Med den här kandidatuppsatsen har jag skapat en interaktionsdesign för en handkirurgisk mottagning på Sophiahemmet, som är ett privatsjukhus. Min interaktionsdesign består av ett enkätverktyg som ska finnas på en hemsida som ännu inte är utvecklad, för att mäta klinisk vårdkvalitet och allmänt bemötande av patienter på mottagningen. Förhoppningen är att min design kommer förenkla handkirurgens insamling av patienternas uppfattning av kvaliteten på mottagningen. Som privat kirurg är det viktigt att få reda på kvaliteten i operationerna, både för kirurgens egen utveckling och i marknadsföringssyfte. Resultaten från kvalitetsundersökningen ska därför också presenteras på ett tillfredsställande sätt. För en person som inte är läkare anser jag att det är lättare att ta del av resultaten i bilder än bara text, medan handkirurgen som jag pratat med mest är intresserad av resultaten, och inte om det ser snyggt och häftigt ut. Jag valde därför att i min design både presentera resultaten med hjälp av grafer och med hjälp av enbart text. Personerna som kommer att göra kvalitetsundersökningen ska opereras eller har opererats för ett hand-, arm- eller axelproblem. Det medför att personerna då troligen tycker att det är lite jobbigt att göra undersökningen med hjälp av händerna framför en dator. För att få en inblick i vad personer med handproblem kan tänkas tycka vara jobbigt när de fyller i en undersökning framför en dator gjorde jag tre stycken användarintervjuer. Jag gjorde också en intervju med en läkare för att få reda på vad han ansåg vara viktigt med resultatdelen utifrån ett läkarperspektiv. Min design skapades sedan genom att först göra en ramverksdesign och sedan en mer detaljerad design. Resultatet blev en design över kvalitetsundersökningen som patienterna ska göra och en design över handkirurgens resultatdel. Förhoppningen med mitt projekt och design är att det i slutändan kommer leda till kvalitetsförbättrad handkirurgi för företaget den här uppsatsen är skriven för. Min design är tänkt att vid ett senare skede implementeras på en riktig hemsida på den här mottagningen.

Inledning: Prolongerad neonatal ikterus defineras som kvarstående ikterus vid 14 dagarsålder hos fullgångna barn. Den vanligaste orsaken till detta, hos ett för övrigt friskt barn, ärbröstmjölksinducerad ikterus men prolongerad ikterus kan också vara tecken på allvarligsjukdom såsom kolestas. I Region Örebro län fanns en rutin för utredning av barn medprolongerad ikterus som användes under perioden 21 september 2020, till och med 12 februari2021. Den byggde på att barnavårdscentralen skickade remiss för provtagning som sedangenomfördes på barnkliniken, universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Syfte: Syftet med studien var att utvärdera Region Örebro läns regionala rutin för utredningav prolongerad neonatal ikterus, som tillämpades under perioden 21 september 2020 till ochmed 12 februari 2021. Metod: Studiepopulationen bestod av 33 patienter med prolongerad neonatal ikterus sominkommit till barnkliniken för provtagning enligt rutinen under studieperioden 21 september2020 till och med 12 februari 2021. En prospektiv kvalitetssäkrande journalgranskninggenomfördes på barnkliniken USÖ. Resultat: Incidensen av prolongerad neonatal ikterus i Region Örebro län beräknades till3,4% (95% KI, 2,3–4,5). Ett barn med kolestas konstaterades. Ingen remiss innehöll allakriterier som fanns beskrivna i rutinen och ingen skillnad i remisskvalité beroende påprofession kunde fastställas. De flesta barn inkom för provtagning vid cirka tre veckors ålderoch fem patienter uteblev från provtagning. Slutsats: Studien visade att Region Örebro läns rutin för prolongerad neonatal ikterus, underperioden som rutinen tillämpades, till stor del var resurskrävande och följsamheten till rutinenvar bristfällig, vilket kunde leda till patientsäkerhetsrisker och ineffektiv vård. För attförbättra detta föreslår vi skapandet av en ny rutin där hänsyn tas till de risker som vår studiehar identifierat.

Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet. Kvalitet som upphandlingskriterium, dess problem, praxis vid referenstagning samt olika tillvägagångssätt för att mäta kvalitet redogörs även.Slutsatsen som kan dras av uppsatsens analys är att kvalitet kan mätas på ett flertal olika sätt men att det finns ett antal aspekter som den upphandlande myndigheten bör beakta. Praxis kring referenstagning i utvärderingsfasen visar på att det finns en tydlig distinktion bland landets kammarrätter avseende tolkningen av Lianakis-domen. När referenstagning används som ett utvärderingskriterium ska en grundlig genomgång göras över vilka kriterier som kan leda till ett mervärde för tjänsten. Beställaren ska utforma genomtänkta kriterier som tydligt påvisar hur väl leverantören kan utföra uppdraget. Beställaren bör alltid behålla kontrollen över referenstagning. Dessutom ska beställaren aldrig formulera flera kriterier i en och samma referensfråga. Erfarenhet bör även alltid sättas i tjänstens kontext, och det är där bör-kraven kan ha avgörande roll. Den upphandlande myndigheten ska även vara tydlig i sin poäng/betygssättning av referenstagning och bör-krav. Varje poängnivå ska ha en beteckning, och en beskrivning över vilka kriterier som genererar en viss poängsats ska även finnas med i förfrågningsunderlaget. Intervjuer är ett utvärderingskriterium som kan ge svar på frågor som beställaren aldrig kan få genom referenstagning. Turordningslistor som har förespråkats för att minska antalet intervjuobjekt är dock inte alltid fullt så tillämpbara. Incitament/bonus och viten kopplade till kundnöjdhet och tvåkuvertsystem är modeller som kan underlätta för myndigheter att prioritera och beakta kvalitet i högre mån. Kvalitetsuppföljning bör markeras tidigt i upphandlingsprocessen och utgöra ett ska-krav. Den upphandlande myndigheten ska inte heller begränsa antalet utvärderingskriterier i tron om att fler kriterier kan leda till en osäkrare bedömning. Det är beställarens kunskaper kring utvärderingsprocessen som är avgörande. Fler och avgränsade kriterier kan i många fall gynna en upphandling.

In the public sector, both audit and quality control processes play a vital part in governance model of today. The magnitude of the usage of the concept is so vast that it has been said that we are living in the audit society. The discussions that prevail are not whether they are needed, but how they should be carried out. The aim of this study is to evaluate and analyze part of the described audit society, in order to be able to make proposals for improvement. A case study has been carried out at the Quality and development department within municipal social services administration. The study has reviewed the quality control process performed at this department from the perspective of Total Quality Management. The current situation was mapped through interviews, discussions and document studies that later on were analyzed to highlight different areas for improvement. The result shows a limiting dutiful ethical organizational culture with a strong focus on assignments and requirements, but less on responsibility and development. The study concludes that a cultural change is needed, a change that promotes organizational learning and continuous improvement. / Granskningar och uppföljningar har idag en central roll i den offentliga sektorns styrmodell. Omfattningen har blivit så stor att det oftast talas om ett granskningssamhälle. Diskussionerna som råder är inte om de behövs, utan hur de bör utföras. Syftet med studien var att undersöka och analysera en del av det beskrivna granskningssamhället för att sedan ge förslag på förbättringar. En fallstudie har därför genomförts på en Kvalitets- och utvecklingsavdelningen inom Socialförvaltningen. Studien har granskat avdelningens kvalitetsuppföljningar med utgångspunkt från offensiv kvalitetsutveckling. Nuläget kartlades genom intervjuer, samtal och dokumentstudier som sedan analyserats för att belysa olika förbättringsmöjligheter. Resultatet visar på en begränsande pliktetisk organisationskultur med stort fokus på uppdrag och krav, men mindre på ansvar och utveckling. Därför föreslås en kulturell förändring som främjar organisatoriskt lärande och ständiga förbättringar.

Denna studie har undersökt hur kommuner i Stockholms län följer upp det systematiska kvalitetsarbetet vid de privata skolföretag som kommunen har avtal med för att erbjuda kommunal vuxenutbildning till sina kommuninvånare. Studien önskade att samla in en så heltäckande bild som möjligt gällande vilka arbetssätt som användes i denna uppföljning samt undersöka på vilket sätt uppföljningen kan bidra till ett förbättringsarbete. Datainsamlingsmetoden som valdes var enkäter, dessa skickades till rektorer på kommunerna och till rektorer på privata skolföretag. Enkäten som var riktad mot kommuner skickades ut till 22 rektorer som tillsammans representerade Stockholms läns 26 kommuner. Enkäten som var riktad mot skolor skickades ut till 39 rektorer som representerar de 39 privata skolföretag som har avtal med en eller flera av Stockholms läns kommuner. Svarsfrekvensen för respondenter från kommun blev 46,1% och respondenter från skola blev 28,2%. Den totala svarsfrekvensen landade på 35,3%.  Resultatet visade att de arbetssätt som användes var bland annat: ·         Kontinuerlig kontakt med skolorna under terminen ·         Fysiska besök på skolorna ·         Samla in elevers synpunkter ·         Läsa skolornas årsrapporter ·         Begära in olika typer av dokumentation ·         Begära in handlingsplaner när brister upptäcks ·         Skapande av forum för dialog och erfarenhetsbyte Resultatet visade att sätt där uppföljningen kunde leda till utvecklig var bland annat att: ·         Brister upptäcks ·         Uppföljningen underlättar dialog och vidare samarbete ·         Stöd gällande lag och förordning ·         Goda exempel kunde lyftas Resultat och analys visade dock att det fanns en viss diskrepans mellan svaren hos kommunrepresentanter och skolrepresentanter. Kommunrepresentanterna ansåg i högre utsträckning att uppföljningen var utformad i syfte att utveckla utbildningen tillsammans med skolan, att den dokumentation som begärdes in användes i ett utvecklingsarbete samt att arbetet har ett fokus på både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling medan skolrepresentanterna inte upplevde detsamma i lika stor utsträckning. / This study has examined how municipalities in Stockholm County follow up the systematic quality work at the private school companies with which the municipality has an agreement to offer municipal adult education for its municipal residents.  The data collection method chosen was questionnaires sent to principals in the municipalities and to principals of private school companies. The questionnaire, which was aimed at municipalities, was sent to 22 principals who together represented all the municipalities in Stockholm County. The questionnaire, which was aimed at schools, was sent out to 39 principals representing private school companies that have agreements with one or more municipalities in Stockholm. The response rate for respondents from the municipalities was 46,1% and respondents from school was 28,2%. The total response rate ended up at 35,3%.  The results showed that the methods used by the municipalities included: ·         continuous contact with the schools during the semester  ·         physical visits to the schools ·         collecting student views ·         reading annual reports ·         requesting different types of documentation ·         requesting action plans when deficiencies are discovered ·         creation of forums for dialogue and exchange of experience The results showed ways in which the follow-up could lead to development:  ·         discovering deficiencies ·         the follow-up facilitates dialogue and further cooperation ·         support for current law and regulations ·         good examples could be highlighted.  The results and the analysis showed, however, that there was a certain discrepancy between the answers of municipal representatives and school representatives. The municipal representatives considered to a greater extent that the follow-up was designed with the aim of improving the education together with the school, that the documentation requested was used in a development work and that the follow-up has a focus on both quality assurance and quality improvement while the school representatives did not fully experienced it in the same way. / <p>2022-06-05</p>