Redovisningsskandaler runt om i världen har medfört ett ökat intresse från lagstiftare och akademiker för ledares kontroll över finansiell rapportering. För intressenter är det viktigt att den redovisade informationen återspeglar den ekonomiska verkligheten. Tidigare forskning rapporterar att beteendeskillnader existerar mellan kvinnor och män. Studiens syfte är att analysera samband mellan kön och resultatmanipulering, vilket definieras som att en högre (lägre) grad av resultatmanipulering leder till sämre (bättre) grad av överensstämmelse mellan ett bolags resultatredovisning och bolagets ekonomiska verklighet. Tidigare forskning som undersökt detta har producerat inkonsekventa resultat både vad gäller kön hos finansdirektörer och vd:ar och dessas samband med resultatmanipulering. I ett urval om 518 räkenskapsår dragna från Stockholmsbörsens Large Cap mäter vi detta samband med två olikaregressionsmodeller. Modellerna visar inget samband mellan kvinnliga vd:ar ochresultatmanipulering. Enbart en av modellerna visar ett negativt samband mellankvinnliga finansdirektörer och resultatmanipulering. Slutsatsen är att kvinnligafinansdirektörer och vd:ar inte resultatmanipulerar mindre än manliga finansdirektörer och vd:ar på Stockholmsbörsen. / Financial accounting scandals throughout the world have led to an increased interest, among legislators and scholars, for managers’ control over financial reporting. For stakeholders, it is important that the reported financial information reflects the underlying economic reality. Earlier research report differences in behavior between women and men. The purpose of this study is to analyze correlations between gender and earnings management, which we define as: A higher (lower) level of earnings management implies a worse (better) conformity between some firm’s reported earnings and the economic reality of said firm. Earlier research studying this subject have produced inconsistent findings on the impact of CFO and CEO gender on earnings management. We measure this correlation, using two different regression models, in a sample of 518 financial years, drawn from the Large Cap list of the Nasdaq Stockholm stock exchange. These models do not show any correlation between CEO gender and earnings management in this sample. Only one of the models shows a negativecorrelation between female CFOs and earnings management. We conclude that female CFOs and CEOs do not manage earnings any differently than their male counterparts, in firms listed on the Nasdaq Stockholm stock exchange.

Bakgrund: Revision har en framstående roll ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, och har under sin framväxt möjliggjort samhällets ekonomiska framfart. Men i samband med denna framväxt har ett gap uppstått mellan klienters förväntningar och upplevt värde med en revision. Tidigare litteratur belyser inte vad som föranleder dessa förväntningar, eller vems förväntningar revisorn ska utgå ifrån. Författarna ämnar således att bidra med en ökad förståelse inom forskningsområdet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för gapet mellan klientens förväntningar och upplevt värde med en revision. Metod: Denna kvalitativa uppsats karaktäriseras med en deduktiv forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer med tio chefer för ekonomiavdelningen (finansdirektör), en VD samt en pilotstudie utgjorde det empiriska materialet. För att analysera detta material har en tematisk analys nyttjats. Slutsats: Av uppsatsens rön framgår det att det föreligger ett gap mellan klienters förväntningar och upplevelser i samband med en revision. Detta gap manifesterar sig främst i revisorers tillkortakommanden gällande deras förståelse för verksamheten, som följd av revisionsbranschens upplevda överflöd av oerfarna juniorer. Klienters utbildning och erfarenhet visar sig, tillsammans med det reviderade bolagets storlek och bransch, föranleda deras förväntningar. Uppsatsen visar även att det kan föreligga skillnader mellan vad en VD och finansdirektör förväntar sig av en revision, beroende på hur företagsstrukturen ser ut. Således kan det vara nödvändigt att göra en distinktion av vem som utgör klienten inom företagsledningen. Uppsatsen bidrar med att visa nödvändigheten av en distinktion av vem som utgör klienten inom företagsledningen och vad som kan föranleda förväntningar. / Background: Auditing has a prominent role from a socio-economic perspective, and during its rise has made society's economic progress possible. But in connection with this growth, a gap has emerged between clients' expectations and perceived value of an audit. Previous literature does not shed light on what prompts these expectations, or whose expectations theauditor should assume. The authors thus intend to contribute with an increased understanding within the research area. Purpose: The purpose of this essay is to increase understanding of the gap between clientexpectations and perceived value with an audit. Method: This qualitative essay is characterized by a deductive research approach, wheresemi-structured interviews with ten CFO:s, a CEO and a pilot study constituted the empirical material. To analyze this material, a thematic analysis has been used. Conclusion: From the essay's findings, it appears that there is a gap between clients' expectations and perceived value in connection with an audit. This gap manifests itself mainly in auditors' shortcomings regarding their understanding of the business, as a result of the audit industry's perceived abundance of inexperienced juniors. Clients' education and experience, along with the audited company's size and industry, appear to drive their expectations. The essay also shows that there can be differences between what a CEO and CFO expect from an audit, depending on how the company structure looks. Thus, it may be necessary to make a distinction of who constitutes the client within the company management. The essay contributes by showing the necessity of a distinction of who constitutes the client within the top management team and what can cause expectations.