Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas.Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter.För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag.Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.

Previous research has emphasized the importance of engineering services and adaptability in the early stages of construction projects. Public clients usually procure engineering services from private companies, which makes their procurement strategies important in creating incentives for adaptability and innovation for the service providers. Due to the high uncertainty and clients’ lack of understanding of the tasks they procure, the procurement of services is argued to be challenging – especially for public clients. Despite this, studies on the procurement of engineering services are scarce, as is research on the effects on adaptability. The purpose of this thesis, therefore, is to increase the understanding of organizational control in the public procurement of engineering services, by focusing on task characteristics, control modes and their effects on adaptability. A single case study of the Swedish Transport Administration was analyzed using the three models developed in the appended papers, i.e., the expanded control model, the procurement model for services and the classification model. The empirical data, consisting of interviews, observations and documents, were analyzed using visual mapping and flexible pattern matching. The findings illustrate that uncertainty is the task characteristic that differs between the early phase of construction (i.e., physical planning) and subsequent stages (i.e., tender document), while knowledge of the transformation process is the task characteristic that differs between a standard contract and an environmentally sustainable contract. Thus, when procuring engineering services including carbon reduction goals where new solutions are needed, new procurement strategies are necessary. In order to cope with the high uncertainty and low knowledge of the transformation process, social control is preferable. In addition, using social control will enhance the service providers’ willingness to adapt. These findings are important in the procurement of engineering services because uncertainty and the client’s understanding of the tasks are two of the main aspects that make engineering services difficult to procure. By combining task characteristics, control modes and their effects on adaptability, this thesis illustrates the importance of focusing on the entirety of organizational control. For example, even though process control and social control both incentivize the service provider to adapt to change, process control is less suitable for a public client when uncertainties are high. In addition, when choosing control modes related to the specification and reward system, it seems more efficient to provide the same incentives (i.e., process control may be combined with social control), whereas output control should not be combined with any other control mode. This shows the importance of combining the three variables and that the three main models of this thesis can be important tools. This knowledge and the models may therefore be useful to academics as well as practitioners. The results contribute to the scarce research on the procurement of engineering services for construction projects, as well as to the control literature. / Tidigare forskning har betonat vikten av tekniska konsulttjänster och anpassning i de tidiga skedena av ett byggprojekt. Vanligtvis köper offentliga beställare tekniska konsulttjänster från privata företag och således är deras val av inköpsstrategier viktiga, både för att skapa drivkrafter för anpassning och innovation hos tjänsteleverantörerna. Upphandling av tjänster anses vara svårt i allmänhet och för offentliga beställare i synnerhet. Det beror på de höga osäkerheter som kännetecknar tjänster, samt beställarnas brist på förståelse av uppdraget de köper. Trots det är studier kring inköp av tekniska konsulttjänster, likväl som effekter på anpassning få. Syftet med den här avhandlingen är att öka förståelsen för organisationsstyrning i offentlig upphandling av tekniska konsulttjänster, genom att fokusera på uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning.      En fallstudie av Trafikverket genomfördes och applicerades på de tre modeller som utvecklats/justerats i de två bifogade artiklarna med syfte till att illustrera modellernas användbarhet. De tre modellerna består av: en vidareutvecklad styrningsmodell, en inköpsmodell för tjänster och en klassificeringsmodell. Det empiriska materialet består av intervjuer, observationer och dokument. För att analysera dessa, användes tabeller för att kunna visualisera och en flexibel matchning för att upptäcka mönster i materialet.  Resultaten visar att nivån av osäkerhet är den karaktäristika av uppdraget som skiljer en tidig fas av en byggprocess (dvs. planläggning) och en senare fas (dvs. framtagande av förfrågningsunderlag). Däremot är det beställarens nivå av förståelse för uppdraget som skiljer mellan ett standardkontrakt och ett kontrakt som inkluderar lösningar för ekologisk hållbarhet. Således, när beställaren köper konsulttjänster med mål för ekologisk hållbarhet där nya lösningar behövs, olika inköpsstrategier är nödvändiga. För att kunna hantera de stora osäkerheterna och den låga förståelsen för uppdraget, är social styrning att föredra. Det kommer dessutom att öka tjänsteleverantörernas vilja att anpassa sig. Den här kunskapen är viktig för inköp av tekniska konsulttjänster, eftersom osäkerheter och beställarens förståelse för uppdraget är två av de huvudsakliga aspekterna, som gör tekniska konsulttjänster svåra att köpa in.  Genom att kombinera uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning illustrerar denna avhandlingen betydelsen av att fokusera på helheten. Även om processtyrning och social styrning föreslås för att ge tjänsteleverantören drivkrafter att vilja anpassa sig till ändringar, är processtyrning mindre lämplig för en offentlig beställare när osäkerheterna är stora. Det kan även konstateras att när beställaren väljer styrningstyp för uppdragsbeskrivningen och i ersättningsformen, verkar det mest effektivt att skapa likadana drivkrafter. Dvs. process styrning och social styrning kan kombineras, medan resultatstyrning inte bör kombineras med någon annan styrningstyp. Följaktligen visar detta på betydelsen av att kombinera de tre variablerna och de tre modellerna som presenteras i den här avhandlingen kan därför vara viktiga verktyg. Den här kunskapen och de här modellerna kan således vara användbara för forskare likväl som för praktiker. De här resultaten bidrar till den knappa forskningen inom inköp av tekniska konsulttjänster inom byggprojekt, likväl som till styrningsliteraturen. / <p>QC 20220425</p>

Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet. Kvalitet som upphandlingskriterium, dess problem, praxis vid referenstagning samt olika tillvägagångssätt för att mäta kvalitet redogörs även.Slutsatsen som kan dras av uppsatsens analys är att kvalitet kan mätas på ett flertal olika sätt men att det finns ett antal aspekter som den upphandlande myndigheten bör beakta. Praxis kring referenstagning i utvärderingsfasen visar på att det finns en tydlig distinktion bland landets kammarrätter avseende tolkningen av Lianakis-domen. När referenstagning används som ett utvärderingskriterium ska en grundlig genomgång göras över vilka kriterier som kan leda till ett mervärde för tjänsten. Beställaren ska utforma genomtänkta kriterier som tydligt påvisar hur väl leverantören kan utföra uppdraget. Beställaren bör alltid behålla kontrollen över referenstagning. Dessutom ska beställaren aldrig formulera flera kriterier i en och samma referensfråga. Erfarenhet bör även alltid sättas i tjänstens kontext, och det är där bör-kraven kan ha avgörande roll. Den upphandlande myndigheten ska även vara tydlig i sin poäng/betygssättning av referenstagning och bör-krav. Varje poängnivå ska ha en beteckning, och en beskrivning över vilka kriterier som genererar en viss poängsats ska även finnas med i förfrågningsunderlaget. Intervjuer är ett utvärderingskriterium som kan ge svar på frågor som beställaren aldrig kan få genom referenstagning. Turordningslistor som har förespråkats för att minska antalet intervjuobjekt är dock inte alltid fullt så tillämpbara. Incitament/bonus och viten kopplade till kundnöjdhet och tvåkuvertsystem är modeller som kan underlätta för myndigheter att prioritera och beakta kvalitet i högre mån. Kvalitetsuppföljning bör markeras tidigt i upphandlingsprocessen och utgöra ett ska-krav. Den upphandlande myndigheten ska inte heller begränsa antalet utvärderingskriterier i tron om att fler kriterier kan leda till en osäkrare bedömning. Det är beställarens kunskaper kring utvärderingsprocessen som är avgörande. Fler och avgränsade kriterier kan i många fall gynna en upphandling.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjänster och klientstorlek. Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgått en rad förändringar. Detta till följd av ett antal händelser såsom Enronskandalen som kom att ifrågasätta revisorers oberoende ytterligare. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en revisors oberoende påverkas av variabler som revisionsbyråns storlek (Big 4), konsulttjänster och klientstorlek. Metod: Utifrån en deduktiv ansats har vi använt en kvantitativ metod genom att analysera sekundärdata som vi hämtat från Affärsdatas databas. Urvalet bestod av årsredovisningar och dess tillhörande revisionsberättelser som studerats utifrån kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jämförts med tidigare forskning inom revisionsområdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försäkran. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmärker i något större utsträckning än övriga revisionsbyråer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjänster, företag som nyttjar revisionstjänster från Big 4 nyttjar konsulttjänster i högre utsträckning än företag som har annan revisionsbyrå. Klientstorlek har enbart en påverkan på företagens benägenhet att köpa konsulttjänster, det vill säga förekomsten av att även köpa konsulttjänster utöver revisionen ökar i takt med företagens storlek, om än inte signifikant. Sammanfattningsvis kan klargöras att ingen av de undersökta variablerna har någon signifikant inverkan på anmärkning kring fortsatt drift, varken enskilt eller tillsammans. Detta resultat gör att den rimligaste tolkningen blir att revisorerna förblir oberoende trots påverkan utifrån. Det mesta talar för att valet av revisionsbyrå, vilka tjänster som nyttjats eller vilket företag man representerar inte påverkar revisorns oberoende vilket visar på att revisorn tycks klara av sin uppgift som en tredje oberoende part. / Background: During the early 2000s the financial audit went through a series of changes. The cause of these changes were several, one of these reasons were the Enron scandal which arouse the question about the importance of auditor independence once again.  Purpose: The purpose of the study is to examine whether variables as Big 4, advisory services or client size has any influence on auditor independence. Method: From a deductive point of view a quantitative method has been used as we analyzed data collected from the database Affärsdata. The data were collected from annual reports and audit reports which were analyzed based on the following criteria: Swedish limited companies with a started bankruptcy process during April, May or December in the year 2010. The data of the study have been compared with previous research in the audit field which deals with the theories agency theory and audit as an affirmation. Results and conclusion: The results of the study shows that Big 4 firms tend to issue going concern opinions in a slightly higher extent than other audit firms. There is a significant association between Big 4 and advisory services. Companies who use audit services provided by a Big 4 firm also use their advisory services to a higher extent than those who use audit services from other audit firms. Client size does only show an association, even though it is not statistically significant, between those companies who use both audit and advisory services, in other words, the tendency of using both audit and advisory services increase with company size. None of the investigated variables had any significant affect on the tendency to issue a going concern opinion, neither individually nor together. The most reasonable explanation to these results comes down to the fact that the Swedish auditors are independent due to the variables we studied. Based on this we conclude that the choice of audit firm, weather companies use advisory services or not, or who you are, does not affect the auditor’s independence which indicates that auditors cope with the independence issues quite well.

Omfattande, och frekventa, köp av konsulttjänster är idag vanligt förekommande hos statliga myndigheter i Sverige. Trots att inköpen, och på det sätt konsulter används, är av stor strategisk betydelse för organisationer, inklusive myndigheter, har kunden fått begränsad uppmärksamhet inom konsultforskningen. Därför är det angeläget med fler empiriska studier som belyser kundens roll som konsultanvändare, och hur denna konstruerar konsultanvändning inom ramen för de kontextuella förutsättningarna. Utifrån denna bakgrund har en kvalitativ studie genomförts för att öka insikten om myndigheters bakomliggande motiv till konsultanvändningen samt hur myndigheter kan anta en aktiv roll för att strategiskt hantera konsulter. Den kvalitativa studien består av totalt sju djupintervjuer med explorativ karaktär, som har genomförts på fyra olika myndigheter med representanter på chefsnivå. Den empiriska studien har identifierat ett flertal motiv bakom inhyrningen, som kan tolkas utifrån konstruktionen av konsulten som expert, resurs eller produkt. Vid konstruktionen av konsulten som expert råder ett asymmetriskt kunskapsförhållande i favör till konsulten. De motiv som har identifierats inom expertdimensionen är tillgång till spetskompetens som är olönsam att utveckla internt, tillgång till experter som är svåra att rekrytera, tillgång till konsultens branschkunskap, nya infallsvinklar på verksamheten, och användning av konsultens opartiskhet. I andra fall råder det ett symmetriskt kunskapsförhållande varvid konsulten konstrueras som resurs. Motiven för sådan inhyrning har identifierats som numerisk flexibilitet och snabb förstärkning av resurser. Slutligen motiveras köpen ibland utifrån de modeller eller koncept som konsulten säljer vilket belyser produktdimensionen av konsulttjänsterna. De representerade myndigheterna har olika uppfattningar om huruvida konsulter bör, eller kan, användas inom kärnverksamheten. Studien indikerar att detta beror på organisatoriska olikheter, och möjligheten att konstruera en kompetensmix, av konsulter och fastanställda, som arbetar tillsammans i olika projekt. För att hantera konsultanvändningen strategiskt belyser examensarbetet tre strategiska processer; legitimering, selektering och styrning. Utifrån dessa processer föreslås bland annat att formella riktlinjer och policys tas fram, att åtgärder vidtas för att säkerställa kunskapsöverföringar, att resurser tillsätts för att utföra kontinuerliga marknadsanalyser, samt att ramavtal används då det är möjligt. Det har dock framkommit att de upphandlingsregler och finansieringssystem som präglar myndigheterna innebär att den strategiska anpassningsbarheten begränsas, vilket kan påverka resultatet av konsultanvändningen negativt. En paradox är att byråkratin tvingar myndigheterna att agera strategiskt vid inköpen då inhyrningen måste ske enligt en byråkratisk och rationell process. / Public spending on consultancy services in Sweden is today substantial and frequent. Even though such procurements are of great strategic importance for client organizations, including government agencies, there is limited research concerning strategies for clients. Therefore empirical studies are needed to shed light on the client perspective, and how the client designs its use of consultants. Against this background a qualitative research method has been conducted to gain insight of the underlying motives for using consultants, and how clients can create value by attaining a strategic exposure with consulting. In total 7 in-depth interviews, with an explorative design, were conducted across four government agencies with directors. The empirical study has identified a number of motives, which can be interpreted from the construction of the consultant as an expert, resource or product. The construction of the consultant as an expert refers to an asymmetric relation of knowledge in favour of the consultant. The motives that have been identified within the expert dimension are: access to expertise not profitable developing internally, access to experts that are difficult to recruit, access to industry specific knowledge, new insights and use of the consultant's impartiality. In other circumstances there is a symmetric relationship whereby the consultant is instead viewed as a resource. The motives for such usage have been identified as numerical flexibility and rapid reinforcement. Finally the purchases are sometimes motivated based on the models and concepts that the consultants sell which underline the product dimension of the consultancy services. The participating authorities have different views on whether consultants should, or can, be used in the core business. The study indicates that this is due to organizational differences, as well as the possibility of constructing a mix of consultants and permanent employees, working together in various projects. In order to deal with consultants strategically the thesis emphasize three strategic processes; legitimation, selection and control. Based on these processes it is proposed, among other things, that formal guidelines and policies are developed, that measures are taken to ensure knowledge transfer, that resources are allocated to carry out continuous market analyzes, and that framework contracts are used when possible. However, it has emerged that the procurement rules and funding structure that characterize the public sector entails a limited strategic adaptability, which may have a negative impact regarding the outcome of the use of consultants. Paradoxically the high level of bureaucracy forces the agencies to act somewhat strategically when dealing with consultants considering the rational, rule-governed, procurement process.

A number of studies have explored the drivers behind value creation, often referred to as value drivers. These studies point out that the generalizability of research on value creation to other contexts is difficult. One such context in which the value drivers remain unidentified is the context of industrial consultancy services. In the age of digitalization, where industries are becoming more complex and knowledge intensive, consultancy services have grown increasingly important for industrial customers. At the same time, globalization intensifies the competition on consultancy markets creating a high pressure on consultancy firms’ ability to continuously enhance value creation for their customers. Based on these challenges, the purpose of this thesis is to explore how value creation can be enhanced through the identification and utilization of value drivers in industrial consultancy services. Two research questions were formulated based on this purpose and addressed by means of a qualitative study conducted in the paper and pulp industry in Sweden. Semi-structured interviews were conducted with six managers and decision makers from five multinational companies that use consultancy services. The thematic analysis of the interviews led to the identification of 13 value drivers that play key roles in value creation in industrial consultancy services: Individual competence, Organizational resources, Availability, Personal relationship, Communication, Personal attributes, Timeliness, Usage of time, Performance, Cost, Customer-organizational involvement, Documentation and Progress by feedback. Ten among these drivers were considered benefits, while three were considered sacrifices. Consultancy firms should strive towards minimizing the negative effects on value creation caused by sacrificial value drivers and maximize the positive effects on value creation caused by beneficial value drivers. In addition, the thesis contributes a model in which the 13 value drivers can be used by both industrial customers of consultancy services and consultancy firms for the purpose of evaluating and enhancing value creation. Specifically, the model offers a tool that (I) compares different consultancy firms or projects in terms of value creation, (II) evaluates and analyzes projects and collaborations with respect to value creation and (III) enhances value propositions and value creating processes.

The demand for consultancy services has increased significantly since the companies began to shift from in-house staff to the purchasing of consulting services. The procurement of consul-tancy services can be considered among the most difficult service that goes to procure which means that it requires extensive knowledge of the purchaser to succeed in the process. In this report, I will examine how five public Swedish purchasers expressed their competence requirements regarding construction and design management ten years ago. I will also con-sider what type of skills they think are the most important today, and also see how the con-sultants' alleged expertise is examined. Finally, I will explain the five public purchasers thoughts on what might happen to their competence requirements in the nearest future. The report is structured in two parts where the first part is an analysis of the client's previous competence requirements. The second part consists of interviews with each individual client. The people that were interviewed all have extensive experience in project management, both from the private and public sectors. Conclusively, I will present what happened with their skills requirements over time and the likely reasons behind it, what forces that are behind changes in organizations, how the public purchasers follow up skill requirements and what they predict will happen to their skills requirements in the nearest future. / Efterfrågan på konsulttjänster har ökat avsevärt sedan många företag börjat köpa in dessa tjänster istället för att anställa egen personal. Att utnyttja konsulttjänster anses vara en av de svåraste tjänster som går att upphandla, vilket ställer krav på bred kompetens hos beställaren för att lyckas handla upp konsulter med rätt kompetens som matchar med projektens kom-plexitet. I den här rapporten undersöks hur fem svenska offentliga beställare uttryckte sin kompetens-kravsättning över bygg-och projekteringsledare tio år tillbaka i tiden. Det undersöks vilken typ av kompetens de riktar mest fokus på, samt hur konsulternas påstådda kompetens följs upp av de offentliga beställarna. Sammanfattningsvis kommer jag att redogöra för vad de fem offentliga beställarna tror kommer att hända med deras kompetenskrav inom den närmsta framtiden. I bakgrundskapitlet tillhandahålls en inblick i hur offentlig upphandling fungerar, där även konsulttjänsteupphandling och konsultföretagens affärsmodeller ser ut. Till grund för detta används faktorer bakom förändringar i organisationer, tillit mellan beställare och entre-prenör, hållbarhet i byggbranschen och outsourcing. Rapporten är uppbyggd i två delar, där ena delen utgörs av en analys av de offentliga bestäl-larnas tidigare kompetenskrav för åren 2005, 2010 och 2015. Den andra delen består av inter-vjuer med representanter från varje enskild beställare, samma fem beställare (Svenska bostä-der, Stockholms stad, Locum, Trafikverket och SL) som den tidigare delen baseras på. Perso-nerna som intervjuats har alla lång erfarenhet av projektledning, både från privat såväl som offentlig sektor. Slutligen presenteras hur kompetenskraven har utvecklats med tiden, tillsammans med tänk-bara faktorer som förklarar troliga anledningar till dess utveckling. Rapporten presenterar också vilka kompetenskrav som de offentliga beställarna ses som viktigast, hur de sköter granskningen av projektkonsulterna och vad de offentliga beställarna förutspår kommer att hända med sina kompetenskrav inom den närmsta framtiden.

Syftet med uppsatsen är att beskriva samt öka förståelsen för hur de tre delarna i Revisionspaketet; begränsade konsulttjänster, obligatorisk byrårotation och den nya revisionsberättelsen, kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. För att uppnå vårt syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts, där intervjuer genomförts med en professor inom revision, sex auktoriserade revisorer och FAR:s generalsekreterare. Genom att analysera det empiriska underlaget med stöd från tidigare forskning har vi kommit fram till hur de tre delarna i Revisionspaketet kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. Resultatet visade att införandet av begränsade konsulttjänster och en obligatorisk byrårotation har en positiv påverkan på det synliga oberoendet men en negativ påverkan på revisorns kompetens vilket innebär att den faktiska revisionskvaliteten påverkas negativt medan upplevelsen av revisionskvaliteten ökar. Detta visar på svårigheten att fastställa den exakta påverkan på revisionskvaliteten, då de två faktorerna som utgör revisionskvalitet påverkas olika. Den faktiska revisionskvaliteten anses dock öka ju längre mandattid revisorn har hos klienten, då revisorns kompetens ökar. Slutligen så anses den nya revisionsberättelsen ha en positiv påverkan på revisionskvaliteten då den är mer informativ och belyser företagets betydelsefulla riskområdena vilket ökar den upplevda revisionskvaliteten. För att fortsättningsvis öka revisionskvaliteten är det därmed av betydelse att förstå vilken effekt en striktare reglering har samt att revisorn i praktiken aldrig är helt oberoende. / The purpose of this study is to describe and increase the understanding of how the three parts from the audit package; restriction of non-audit services, mandatory audit firm rotation and the new audit report, might affect the the audit quality in the Swedish context. To achieve our purpose a qualitative approach has been used, based on interviews with a professor in auditing, six licensed auditors and the secretary-general of FAR. Through analysis of the empirical data with the support from previous research we have concluded how the three parts of the audit package have affected the audit quality in Swedish context. The results concluded that the introduction of restricted non-audit services and the mandatory audit firm rotation have a positive effect on the auditor’s visible independence but a negative impact on the auditor’s competence which means that the real audit quality is affected negatively, while the experience of the audit quality increases. This shows the difficulty to determine exactly how the audit quality is affected, because the two main factors that determines the audit quality is affected differently. The real audit quality is considered to increase with the increasing terms of office with the client, because of the auditor’s heightened competence that comes with the longer terms of office. Finally the new audit report is considered to have a positive impact on the audit quality since it’s more informative and highlights significant risk areas within the company which heightens the experience of the audit quality. To subsequently heighten the audit quality it is important to understand what effect increasing regulations have and understand that the auditor practically can’t be completely independent.

No description available.