, we make the distinction between the factors that drive the precepted value of the auditor and the factors that make up value in the eyes of the client.   The results of the study indicate that there are many factors that affect the perceived value of the auditor from the client’s perspective, where the client’s experiences and expectations of the “client quality” has the strongest effect on the perceived value. The study also finds that there is a gap between the client’s expectations and experiences, suggesting that there could be an expectation gap between the client and the auditor. Furthermore, the study finds that the core value is the main type of value added by the auditor in the eyes of the client. However, we argue that the distinction between core value and added-value is not representative from the client’s perspective. Instead we believe that the client distinguishes the value added by the different activities in the work of the auditor.  The study contributes towards explaining how various factors need to be accounted for when studying the perceived value of the auditor from the client's perspective. Furthermore, the study contributes to explaining how the client's experiences and expectations affect the perceived value of the auditor in the eyes of the client, providing a meaningful foundation for future research. The study also contributes to explaining how there needs to be a distinction between the factors that drive the perceived value and the factors that make up the perceived value, since these factors often intervene with one another. / Tidigare forskning har visat att det finns många faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde. Vidare har tidigare forskning visat att revisorn kan tillföra ett mångfacetterat värde till klienten, ofta uppdelat i kärnvärde och mervärde. Dock har dessa påverkande faktorer främst studerats i en isolerad miljö där andra påverkande faktorer inte har tagits hänsyn till. Såvitt vi vet har ingen tidigare studie visat den kombinerade effekten av olika faktorer i en gemensam kontext, samtidigt som förhållandet mellan klientens upplevelser och förväntningar tas i beaktning.  Denna studie syftar till att identifiera de faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde, samtidigt som det görs skillnad på klientens upplevelser och förväntningar. För att lokalisera de flertalet faktorer som tros ha en inverkan på klientens syn på revisorns värde konstrueras en utförlig teoretisk modell för att förklara hur dessa faktorer gemensamt föranleder och utgör värde ur klientens perspektiv. Vi hävdar även att klientens interna och underliggande förutsättningar påverkar klientens inställning till revisorn, liksom att dessa förutsättningar föranleder klientens olika behov. Dessutom gör vi en distinktion mellan de faktorer som föranleder det värde klienten ser i revisorn och de faktorer som utgör värdet av revisorn ur klientens perspektiv. Resultatet av studien indikerar att det finns många faktorer som påverkar revisorns värde ur ett klientperspektiv, där klientens upplevelser och förväntningar på ”klientkvalitet” har störst effekt på det samlade värde klienten ser i revisorn. Studien finner också att det finns en skillnad mellan klienternas upplevelser och förväntningar, vilket tyder på att det kan finnas ett förväntansgap mellan klienten och revisorn. Vidare visar studien att kärnvärdet är den typ av värde klienten främst ser i revisorns arbete. Vi hävdar dock att skillnaden mellan kärnvärde och mervärde inte är representativt ur klientens perspektiv. Istället tror vi att klienten baserar synen på revisorns värde utifrån de olika aktiviteter och attribut som hänförs till revisorns arbete.  Studien bidrar till att förklara hur flera olika faktorer behöver tas i beaktning när man studerar revisorns tillförda värde ur klientens perspektiv. Vidare bidrar studien till att förklara hur klientens upplevelser och förväntningar påverkar det värde klienten ser i revisorn, vilket utgör en stark grund för framtida forskning. Studien bidrar också till att förklara hur det är nödvändigt att göra skillnad mellan de faktorer som föranleder värde och de faktorer som utgör värde ur klientens perspektiv, eftersom dessa faktorer ofta samspelar med varandra.

Bakgrund: Revision har en framstående roll ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, och har under sin framväxt möjliggjort samhällets ekonomiska framfart. Men i samband med denna framväxt har ett gap uppstått mellan klienters förväntningar och upplevt värde med en revision. Tidigare litteratur belyser inte vad som föranleder dessa förväntningar, eller vems förväntningar revisorn ska utgå ifrån. Författarna ämnar således att bidra med en ökad förståelse inom forskningsområdet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för gapet mellan klientens förväntningar och upplevt värde med en revision. Metod: Denna kvalitativa uppsats karaktäriseras med en deduktiv forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer med tio chefer för ekonomiavdelningen (finansdirektör), en VD samt en pilotstudie utgjorde det empiriska materialet. För att analysera detta material har en tematisk analys nyttjats. Slutsats: Av uppsatsens rön framgår det att det föreligger ett gap mellan klienters förväntningar och upplevelser i samband med en revision. Detta gap manifesterar sig främst i revisorers tillkortakommanden gällande deras förståelse för verksamheten, som följd av revisionsbranschens upplevda överflöd av oerfarna juniorer. Klienters utbildning och erfarenhet visar sig, tillsammans med det reviderade bolagets storlek och bransch, föranleda deras förväntningar. Uppsatsen visar även att det kan föreligga skillnader mellan vad en VD och finansdirektör förväntar sig av en revision, beroende på hur företagsstrukturen ser ut. Således kan det vara nödvändigt att göra en distinktion av vem som utgör klienten inom företagsledningen. Uppsatsen bidrar med att visa nödvändigheten av en distinktion av vem som utgör klienten inom företagsledningen och vad som kan föranleda förväntningar. / Background: Auditing has a prominent role from a socio-economic perspective, and during its rise has made society's economic progress possible. But in connection with this growth, a gap has emerged between clients' expectations and perceived value of an audit. Previous literature does not shed light on what prompts these expectations, or whose expectations theauditor should assume. The authors thus intend to contribute with an increased understanding within the research area. Purpose: The purpose of this essay is to increase understanding of the gap between clientexpectations and perceived value with an audit. Method: This qualitative essay is characterized by a deductive research approach, wheresemi-structured interviews with ten CFO:s, a CEO and a pilot study constituted the empirical material. To analyze this material, a thematic analysis has been used. Conclusion: From the essay's findings, it appears that there is a gap between clients' expectations and perceived value in connection with an audit. This gap manifests itself mainly in auditors' shortcomings regarding their understanding of the business, as a result of the audit industry's perceived abundance of inexperienced juniors. Clients' education and experience, along with the audited company's size and industry, appear to drive their expectations. The essay also shows that there can be differences between what a CEO and CFO expect from an audit, depending on how the company structure looks. Thus, it may be necessary to make a distinction of who constitutes the client within the company management. The essay contributes by showing the necessity of a distinction of who constitutes the client within the top management team and what can cause expectations.