Bakgrund: Att kvinnor har svårare att göra karriär jämfört med män är något tidigare forskning menar kan bero på det som definieras som glastaket. Frågan är om detta glastak finns inom fler faktorer än kön? Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på om kön, ålder, nationalitet, informella nätverk, samhällsklass och hemmabild påverkar individers möjlighet till att göra en högre karriär. Detta vill vi göra genom att studera hur faktorerna påverkar individers möjlighet till högre karriär efter att ha läst en MBA eller EMBA utbildning. Vi ämnar studera detta med hjälp utifrån de tre teorierna, sociala identitetsteorin, homosocialitet och human capital teorin, samt fenomenet glastak. Metod: Vi har använt oss av deduktiv ansats där vi utgår från teorierna den sociala identitetsteorin, homosocialitet och human capital teorin. Vi har valt att utgå från fenomenet glastak. Med hjälp av teorierna försöker vi besvara våra ställda hypoteser. Studien och informationen är insamlad och utförd under år 2017 genom en enkätundersökning. Materialet analyserades utifrån en bivariat korrelation samt regressionsanalyser. Slutsatser: Vi kan i vår studie påvisa att det finns ett glastak för variabeln ålder. De resterande variablerna (kön, nationalitet, informella nätverk, samhällsklass och hemmabilden) har vi inte funnit att ett glastak existerar för individerna som har genomgått en MBA/EMBA-utbildning.

Skyddsombudsuppdraget är ett förtroendevalt uppdrag, där medarbetarna väljer en representant som ska representera dem i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudets roll är unik och medför rättigheten att kunna stoppa arbetet om det är fara för arbetstagarnas liv och hälsa utan att riskera eventuellt skadeståndsanspråk från arbetsgivaren. Syftet med studien var att studeraskyddsombudens upplevelse av skyddsombudsuppdraget på en kommunal förskola respektive en kommunal grundskola. Studien är kvalitativ, där 10 skyddsombud intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden bestod av bakgrundsfrågor, öppna frågor och en vinjett kopplad till Mintzbergs chefsroller. Transkriptionerna analyserades med tematisk analys. Till diskussionen användes den sociala identitetsteorin. Studiens resultat visar att de skyddsombud som var med i studien överlag verkade nöjda och trivdes med sitt skyddsombudsuppdrag. Uppdraget som skyddsombud hade de tagit för att ingenannan ville ha det, eller för att de hade ett stort intresse för arbetsmiljöfrågor. Alla respondenter nämnde att de var med på arbetsplatsens samverkan, men utöver det varierade deras uppdrag i tid och innehåll. Skyddsombudsuppdraget hade påverkat relationen med rektorn positivt eftersom de träffades mer och för att det fanns en upplevelse av att rektorerna hade förtroende för dem. De flesta respondenterna och deras rektorer hade tydliga strategier för hur de höll isär rollerna (skyddsombud eller medarbetare) genom att de var tydliga gentemot varandra och berättade i vilken roll de var på mötet. Det fanns även strategier gentemot kollegor att tydliggöra vad skyddsombudsuppdraget innebar. För att skyddsombudet inte skulle behöva känna sig utnyttjad eller behöva agera som budbärare i frågor som inte rörde uppdraget. Skyddsombuden gav också uttryck för att det var spännande att ges insyn i verksamheten och få möjlighet att påverka. Skyddsombudsuppdraget sågs av skyddsombuden som ett privilegium där de tillskrivit sig värdet av att tillhöra gruppen skyddsombud. Skyddsombudsrollen hade även blivit viktig för medarbetarnas arbetsidentitet

Bakgrund och problemdiskussion: Flertalet internationella och nationella kriser har skakat om revisionsvärlden till följd av att revisorn inte alltid har agerat oberoende. En betydande faktor som kan påverka revisorns oberoende är relationen mellan revisorn och klientföretaget. Utifrån tidigare forskning finns det ett behov av att studera revisorns oberoende på mindre revisionsbyråer genom att titta på relationen ur både revisorns och klientföretagets perspektiv. För att skapa en djupare förståelse för relationen kommer den sociala identitetsteorin att användas. Teorin innebär att en gemensam identiteten kan uppstå till följd av att revisorn och klientföretaget spelar inom samma sociala kontext. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en fördjupad förståelse för revisorns oberoende, med ett särskilt fokus på relationen mellan revisorer på mindre revisionsbyråer och deras klientföretag. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in uppsatsens empiriska material där komparativ design har använts som forskningsdesign. Analysen av det empiriska materialet har utgått från en tematisk analys. Slutsats: Uppsatsen visar på att klientföretagen har andra förväntningar på revisorn än vad revisorn möjligen kan prestera. Dessutom utför revisorer uppgifter som kan stå i strid med analysmodellen. Revisorn och klientföretaget kan identifiera sig med varandra eftersom de befinner sig i samma sociala kontext. Relationen mellan revisorn och klientföretaget kan ses vara mer komplex än vad man tänker sig, varför revisorns oberoende ibland kan ifrågasättas till följd av relationen. / Background and problem discussion: Several international and national crises have shaken the audit world because of the auditor not always acting independent. A significant factor that may affect the auditor's independence is the relation between the auditor and the client company. Based on previous research, there is a need to study the auditor’s independence at smaller accounting firms by looking at the relation from the perspective of both the auditor and the client company. To create a deeper understanding of the relation, the social identity theory will be used. The theory means that a common identity can arise because of the auditor and the client company playing within the same social context. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understanding of auditor independence, with a particular focus on the relationship between auditors at smaller audit firms and their client companies. Method: This thesis is based on deductive research approach and a qualitative research strategy. Semi-structured interviews have been used to collect the thesis’s empirical material where comparative design has been used as research design. The analysis of the empirical material has been based on a thematic analysis. Conclusion: This thesis shows that the client companies have different expectations of the auditor than what the auditor can perform. In addition, the auditors perform tasks that may conflict the analysis model. The auditor and the client company can identify with each other because they are in the same social context. The relationship between the auditor and the client company can be seen as more complex than imagined, which is why the auditor's independence can sometimes be questioned because of the relationship.