Dialogseminariemetoden är en metod för livslångt lärande och utveckling. Det är också grunden för hela den mastersutbildning som den här texten utgör mitt examensarbete för. I det här arbetet börjar jag studera hur jag tolkar och använder dialogseminarie­metoden i mitt arbete inom erfarenhetsutveckling på Combitech AB, hur den spelar en viktig roll i min och andras yrkeskunnande, och hur den eventuellt påverkas av användandet av digitala möten. Genom enkäter, samtal och egna reflektioner skapas under arbetet fler nya frågor än det ges svar. Precis som det ska vara i det ständigt pågående lärande som är livet. Frågor och tvivel driver oss till utveckling. Reflektion och samtal säkerställer att upplevelser omvandlas till erfarenheter, som bildar grunden för framtida utveckling.

När IT-bubblan växte så enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. När bubblan sedan sprack gick många företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande läxa och blev tvungna att tänka mer långsiktigt. Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behålla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar därför på de aspekter som i första hand inte är av monetär karaktär, såsom en hög lön, aktier eller optioner. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra två intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anställd. De grundläggande frågorna handlar om hur man arbetar med att få IT-konsulter att trivas på jobbet och hur man arbetar med att vara ett attraktivt företag på arbetsmarknaden. Combitech var ett mycket bra företag att genomföra studien på. Det beror till stor del på att Combitech har en platt organisation där konsulterna är sina egna chefer, vilket medför en stor frihet och därtill mycket eget ansvar. Kombinationen av att cheferna har en mer stödjande roll och IT-konsulternas fria arbetssätt ger grund till innovation och fritt tänkande, där IT-konsulterna får använda sin kompetens till fullo. Det ger också utbildningsperspektivet ett nytt djup. Studien visar att det finns företag som arbetar mycket målmedvetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för arbetssökande, utan att för den skull göra sig känd för att betala enorma löner. Combitech visade sig vara ett gott exempel på ett företag som arbetar aktivt och metodiskt med personalutveckling i den form vi avsåg att studera.

<p>När IT-bubblan växte så enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. När bubblan sedan sprack gick många företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande läxa och blev tvungna att tänka mer långsiktigt.</p><p>Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behålla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar därför på de aspekter som i första hand inte är av monetär karaktär, såsom en hög lön, aktier eller optioner.</p><p>Uppsatsen innehåller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra två intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anställd. De grundläggande frågorna handlar om hur man arbetar med att få IT-konsulter att trivas på jobbet och hur man arbetar med att vara ett attraktivt företag på arbetsmarknaden. Combitech var ett mycket bra företag att genomföra studien på. Det beror till stor del på att Combitech har en platt organisation där konsulterna är sina egna chefer, vilket medför en stor frihet och därtill mycket eget ansvar. Kombinationen av att cheferna har en mer stödjande roll och IT-konsulternas fria arbetssätt ger grund till innovation och fritt tänkande, där IT-konsulterna får använda sin kompetens till fullo. Det ger också utbildningsperspektivet ett nytt djup.</p><p>Studien visar att det finns företag som arbetar mycket målmedvetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för arbetssökande, utan att för den skull göra sig känd för att betala enorma löner. Combitech visade sig vara ett gott exempel på ett företag som arbetar aktivt och metodiskt med personalutveckling i den form vi avsåg att studera.</p>

Omfattande, och frekventa, köp av konsulttjänster är idag vanligt förekommande hos statliga myndigheter i Sverige. Trots att inköpen, och på det sätt konsulter används, är av stor strategisk betydelse för organisationer, inklusive myndigheter, har kunden fått begränsad uppmärksamhet inom konsultforskningen. Därför är det angeläget med fler empiriska studier som belyser kundens roll som konsultanvändare, och hur denna konstruerar konsultanvändning inom ramen för de kontextuella förutsättningarna. Utifrån denna bakgrund har en kvalitativ studie genomförts för att öka insikten om myndigheters bakomliggande motiv till konsultanvändningen samt hur myndigheter kan anta en aktiv roll för att strategiskt hantera konsulter. Den kvalitativa studien består av totalt sju djupintervjuer med explorativ karaktär, som har genomförts på fyra olika myndigheter med representanter på chefsnivå. Den empiriska studien har identifierat ett flertal motiv bakom inhyrningen, som kan tolkas utifrån konstruktionen av konsulten som expert, resurs eller produkt. Vid konstruktionen av konsulten som expert råder ett asymmetriskt kunskapsförhållande i favör till konsulten. De motiv som har identifierats inom expertdimensionen är tillgång till spetskompetens som är olönsam att utveckla internt, tillgång till experter som är svåra att rekrytera, tillgång till konsultens branschkunskap, nya infallsvinklar på verksamheten, och användning av konsultens opartiskhet. I andra fall råder det ett symmetriskt kunskapsförhållande varvid konsulten konstrueras som resurs. Motiven för sådan inhyrning har identifierats som numerisk flexibilitet och snabb förstärkning av resurser. Slutligen motiveras köpen ibland utifrån de modeller eller koncept som konsulten säljer vilket belyser produktdimensionen av konsulttjänsterna. De representerade myndigheterna har olika uppfattningar om huruvida konsulter bör, eller kan, användas inom kärnverksamheten. Studien indikerar att detta beror på organisatoriska olikheter, och möjligheten att konstruera en kompetensmix, av konsulter och fastanställda, som arbetar tillsammans i olika projekt. För att hantera konsultanvändningen strategiskt belyser examensarbetet tre strategiska processer; legitimering, selektering och styrning. Utifrån dessa processer föreslås bland annat att formella riktlinjer och policys tas fram, att åtgärder vidtas för att säkerställa kunskapsöverföringar, att resurser tillsätts för att utföra kontinuerliga marknadsanalyser, samt att ramavtal används då det är möjligt. Det har dock framkommit att de upphandlingsregler och finansieringssystem som präglar myndigheterna innebär att den strategiska anpassningsbarheten begränsas, vilket kan påverka resultatet av konsultanvändningen negativt. En paradox är att byråkratin tvingar myndigheterna att agera strategiskt vid inköpen då inhyrningen måste ske enligt en byråkratisk och rationell process. / Public spending on consultancy services in Sweden is today substantial and frequent. Even though such procurements are of great strategic importance for client organizations, including government agencies, there is limited research concerning strategies for clients. Therefore empirical studies are needed to shed light on the client perspective, and how the client designs its use of consultants. Against this background a qualitative research method has been conducted to gain insight of the underlying motives for using consultants, and how clients can create value by attaining a strategic exposure with consulting. In total 7 in-depth interviews, with an explorative design, were conducted across four government agencies with directors. The empirical study has identified a number of motives, which can be interpreted from the construction of the consultant as an expert, resource or product. The construction of the consultant as an expert refers to an asymmetric relation of knowledge in favour of the consultant. The motives that have been identified within the expert dimension are: access to expertise not profitable developing internally, access to experts that are difficult to recruit, access to industry specific knowledge, new insights and use of the consultant's impartiality. In other circumstances there is a symmetric relationship whereby the consultant is instead viewed as a resource. The motives for such usage have been identified as numerical flexibility and rapid reinforcement. Finally the purchases are sometimes motivated based on the models and concepts that the consultants sell which underline the product dimension of the consultancy services. The participating authorities have different views on whether consultants should, or can, be used in the core business. The study indicates that this is due to organizational differences, as well as the possibility of constructing a mix of consultants and permanent employees, working together in various projects. In order to deal with consultants strategically the thesis emphasize three strategic processes; legitimation, selection and control. Based on these processes it is proposed, among other things, that formal guidelines and policies are developed, that measures are taken to ensure knowledge transfer, that resources are allocated to carry out continuous market analyzes, and that framework contracts are used when possible. However, it has emerged that the procurement rules and funding structure that characterize the public sector entails a limited strategic adaptability, which may have a negative impact regarding the outcome of the use of consultants. Paradoxically the high level of bureaucracy forces the agencies to act somewhat strategically when dealing with consultants considering the rational, rule-governed, procurement process.

Ett antal kundföretag till Combitech upplever i nuläget suboptimala lösningar för arbete offline. I detta arbete kommer en potentiell Offline Viewer-klient att undersökas i förhållande till tidigare offline-lösningar som tillhandahållits av Combitech. En Offline Viewer-klient är tänkt att installeras på en digital enhet som fördelaktligen är bärbar. Klienten förväntas ha två huvudfördelar som detta arbete fokuserat på. Fördelarna är automatiskt uppdaterad information när klienten är uppkopplad till internet samt möjlighet till synkronisering av innehåll som användaren själv väljer för tillgänglighet offline. För att testa hur dessa fördelar skulle kunna implementeras i en framtida klient har ett iterativt prototyparbete genomförts tillsammans med användartester för varje prototyp. Studiens slutresultat indikerar att en Offline Viewer har potential att vara väsentligt mer användbar i jämförelse med tidigare lösningar. En del nackdelar och konsekvenser kunde till viss del identifieras men i det stora hela visade undersökningen att fördelarna väger upp för nackdelarna.

Software deployment is all of the activities that make a software system available for use. An examaple of such activites can be installations, updating and removing of software. Each deployment platform can differ in quality attributes such as performance, maintainability, etc. Docker, a deployment platform using container technology offering a more modular way of deployment has become increasingly popular over the past few years. The aim of the project is to find out how a deployment with Docker would affect the performance of a client­server application from the mining industry. Three scenarios were performed in a simulated environment for the existing as well as the potential deployment platform. Measures of round­trip time were made for both sets of the scenarios. Results show a general decrease in performance when running the application on Docker. This is especially seen in early stages of each scenario, where Docker in average has 15 times higher round­trip times than the existing platform. However, results gathered from each scenario suggests that while Docker does start much slower than the existing platform, in later stages of each scenarios, Docker manages to narrow the gap and be at most 1.14 times higher than the existing platform. In conclusion, while the deployment in which the existing platform is deployed on does out perform Docker, it still shows some promise and could potentially be a worthy option to look at for further work.