• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Utvärderingskriterier: som företag tar hänsyn till vid val av affärssystem

Häll, Natalie, Svensson, Tina January 2011 (has links)
Denna undersökning handlar om företags syn på utvärderingskriterier när de ska välja affärssystem. Utifrån litteraturen som behandlar ämnet utvärderingskriterier vid val av affärssystem framgår det att det finns många olika kriterier att se till då företag ska upphandla affärssystem. Syftet med vår undersökning är därför att kunna besvara frågan om vilka utvärderingskriterier som kan vara betydelsefulla för företag att se till under upphandlingen av affärssystem. Vi vill även se om det finns någon skillnad mellan olika företag och deras syn på utvärderingskriterier vid affärssystemsval. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning, då denna undersökningsmetod gör det möjligt att fördjupa sig i svaren från varje respondent. Respondenterna vi valt är personer som har god kunskap kring affärssystem och som har varit delaktiga i upphandlingar av ett nytt affärssystem. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som vi skapade utifrån den teoretiska referensramen. När empiridelen var färdigställd valde vi att analysera denna mot den insamlade teorin och detta mynnade sedan ut i en diskussion. I diskussionen redogör vi för de slutsatser som vi kom fram till samt reflektioner kring dessa. Slutsatserna av undersökningen visar att det finns skillnad mellan hur företag utvärderar affärssystem under upphandlingsprocessen, och vi kan även konstatera att vissa utvärderingskriterier är av högre betydelse än andra. Resultatet visar att funktionalitet, flexibilitet och anpassningsbarhet samt leverantör är de viktigaste utvärderingskriterierna att se till medan kostnad är det kriterium som hade minst betydelse och kunde bortses ifrån. Användarvänlighet och implementering var de utvärderingskriterier som skiljde sig mest åt mellan respondenterna i vår undersökning.
2

Totalvärdesperspektiv vid offentlig upphandling

Steiner, Tomas January 2009 (has links)
Detta arbete syftar till att analysera resultatet från en offentlig upphandling med syfte att förstå värdet av upphandlarens utvärderingskriterier. Genom att räkna om givna poängskalor till monetära värden ges en bild av hur upphandlaren tänkt.
3

Att utvärdera framtidens guldkorn : En studie om svenska Venture Capital-bolags investeringskriterier / To Evaluate the Future Grain of Gold  : A Study of Swedish Venture Capital Firms’ Investment Criteria

Andersson, Linn, Ottosson, Anna, Svensson, Sanna January 2012 (has links)
Bakgrund       Tillväxtviljan bland de svenska småföretagen är stor, men avsaknad av kapital begränsar många entreprenörer och småföretag. Den höga risknivån minskar möjligheterna att erhålla exempelvis bankfinansiering, och för många tillväxtbolag i tidiga faser kan Venture Capital därför vara det enda finansieringsalternativet. Syfte               Syftet med studien är att skapa förståelse för de investeringskriterier som svenska Venture Capital-bolag använder vid sin utvärdering av potentiella investeringsobjekt samt jämföra dessa med vad entreprenörer anser påverkar utvecklingen av ett företag. Metod             Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från 20 genomförda intervjuer samt skriftliga frågeformulär, där respondenterna utgörs av venture-kapitalister samt entreprenörer som har erhållit Venture Capital-finansiering. Resultat         De kriterier som är centrala vid Venture Capital-bolags utvärdering av potentiella investeringsobjekt är entreprenörsteamet, marknads-förutsättningar samt produkterbjudande. Av dessa kriterier anser både venture-kapitalister och entreprenörer att det är entreprenörsteamet som i störst utsträckning påverkar ett företags utveckling. Att entreprenörsteamet tillskrivs så stor betydelse förklaras av att förutsättningarna för företagets fortsatta utveckling ständigt förändras, vilket ställer krav på att entreprenörsteamet har förmåga att hantera denna dynamiska process och anpassa företagets utveckling efter oförutsedda förändringar. / Background   There is a strong desire to grow among small Swedish enterprises, but lack of capital is a limiting factor to many entrepreneurs and small enterprises. The high level of risk reduces the possibilities of receiving financing through bank loan or similar, which makes Venture Capital the only financing alternative for some high growth-ventures in early stages. Aim                 The aim of this study is to provide understanding for the investment criteria used by Swedish Venture Capital firms during their evaluation of investment propositions, and to compare these with factors that entrepreneurs perceive as influential to the development of a company. Methodology The approach of this study is qualitative, and the presented findings are conducted from 20 interviews and written questionnaires. The respondents consist of venture capitalists and entrepreneurs who have received Venture Capital financing. Result            The criteria that are of central importance to Venture Capital firms’     when evaluating investment propositions are the entrepreneurial team, the market potential and the product offer. Among these criteria both entrepreneurs and venture capitalists perceive the entrepreneurial team as the criterion with the largest impact on the development of a company. The importance of the entrepreneurial team is explained by the fact that the conditions for the company’s further development are under continuous change, which necessitates the entrepreneurial team’s ability to handle this dynamic process and adapt the company’s development to unexpected changes.
4

Att mäta kvalitet vid offentliga tjänsteupphandlingar : Hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas vid utformning av proportionerliga och transparenta tilldelningskriterier / Measuring Quality in Public Service Contracts : How Competence and Experience can be Evaluated and Factors to be Considered when Formulating Proportionate and Transparent Awarding Criteria

Colakovic, Aida January 2013 (has links)
Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet. Kvalitet som upphandlingskriterium, dess problem, praxis vid referenstagning samt olika tillvägagångssätt för att mäta kvalitet redogörs även.Slutsatsen som kan dras av uppsatsens analys är att kvalitet kan mätas på ett flertal olika sätt men att det finns ett antal aspekter som den upphandlande myndigheten bör beakta. Praxis kring referenstagning i utvärderingsfasen visar på att det finns en tydlig distinktion bland landets kammarrätter avseende tolkningen av Lianakis-domen. När referenstagning används som ett utvärderingskriterium ska en grundlig genomgång göras över vilka kriterier som kan leda till ett mervärde för tjänsten. Beställaren ska utforma genomtänkta kriterier som tydligt påvisar hur väl leverantören kan utföra uppdraget. Beställaren bör alltid behålla kontrollen över referenstagning. Dessutom ska beställaren aldrig formulera flera kriterier i en och samma referensfråga. Erfarenhet bör även alltid sättas i tjänstens kontext, och det är där bör-kraven kan ha avgörande roll. Den upphandlande myndigheten ska även vara tydlig i sin poäng/betygssättning av referenstagning och bör-krav. Varje poängnivå ska ha en beteckning, och en beskrivning över vilka kriterier som genererar en viss poängsats ska även finnas med i förfrågningsunderlaget. Intervjuer är ett utvärderingskriterium som kan ge svar på frågor som beställaren aldrig kan få genom referenstagning. Turordningslistor som har förespråkats för att minska antalet intervjuobjekt är dock inte alltid fullt så tillämpbara. Incitament/bonus och viten kopplade till kundnöjdhet och tvåkuvertsystem är modeller som kan underlätta för myndigheter att prioritera och beakta kvalitet i högre mån. Kvalitetsuppföljning bör markeras tidigt i upphandlingsprocessen och utgöra ett ska-krav. Den upphandlande myndigheten ska inte heller begränsa antalet utvärderingskriterier i tron om att fler kriterier kan leda till en osäkrare bedömning. Det är beställarens kunskaper kring utvärderingsprocessen som är avgörande. Fler och avgränsade kriterier kan i många fall gynna en upphandling.
5

En förenklad beslutsmodell av Real Time Locating System inom verkstadsindustrin : En fallstudie av tre produktionsenheter på företaget Scania / A simplified decision-making model of Real Time Locating System in the engineering industry : A case study of three production units at Scania

Idre, Andreas, Lindesten, Elin January 2018 (has links)
Under de senaste åren har intresset för att positionera objekt inomhus ökat tack vare den tilltagande trenden kring Internet of Things (IOT). I den tekniska världen återfinns ett flertal begrepp för inomhuspositionering, däribland Real Time Locating System (RTLS). RTLS främsta egenskap är att identifiera och lokalisera objekt inomhus, kvalitetssäkra processer, informationsutbyte mellan aktörer, alarmera om objekt rör sig utanför vissa gränser. Gemensamt är att det ska effektivisera processer i flödet. En verkstadsindustri, som Scania CV AB, karaktäriseras av maskiner, rörelse, buller, personal och material. Materialet som återfinns på Scania kan påverka RTLSteknologin. Det finns idag inte en dominerande teknik för inomhuspositionering därav att det har genererat i flertalet tekniker däribland UWB, RFID, IR, BLE, Wi-Fi. Rapportens frågeställningar är vilka utvärderingskriterier som styr valet av RTLSsystem och vilka av de här kriterierna är mer kritiska än andra? samt vilka tekniker kan användas i en verkstadsindustrin idag? För att besvara rapportens frågeställningar har ett kvalitativt förhållningssätt använts. Rapporten har använt fallstudie för att kunna svara på studiens frågeställningar. En kvalitativ ansats har använts med intervjuer och observationer som genomförande på produktionsenheterna. Tidigare forskning har legat till grund för utformningen av utvärderingskriterierna. Utvärderingskriterierna har i rapportens analysdel vägts in mot teknikens förutsättningar, omgivningens preferenser och mot det specifika behovet. Slutsatsen är att behovet och omgivningen är de två viktigaste elementen att beakta vid ett beslutsfattande av RTLS-system. I ett beslutsfattande är vissa kriterier mer kritiska än andra. Då behovet styr valet av teknik blir således samtliga tekniker användbara i en verkstadsindustri. Det finns dock ingen teknik som passar samtliga behov varför det således blir viktigt att välja en leverantör med bred produktportfölj som har möjlighet att erbjuda hybrider. / During the recent years the interest of positioning has increased due to the growing trend of Internet of Things (IoT). In the technical world there are several concepts for indoor positioning, among them Real Time Locating System (RTLS). RTLS main feature is to identify and locate objects indoors, to insure the quality of processes, to exchange information between stakeholder and to alert if items move beyond certain limits. Common is that it will streamline working processes. A engineering industry, such as Scania CV AB, is characterized by objects such as machines, motions, noise, personnel and materials. These objects found in Scania may affect the RTLS technology. There is currently no dominant indoor positioning technology on the market, thus there are many different technologies including UWB, RFID, IR, BLE and Wi-Fi. The problem definition of the thesis is therefore “What evaluation criteria are affecting the decision-making process when choosing RTLS and what criteria is more critical than the other?” and “Which technologies can be used in a engineering industry today?” To answer these problem definitions a qualitative research has been issued structured by a case study. Interviews and observations has been carried out as methods at the production units. The evaluation criteria are based on previous research. The criteria have been weighed against the technical conditions, the preferences of the environment and the specific use case. The conclusion is that the use case and the environment are the two most important elements to consider when deciding on a RTLS technology. In decision-making some criteria are more critical than others. As use case directs what technology should be used, all technologies are considered to be useful in a engineering industry. However there is no technology that fits all applications, thus it is important to choose a vendor that has a comprehensive product portfolio and one that enables hybrid solutions.

Page generated in 0.1204 seconds