Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvär. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgår från QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkätmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anställda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå. En signifikantskillnad påvisades där gruppen LKAB - anställda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsägbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav. Entreprenörsgruppen riskerar i högre utsträckning att råka ut för stressrelateradebesvär. Stressreducerande insatser på arbetsplatsen kan vara ökat handlingsutrymme,kunskapsnyttjande, kontroll, måltydlighet och positiv feedback. / A stress-related problem in today’s work life seems to be the most common reason for workrelatedproblems. In the mining industry increased stress may lead to psychological problems. Thestudy was based on QPSNordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social factors atwork)+34's survey material and investigated difference in estimates between groups of employees'and entrepreneurs' (n=25) psychological working environment of relevance to stress. The surveyanalysis is based on the questionnaire item level. The results showed that the group of LKAB -employees estimated higher level regarding organisational culture and predictability, whereas theentrepreneurial group may risk greater extent to encounter stress - related disorders. Stressreducinginterventions in the workplace should be an increased scope for action, knowledgeutilization, control, case clarity and positive feedback.

Abstract Syftet med denna studie var att undersöka: Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige. Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner. Hur entreprenörerna får sina uppdrag. Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer. Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen. Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt. Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning. Skogsbruksplanerna används i liten omfattning. Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören. Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend. Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer

SAMMANFATTNING Titel: Den sociala entreprenörens karaktäriserande egenskaper Nivå: Kandidatuppsats, C-nivå, företagsekonomi, ledarskap och organisation Författare: Pontus Alm & Yrsa Fällström Handledare: Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi, Maria Fregidou--‐Malama Examinator: Jens Eklinder Frick Datum: 2015-06-02 Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka karaktäriserande egenskaper som går att finna hos sociala entreprenörer. Problem och bakgrund: Sociala företag och socialt entreprenörskap är ett område som har fått undermålig uppmärksamhet i forskningen med betoning på drivande egenskaper hos sociala entreprenörer. Förståelsen för ämnet kommer med denna studie öka, och befintlig teori kommer att bekräftas eller motsägas. Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod och deskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt på tidigare forskning inom socialt entreprenörskap men även på forskning inom traditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorin för att jämföra denna studies utfall med tidigare forskning. Resultat & diskussion: Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktäriserar sociala entreprenörer i Sverige och som är grundade på de sociala entreprenörernas egenskaper. Studien stärker även tidigare forskning med enkätundersökningens utfall. Förslag till fortsatt forskning: Det har kommit förslag från en handfull respondenter att det bör göras en mer djupgående undersökning över vissa typer av organisationer. Eftersom denna studie har riktats till alla sociala företag enligt Sofisams register innebär det att organisationerna skiljer sig åt vad gällande bransch och företagsform. Då det finns bristfällig forskning angående könsskillnader inom begreppet risktagande för sociala företagare ges även detta som förslag till vidare forskning. Nyckelord: Socialt entreprenörskap, social entreprenör, entreprenör, socialt företag, tredje sektorn.

<p>För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till. </p><p><p>Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs.</p></p><p><strong> </strong>Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.</p><p>Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering.</p><p>Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar.</p>

För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till.  Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs.  Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser. Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering. Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar.

Regional utveckling har fått större betydelse de senaste årtiondena. En mer liberal frihandelsstruktur antas ha bidragit till en ökad globalisering, vilket lett fram till en ökad konkurrensutsatthet. Nationers begränsade förmåga att snabbt fatta beslut har lett fram till att regionerna har fått ökat ansvar avseende sin egen utveckling och tillväxt. I Sverige visades sig ansvaret genom att regionförbund började bildas där ansvaret för regionala näringslivsfrågor hamnade. Under 2003 ombads Sveriges regioner att utveckla regionala tillväxtprogram (RTP) där man inom regionen skulle komma överens om vilka åtgärder och områden som var viktigast för att nå tillväxt i länet. I Södermanlands län ansvarade Länsstyrelsen för att utarbeta ett RTP i ett brett partnerskap med olika aktörer från akademi, politik samt näringsliv. Regionförbundet Sörmland, vilka bildades 2004, blev samordningsanvariga för genomförandet av programmet mellan åren 2004 tom 2007. Hösten 2004 inleddes ett forskningsprojekt vars syfte var att erhålla lärdomar om det regionala tillväxtprogrammet. Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för det regionala tillväxtprogrammen var ett projekt där både Södermanland samt Västmanlands län har varit delaktiga tillsammans med Mälardalens högskola. Två doktorander anställdes vilka skulle följa ett regionalt tillväxtprogram utifrån geografisk utgångspunkt. Föreliggande studie har haft Södermanlands läns RTP i fokus. Avhandlingens syfte erhölls efter intervjuer med tolv praktiker berörda av RTP i sitt eget arbete (här regionala samordningsansvariga, offentliga samt privata regionala näringslivsorganisationer, kommunalråd, kommunala näringslivstjänstemän). Samtidigt närvarade författaren på ett otal möten årligen vilka var knutna till RTP:s genomförandeprocess. I intervjumaterialet söktes kärnkategorier, vilka indikerade uppkomsten av liknande svarsbilder. Ett svar som bidrog till studiens intresse var svaret om hur olika aktörer såg på näringslivsmedverkan inom ramen för RTP:s genomförandeprocess. Generellt svarade de regionala offentliga näringslivsorganisationerna att det inte var självklart med en näringslivsmedverkan inom ramen för det partnerskap som skulle arbeta med regional tillväxt, medan kommunalråd samt kommunala näringslivtjänstemän tenderade att svara att det var en svaghet att inte låta näringslivet vara mer involverat i RTP. Svaren bidrog till att det fanns ett intresse att undersöka vilken typ av näringslivsmedverkan som fanns inom ramen för RTP. En genomgång av olika arenor med anknytning till RTP studerades och resultatet indikerade att det saknades praktiska näringslivkopplingar i RTP:s genomförandeprocess, i vart fall på partnerskapsnivå. Ett antagande växte sig starkare om det var möjligt att en inkongruens mellan ett regionalt tillväxtprograms innehåll samt ett lokalt näringslivs (entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagskontext i Södermanlands län) upplevda tillväxtbilder samt orsaksförklaringar av tillväxt uppstått till följd av bristen av näringslivsmedverkan. En frågeställning formulerades. Hur en regional offentlig bild av tillväxt via ett RTP skiljer sig mot den bild av tillväxt som förmedlas av entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagarkontext? Tillväxtbilder undersöktes, men även regionala intentioner ställt i relation till entreprenörernas orsaksförklaringar. Processen som följde efter frågeställningens tillkomst var intervjuer med elva entreprenörer från en solo-, mikro samt småföretagarkontext. Intervjuerna transkriberades och bearbetades ner till berättelser där kategorisering av nyckelmeningar ringades in. Tillväxt definierades huvudsakligen som ökning av omsättning samt vinst även fast inslag av företagets interna process även gick att åskådliggöra (t.ex. utvecklande arbetsuppgifter). Entreprenörers tillväxtdefinition kan betecknas vara situationsberoende där typ av verksamhet och situation kan förklara begreppet tillväxt. Resultatet av entreprenörernas orsaksförklaringar till sin historiska tillväxt indikerade interna (företagsförmåga eller personrelaterade förklaringar) samt externa (nätverk (stödjande omgivning) eller konjunktur) orsaksförklaringar. De interna orsaksförklaringarna tenderade dock att vara i majoritet. Edith Penrose (1959) teori om företagstillväxt (The Theory of the Growth of the Firm) med fokus på företags interna tillväxtprocess förenades med det induktivt framväxta resultatet från intervjuerna med entreprenörerna. I studien växte en teoretisk analysmodell fram (penroseisk analysmodell) vilken lyfte fram entreprenörskaps- samt managementförmågors betydelse för möjligheten att nå intern företagstillväxt. Den regionala bilden av tillväxt och intentioner utgick främst från RTP:s utkast och handlingsprogram (2003) samt revideringarna under programperioden (2004-2007). Textanalys av materialet resulterade i att tillväxt som begrepp inte entydigt definierades. Definition av regional tillväxt blev funnen i RTP:s målsättningar. Regionala intentioner för att nå regional tillväxt kan kategoriseras i dels interna regionala strategier (insatser riktade inåt regionen) dels i externa regionala strategier (insatser riktade från regionen). Huvuddelen av strategierna ansågs ha ett internt perspektiv med fokus på att utnyttja och utveckla regionens inneboende resurser. Teorier, vilka riktade sin uppmärksamhet mot regional utveckling samt tillväxt växte fram och skapade en regional analysmodell, vilken innehöll dels olika ekonomiska skolbildningar, dels skilda teorier om samverkan. Resultat En jämförelse mellan tillväxtbilder indikerar både likheter och skillnader. Ideologiskt finns en skiljelinje som delvis står i direkt kontrast till varandra. Exempel på detta är tillväxt via ökad arbetskraft i ett regionalt perspektiv, medan arbetskraftsökningar inte alltid ses som en del av det regionala näringslivets tillväxtdefinition. Likheter finns där RTP diskuterar förädlingsvärdet som ett mått på tillväxt och där näringlivet diskuterar vinst. Ett heterogent näringsliv indikerar även andra värden än ekonomiska och framställer personligt utvecklande samt kreativa uppdrag som tillväxt, bilder av tillväxt vilka saknas i RTP. Resultatet av entreprenörers orsaksförklaring av tillväxt och RTP:s intentioner indikerar likheter i synen på att nätverk och relationer, företagsförmåga samt konjunkturläget är av betydelse för tillväxten. En skillnad är att tillväxten orsakas eller hämmas av interna orsaksförklaringar och speciellt personrelaterade faktorer enligt entreprenörer. En annan skillnad är att regionala intentioner framhärdar att fler individer i arbete leder till regional tillväxt, vilket inte självklart orsakar tillväxt i en företagskontext. I relation till en penroseisk analysmodell har entreprenörerna brister i framförallt managementförmåga. Entreprenörskapsförmåga verkar lättare att uppnå för intervjuade entreprenörer. Den penroseiska analysmodellen indikerar att det är komplicerat att utläsa om regionala intentioner utifrån RTP kan svara mot en företagsteoretiskt tillväxt. En hög abstraktionsgrad i RTP bidrar till att RTP delvis kan ses som en resurs i jämförelse med en företagskontext utifrån penroseisk analys. Den finns ett behov av att beskriva intentionerna i ett RTP tydligare för att klargöra effekterna och innebörden för entreprenören av en intention. Ett resultat är också att intentioner, vilka RTP lyfter fram, vänder sig bort ifrån företagskontexten och riktar sig inåt dvs. mot de regionala näringslivsaktörerna. Däremot finns regionala intentioner vilka är relativt tydliga och med fokus på näringslivet, men som ur ett penroseiskt perspektiv mer fokuserar på resultatet av en tillväxtprocess snarare än på själva tillväxtprocessen inom ett företag. Den regionala analysmodellen indikerar överlappningar mellan olika ekonomiska teoribildningar (neoklassisk, neoösterrikisk, keyniansk) inom RTP. Det pekar på en region med mer pragmatisk inställning till ekonomisk teoribildning. Enligt Helliwell och Putnam (1995) kännetecknas en positiv regional utveckling av just en mer pragmatisk inställning av regionala beslutsfattare. Andra resultat från studien, vilka fokuserar på ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser, indikerar att samverkan i partnerskap kan underlättas i lokala [kommunala] partnerskap. En diskussion fokuserar på att regionala näringslivsaktörer bör ha tillgång till entreprenörers berättelser för att ha möjlighet att göra gemensamma tolkningar och därmed undvika näringslivsorganisationers särintressen. Studien introducerar low-bottom-up-begreppet som ett tydligare tänk om ett målgruppsanpassat partnerskap, men också som ett tänk att närma sig entreprenörer via dess berättelser. Ett low-bottom-up-perspektiv kan se olika ut beroende på om partnerskapet söker radikala eller inkrementella lösningar. / Thesis purpose was obtained by interviewing twelve practitioners involved in a Regional Growth Programme (RGP) in their own work (regional co-ordination officers, public and private regional business organisations, municipal and local business officials). Core categories were extracted according to a grounded theoretical method approach. Generally, the regional public business organisations said that it was not necessary that businesses and entrepreneurs should be part of the partnership working with regional growth in a RGP. On the other hand the municipal commissioners of some municipalities in Södermanland and local business officials tended to respond that it was a weakness not to let the businesses and entrepreneurs be involved in the RGP implementation process. A research question was formulated. How a regional public image of growth through an RGP differs from the picture of growth mediated by entrepreneurs from a solo-, micro- and small business context. Emerging images were examined, but also regional intentions set in relation to entrepreneurs’ causal explanations of growth. Findings A comparison of growth images indicates both similarities and differences. Ideologically, the images of growth stands in direct contrast to each other. Examples of this are growth through increased employment in a regional perspective, while labour increase is not always seen as part of a business growth definition. Similarities are where RGP discusses the value added as a measure of growth and the business community discusses earnings and profits. A heterogeneous business indicates other values than economic ones. The results also shows personal development and creative assignments as images of growth. Images that are missing in the RGP. The result of the entrepreneurs’ causal explanations of growth and RGP´s intentions indicates similarities in their perception that networks and relationships, business skills and economic situation is important factors for growth. One difference is that growth is caused by or impeded by internal causal explanations, especially personal related factors as the entrepreneurs’ stories were expressed. In relation to a Penrosean analytical model interviewed entrepreneurs have shortcomings, especially in management skills and abilities. The Penrosean analysis model also indicated that it was difficult to ascertain whether regional intentions by RGP could correspond to a theoretical enterprise growth. A high degree of abstractions in RGP could explain why RGP could only partly be seen as a resource in comparison to a small business context by a Penrosean analysis. However, there are regional intentions, which are relatively clear, with a focus on business, but from Penrosean perspective the focus was on the result of a growth process rather than on the growth process itself within a company. One conclusive discussion focuses on the fact that regional business operators should have access to entrepreneurs’ stories to have the possibility to make common interpretations and thereby avoid the business organisations own interests. The study introduces the low-bottom-up concept with a clearer perspective on specific target group adjusted partnerships. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen – entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar tillväxt i fokus, 2004-2007

Afghanistan has experienced a civil war since the last three decades that has causedenormous damages to infrastructure and incredible human suffering. Insecurity is not only fromterrorists, many Afghans rank political gridlock and deeply rooted corruption as worse. A modelby Bullough et al. provides risk perception, resilience and self-efficacy as determinants forentrepreneurial intentions. The study aggregates resilience and self-efficacy into a psychologicalperspective that, together with a non-monolithic perspective on risk, generates a new model offorces. Vectors illustrate how these forces can balance each other out. The result is a useful modelto detail entrepreneurship under the adverse conditions in Kabul, where entrepreneurs experiencekidnapping as their primary personal risk while administrative threats related to corruption,informality and poor governance are seen to carry an almost equal amount of risk. / Under de tre senaste decennierna har Afghanistan befunnit sig i inbördeskrig somorsakat stora skador på infrastruktur och enormt mänskligt lidande. Osäkerheten kommer intebara från terrorism eftersom många afghaner anser att det politiska dödläget och djupt rotadkorruption är värre hot än terrorattackerna. I Bullough m.fl. finns en modell kring ”Danger ZoneEntrepreneurs" som visar på att riskuppfattning, motståndskraft och tilltro på egen förmåga ärfaktorer som bestämmer om en individ har avsikt att bli entreprenör. Den här studien betraktarmotståndskraft och tilltro till egen förmåga ur ett psykologiskt perspektiv som tillsammans med ettdetaljerat riskperspektiv bildar en ny kraftsystemsmodell. Vektorer illustrerar hur dessa krafterkan balansera ut varandra. Resultaten är en användbar modell på entreprenörskap under deogynnsamma förhållanden som råder i Kabul, där kidnappning upplevs som farligast medankorruption, avsaknad av regler och dålig styrning anses nästan lika riskfyllt.

Vi har valt att göra en studie om hur egenföretagare och entreprenörer kombinerar sitt arbetsliv med privatliv. De teorier som vi har valt att använda är främst kopplade till work-life balance begreppet och den realistiska livsformsanalysen.   Vårt syfte är att utreda entreprenörer och egenföretagares synsätt på deras work-life balance med hjälp av livsformsanalysen. Syftet är även att ta reda på huruvida balansen alternativt obalansen mellan arbetslivet och privatlivet påverkar dem. I vår studie har vi tre frågeställningar: “Hur upplever egenföretagare och entreprenörer balansen mellan arbetsliv och privatliv med ett livsformsperspektiv i beaktning?”, “Hur påverkas egenföretagare och entreprenörer av de krav som ställs respektive den kontroll de har?” samt “Huruvida en hög arbetsbelastning är eller inte är en stressfaktor som leder till en obalans mellan arbetsliv och privatliv”

Europas regioner väljer i allt högre utsträckning att etablera så kallade regionkontor i Bryssel för att bevaka sina intressen mot EU:s institutioner samt använda unionens resurser för att uppnå regionala politiska mål. I tidigare studier av dessa kontor har ett perspektiv förbisetts, nämligen huruvida etableringen av ett regionkontor påverkar det regionala politiska och administrativa systemet. Den teoretiska utgångspunkten i denna uppsats är Börzel och Risses teoretiska ramverk, vilket ämnar förklara den skiftande graden av europeisering av nationella politiska system. Genom att använda sig av ramverkets idéer rörande socialisering prövar denna studie om regionala representationskontor i Bryssel kan förväntas anta rollen som normativa entreprenörer för att få tjänstepersoner inom regional förvaltning att ändra sin inställning kring EU:s roll i arbetet med regional utveckling. För att undersöka detta utförs en fallstudie med tjänstepersoner verksamma inom Region Dalarna, Region Gävleborg samt Region Örebro län, tre regioner som samtliga representeras av regionkontoret Central Sweden i Bryssel. Genom halvstrukturerade intervjuer undersöks Central Swedens normativa effekt på tjänstepersoner som frekvent interagerar med regionkontoret. Uppsatsens resultat indikerar att regionkontor har en upplevd normativ effekt på tjänstepersoner inom vissa politikområden. Inom dessa områden upplever de intervjuade att Central Sweden har kunnat påverka deras inställning till att engagera regionen i aktiviteter på europeisk nivå samt attityder gällande hur EU kan användas i arbetet med regional utveckling. Inom andra politikområden går det inte att observera en normativ effekt. Tjänstepersoner verksamma i politikområden inom vilka det föreligger en tydlig diskrepans mellan europeisk och svensk policy förefaller ha större förutsättningar för europeisering. Vidare har dessa normativa skiften hos tjänstepersoner potential att påverka inriktningen på den regionala politiken, särskilt inom områden med vaga eller otydligt definierade mål.

<p>Bakgrund och problem</p><p>Aktiekapitalets nivå har sedan dess införande slitits mellan att uppfylla de funktioner som myndigheterna ämnar uppnå med ett kapitalkrav och att nivån inte ska utgöra ett ekonomiskt hinder för de entreprenörer som önskar använda aktiebolagsformen. Den ekonomiska utvecklingen, där större fokus har hamnat på småföretagande och entreprenörskap, har inneburit att funktionerna av aktiekapitalet har kommit att ifrågasättas. I dagsläget förs en debatt om huruvida kapitalkravet innebär ett hinder för nyetableringen av aktiebolag i Sverige. Detta resulterade i att regeringen år 2007 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten att sänka kapitalkravet. Myndigheternas syn på aktiekapitalets funktioner har inte ändrats under de senaste 35 åren, men hur uppfattar dagens moderna företagare, entreprenören, dessa funktioner? Frånvaron av entreprenörernas tankar i debatten gör att mycket lite kan sägas om hur väl dagens aktiekapital uppfyller sina tilltänkta funktioner.</p><p>Forskningsfråga</p><p>Stämmer entreprenörernas bild av aktiekapitalets funktioner överens med myndigheternas syn på dess funktioner?</p><p>Syfte</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörerna, utifrån deras egna verksamheter, har uppfattat myndigheternas tilltänkta funktioner med aktiekapitalet vid dagens nivå på kapitalkravet. Som bisyfte ämna författarna även undersöka om den föreslagna sänkningen av kapitalkravet ligger i linje med entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner.</p><p>Metod</p><p>Studiens ansats är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt där en komparativ design har använts. Urvalet av respondenter har bestått av åtta stycken entreprenörer verksamma i konsultbranschen, med anknytning till Teknikbyn Science Park Västerås. Dataunderlaget har samlats in genom personliga semistrukturerade intervjuer.</p><p>Slutsatser</p><p>Utifrån undersökningen i denna uppsats kan författarna dra slutsatsen att det både finns en enighet och en skillnad i myndigheternas och entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner vid dagens nivå på kapitalkravet. Utifrån studien kan slutsatsen dras att myndigheternas huvudargument, i dagsläget, för att behålla kapitalkravet är dess funktion som seriositetsspärr. Förslaget om en sänkning av kapitalkravet inte ligger i linje med entreprenörernas syn på denna funktion. Övriga argument för ett kapitalkrav uppfattas i dagsläget som antingen omoderna eller bristfälliga av de medverkande entreprenörerna vilket medför att en sänkning av aktiekapitalet inte skulle påverka några av dessa funktioner.</p>