Global ETD Search

31	Social sustainability in the construction industry / Sociala hänsyn i byggbranschen Eliasson, Tina, Olsson, Maria January 2017 (has links) Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Detta mynnar ut i frågeställningarna: Vad innebär begreppet sociala hänsyn? Vilka krav på sociala hänsyn ställer offentliga beställare vid upphandling? Vilka åtgärder bör entreprenörerna vidta för att leva upp till kraven på sociala hänsyn som offentliga beställare prioriterar? Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. Sociala hänsyn Social hållbarhet Offentlig upphandling Byggbranschen Förfrågningsunderlag Globala målen LOU ILO Skanska NCC Offentlig sektor Kommunala bolag Östergötland Beställare Entreprenörer Sysselsättningskrav Construction Management Byggproduktion
32	Sociala hänsyn i byggbranschen / Social sustainability in the construction industry Elisasson, Tina, Olsson, Maria January 2017 (has links) Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. / The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability. Sociala hänsyn Social hållbarhet Offentlig upphandling Byggbranschen Förfrågningsunderlag Globala målen LOU ILO Skanska NCC Offentlig sektor Kommunala bolag Östergötland Beställare Entreprenörer Sysselsättningskrav Construction Management Byggproduktion
33	Spend time, get paid. : BIM with 3D modelling for a small construction enterprise, a study of a small construction enterprise. / Tid ut, pengar in. : BIM med 3D-modellering för mindre utförande entreprenörer inom byggbranschen. Swanepoel, Hugo, Teiner, Henrik January 2021 (has links) Building Information Modelling (BIM) is currently widely used within the architecture engineering and construction (AEC) industry. However, BIM and specifically 3D-modelling is mainly only used by large scale construction enterprises while smaller and medium sized construction enterprises are still using outdated methods such as 2D-drawings. This thesis is carried out in cooperation with Multibygg Entreprenad i Stockholm AB, a small sized construction enterprise. The purpose of this thesis is to understand their perception on the usage and implementation of 3D modelling, what the reasons are for not having already invested in 3D modelling and, finally, to understand how 3D modelling would relate to the core process. The work consists of a literature review to give a better understanding of the chosen subject. A case study is also included and is limited to analysing the organisation of Multibygg. Furthermore, interviews were conducted with members associated with the company either directly or indirectly based on the type of work that is conducted. The results show that the small sized construction enterprise has a positive perspective on the usage of 3D modelling but that implementing it is difficult to realise due to expensive subscription costs and a lack of usefulness to the small construction enterprise. / Building Information Modelling (BIM) används mycket inom byggbranschen idag. Däremot används BIM, och specifikt 3D-modellering, främst av större entreprenörer medan mindre utförande entreprenörer fortfarande använder sig av utdaterade metoder som 2D-ritningar. Denna kandidatuppsats är utförd med hjälp av Multibygg Entreprenad i Stockholm AB, en mindre utförande entreprenör. Syftet med denna uppsats är att förstå deras uppfattning om 3D-modellering, vilka faktorer som har hindrat en investering i 3D-modellering och hur 3D-modellering kan bidra till deras kärnprocess. Arbetet består av en litteraturöversikt för att ge en djupare förståelse av det valda ämnet. En fallstudie är också inkluderad för att analysera Multibygg som organisation. Som empiri samlades intervjuer med aktörer som relaterar till Multibygg baserat på den typen av arbetet som utförs. Resultaten visar att den mindre utförande entreprenören har en positiv syn på användningen av 3D-modellering, men att det är svårt att implementera den på grund av höga abonnemangskostnader och att det kommer bidra för lite till deras projekt och kärnprocess. Construction BIM Small sized construction enterprises Digitalisation 3D modelling Bygg BIM mindre utförande entreprenörer digitalisering 3D-modellering. Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
34	Inriktning ekoprenör! : En studie av miljökonsulters motiv och drivkrafter Söderström, Mats, Navarro, Fransisco January 2008 (has links) <p>Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli</p><p>ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten</p><p>sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön</p><p>kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden.</p><p>Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en</p><p>hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer</p><p>inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på</p><p>dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade</p><p>entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande</p><p>kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna</p><p>typ av företagande.</p><p>Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer</p><p>entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?”</p><p>Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan</p><p>deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer</p><p>med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag.</p><p>Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska</p><p>referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa</p><p>olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer.</p><p>Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka</p><p>nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö</p><p>och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett</p><p>miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som</p><p>befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig</p><p>ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan</p><p>initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området</p><p>vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar,</p><p>lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste</p><p>uppnå regleringar och policyer.</p> ecopreneurship ecopreneur green entrepreneurship green entrepreneur environmental entrepreneur environmental entrepreneurship nascent entrepreneur Sustainable Entrepreneurship eco-preneurship ekoprenör ekoprenörskap grön entreprenör grön entreprenörskap entreprenörer i vardande miljöinriktade hållbar utveckling miljömedvetet företagande miljökonsulter miljöinriktade konsultföretag miljömedveten hållbarhetsutveckling Business studies Företagsekonomi
35	Inriktning ekoprenör! : En studie av miljökonsulters motiv och drivkrafter Söderström, Mats, Navarro, Fransisco January 2008 (has links) Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden. Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna typ av företagande. Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?” Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag. Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer. Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar, lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste uppnå regleringar och policyer. ecopreneurship ecopreneur green entrepreneurship green entrepreneur environmental entrepreneur environmental entrepreneurship nascent entrepreneur Sustainable Entrepreneurship eco-preneurship ekoprenör ekoprenörskap grön entreprenör grön entreprenörskap entreprenörer i vardande miljöinriktade hållbar utveckling miljömedvetet företagande miljökonsulter miljöinriktade konsultföretag miljömedveten hållbarhetsutveckling Business studies Företagsekonomi
36	Learning Destinations : The complexity of tourism development Gibson, Laila January 2006 (has links) <p>Our world is becoming increasingly complex, and is rapidly changingwith distances being reduced. Societies today are also in atransition from traditional production industries to increasingreliance on communication, consumption, services and experience. Asone of these emerging ‘new industries’, tourism is part of thismovement. Globalisation also makes further development of tourismpossible through, amongst other things, the spreading of languages;the development of low-cost carriers; international monetary systems;telecommunications and other technological innovations. Tourismcontributes to the globalisation of society and at the same time is aproduct of it. This is confirmed by complexity theories that stressthe systematic and dynamic nature of globalisation and theinterdependence of the global and the local. Hence, in this thesis,it is argued that acknowledging the complexity of tourism isnecessary for understanding tourism development, and more knowledgeabout tourism also leads to greater knowledge of our society.</p><p>The main aim of this thesis is to understand the complexity of localand regional tourist destination development, by exploring social andcultural factors that influence this development. In order to fulfilthis aim, analysis has been conducted at three different levels:places, projects and people. More specifically, by examining placesand how they develop as destinations; investigating the structure of,and processes within, groups and networks important for destinationdevelopment and by exploring the roles, resources and attitudes ofenterprising people who are seen as key for development. The thesisis based on a research project including three studies of tourismdestinations and projects in Northern Sweden and Scotland.</p><p>The social and cultural factors connected to tourism development arein turn part of learning processes, which in this thesis are seen asfundamental mechanisms for processes of development. A frameworkcalled ‘Learning Destinations’ is introduced that demonstrates howimportant social and cultural factors manifest themselves at each ofthe three levels: places, projects and people. History and heritageand rationales are the main cultural factors discussed, whilstinteraction and boundaries are prominent social factors found toinfluence tourism development. It is suggested that the framework of‘Learning Destinations’ may serve as a tool for understanding thecomplexity of local and regional tourism development.</p> learning destinations collaboration competition tourism development learning destinations Leith Industrial Development Centres IDC local development regional development socio-spatial culture entrepreneurship tourism development complexity networks globalization networking places projects social capital entrepreneurs social relations cultural capital attitudes cooperation lärande destinationer turismutveckling turism komplexitet globalisering platser projekt entreprenörer sociala relationer kultur utveckling nätverk nätverkande socialt kapital kulturellt kapital attityder samarbete samverkan konkurrens lärande destinationer Kiruna Jukkasjärvi Skellefteå Guldriket Tornedalen Sundsvall Åre Industriella utvecklingscentra IUC lokal utveckling regional utveckling socio-spatial entreprenörskap Sociology Sociologi
37	Learning Destinations : The complexity of tourism development Gibson, Laila January 2006 (has links) Our world is becoming increasingly complex, and is rapidly changingwith distances being reduced. Societies today are also in atransition from traditional production industries to increasingreliance on communication, consumption, services and experience. Asone of these emerging ‘new industries’, tourism is part of thismovement. Globalisation also makes further development of tourismpossible through, amongst other things, the spreading of languages;the development of low-cost carriers; international monetary systems;telecommunications and other technological innovations. Tourismcontributes to the globalisation of society and at the same time is aproduct of it. This is confirmed by complexity theories that stressthe systematic and dynamic nature of globalisation and theinterdependence of the global and the local. Hence, in this thesis,it is argued that acknowledging the complexity of tourism isnecessary for understanding tourism development, and more knowledgeabout tourism also leads to greater knowledge of our society. The main aim of this thesis is to understand the complexity of localand regional tourist destination development, by exploring social andcultural factors that influence this development. In order to fulfilthis aim, analysis has been conducted at three different levels:places, projects and people. More specifically, by examining placesand how they develop as destinations; investigating the structure of,and processes within, groups and networks important for destinationdevelopment and by exploring the roles, resources and attitudes ofenterprising people who are seen as key for development. The thesisis based on a research project including three studies of tourismdestinations and projects in Northern Sweden and Scotland. The social and cultural factors connected to tourism development arein turn part of learning processes, which in this thesis are seen asfundamental mechanisms for processes of development. A frameworkcalled ‘Learning Destinations’ is introduced that demonstrates howimportant social and cultural factors manifest themselves at each ofthe three levels: places, projects and people. History and heritageand rationales are the main cultural factors discussed, whilstinteraction and boundaries are prominent social factors found toinfluence tourism development. It is suggested that the framework of‘Learning Destinations’ may serve as a tool for understanding thecomplexity of local and regional tourism development. learning destinations collaboration competition tourism development learning destinations Leith Industrial Development Centres IDC local development regional development socio-spatial culture entrepreneurship tourism development complexity networks globalization networking places projects social capital entrepreneurs social relations cultural capital attitudes cooperation lärande destinationer turismutveckling turism komplexitet globalisering platser projekt entreprenörer sociala relationer kultur utveckling nätverk nätverkande socialt kapital kulturellt kapital attityder samarbete samverkan konkurrens lärande destinationer Kiruna Jukkasjärvi Skellefteå Guldriket Tornedalen Sundsvall Åre Industriella utvecklingscentra IUC lokal utveckling regional utveckling socio-spatial entreprenörskap Sociology Sociologi

Page generated in 0.0324 seconds