Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet. Kvalitet som upphandlingskriterium, dess problem, praxis vid referenstagning samt olika tillvägagångssätt för att mäta kvalitet redogörs även.Slutsatsen som kan dras av uppsatsens analys är att kvalitet kan mätas på ett flertal olika sätt men att det finns ett antal aspekter som den upphandlande myndigheten bör beakta. Praxis kring referenstagning i utvärderingsfasen visar på att det finns en tydlig distinktion bland landets kammarrätter avseende tolkningen av Lianakis-domen. När referenstagning används som ett utvärderingskriterium ska en grundlig genomgång göras över vilka kriterier som kan leda till ett mervärde för tjänsten. Beställaren ska utforma genomtänkta kriterier som tydligt påvisar hur väl leverantören kan utföra uppdraget. Beställaren bör alltid behålla kontrollen över referenstagning. Dessutom ska beställaren aldrig formulera flera kriterier i en och samma referensfråga. Erfarenhet bör även alltid sättas i tjänstens kontext, och det är där bör-kraven kan ha avgörande roll. Den upphandlande myndigheten ska även vara tydlig i sin poäng/betygssättning av referenstagning och bör-krav. Varje poängnivå ska ha en beteckning, och en beskrivning över vilka kriterier som genererar en viss poängsats ska även finnas med i förfrågningsunderlaget. Intervjuer är ett utvärderingskriterium som kan ge svar på frågor som beställaren aldrig kan få genom referenstagning. Turordningslistor som har förespråkats för att minska antalet intervjuobjekt är dock inte alltid fullt så tillämpbara. Incitament/bonus och viten kopplade till kundnöjdhet och tvåkuvertsystem är modeller som kan underlätta för myndigheter att prioritera och beakta kvalitet i högre mån. Kvalitetsuppföljning bör markeras tidigt i upphandlingsprocessen och utgöra ett ska-krav. Den upphandlande myndigheten ska inte heller begränsa antalet utvärderingskriterier i tron om att fler kriterier kan leda till en osäkrare bedömning. Det är beställarens kunskaper kring utvärderingsprocessen som är avgörande. Fler och avgränsade kriterier kan i många fall gynna en upphandling.

The detailed design phase of construction projects marks a critical moment when conceptual ideas andmethods are developed into precise technical specifications, crucial for project execution. Existingresearch shows that insufficient and incomplete construction documents lead to poor integrationbetween design and production, resulting in conflicts and communication barriers. These shortcomingscompromise the integrity of the project and lead to rising costs for clients. Thus, there is a need forincreased commitment from both the client and the design consultant to ensure the quality of theconstruction documents provided to the contractor. This study identified the factors affecting the quality of construction documents in the context ofdesign-bid-build contracts, focusing specifically on the perceptions of clients and consultants in theSwedish infrastructure sector. Furthermore, the study evaluated the responsibilities of clients andconsultants, assessed compliance with governing guidelines and requirements, and suggestedopportunities for their development. Garvin’s eight dimensions of quality, ISO 9001:2015 andorganisational culture were applied as theoretical frameworks. The study employed both qualitativeand quantitative approaches, conducted through questionnaires, document analysis, and semistructured interviews. The results revealed several interrelated factors that influence the quality of construction documents,including competence and experience; quality processes and quality assurance; communication,coordination, and collaboration; budget and form of remuneration; clear documents from the client;and time schedules. Furthermore, the study showed a shared responsibility between clients andconsultants in ensuring the quality of construction documents. Inconsistent compliance with governingguidelines and requirements has been demonstrated. Factors challenging adherence to the guidelinesand requirements include time constraints, high workload, unclear instructions, communication gaps,and reliance on verbal agreements. Regarding the development of guidelines and requirements forpractical and realistic implementation, the study showed that guidelines should outline solutions andsteps for meeting the requirements, but also that the processes must be adapted to specific projects.Based on the conclusions, it is established that the factors influencing quality should be consideredfrom the beginning of the detailed design phase. Clients and consultants should be aware of theirresponsibilities. The focus should be on clear communication and documentation, realistic timeschedules, and adaptable processes to improve compliance with guidelines and the overall quality ofconstruction documents. / Detaljprojekteringsfasen i byggprojekt är en kritisk tidpunkt där konceptuella idéer och metoderutvecklas till tekniska specifikationer och är avgörande för projektutförandet. Befintlig forskning visaratt otillräckliga och bristfälliga bygghandlingar leder till dålig integration mellan design ochproduktion. Detta kan leda till konflikter och hindra kommunikation, vilket äventyrar projektetsintegritet och bidrar till tidsförseningar och stigande kostnader för beställaren. Således finns det ettbehov av ökat engagemang från både beställare och projekterande konsulter för att säkerställakvaliteten på bygghandlingarna som tillhandahålls entreprenören. Denna studie fördjupade sig i faktorer som påverkar kvaliteten på bygghandlingar inom ramen förutförandeentreprenader, med ett specifikt fokus på upplevelsen hos beställare och konsulter i densvenska infrastruktursektorn. Studien identifierade nyckelfaktorer som påverkar kvaliteten påbygghandlingar, utvärderade beställarens och konsulternas ansvar för kvalitet, bedömde efterlevnadenav styrande riktlinjer och krav samt utforskade möjligheter till utveckling av dessa. Garvins åttakvalitetsdimensioner, ISO 9001:2015 och organisationskultur användes som teoretiska ramverk.Studien utfördes genom kvalitativ och kvantitativ metodik via enkäter, semistrukturerade intervjueroch dokumentanalys. Resultatet visade flera sammankopplade faktorer som påverkar kvaliteten på bygghandlingar, blandannat kompetens och erfarenhet, kvalitetsprocess och kvalitetssäkring, kommunikation och samarbete,budget och ersättningsform, tydliga dokument från beställaren och tidplaner. Vidare visade studien attdet är ett delat ansvar mellan beställare och konsulter att säkerställa kvaliteten på bygghandlingar. Eninkonsekvent efterlevnad av styrande riktlinjer och krav har påvisats. Faktorer som utmanarefterlevnaden av riktlinjer och krav är tidsbegränsningar, hög arbetsbelastning, otydliga instruktioner,kommunikationsbrist och att förlita sig på muntliga överenskommelser. Gällande utveckling avriktlinjer och krav för praktisk och realistisk implementering, visade studien bland annat att riktlinjerbör beskriva lösningar och steg för hur kraven kan uppnås, men även att processerna ska varaanpassade till det specifika projektet. Utifrån slutsatserna konstaterades att hänsyn bör tas till depåverkande faktorerna redan i början av projekteringsfasen. Beställare och konsulter ska varamedvetna om sitt ansvar. Fokus ska ligga på tydlig kommunikation och dokumentation, realistiskatidsramar samt anpassningsbara processer för att förbättra efterlevnaden av riktlinjer och denövergripande kvaliteten på bygghandlingar.