Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Detta mynnar ut i frågeställningarna: Vad innebär begreppet sociala hänsyn? Vilka krav på sociala hänsyn ställer offentliga beställare vid upphandling? Vilka åtgärder bör entreprenörerna vidta för att leva upp till kraven på sociala hänsyn som offentliga beställare prioriterar? Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. / The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability.

Social sustainability is one of the three dimensions that make up sustainable development. The social dimension has for long been seen as the weakest and has often been ignored in favour of the economic and ecological dimension. The importance of the social dimension is getting more recognition both by the private and the public sector and as a result of external pressures, companies have started to work with their social responsibility to strengthen their competitiveness on the market. From this way of working, the concept of creating shared value has been introduced by professor Michael E. Porter and lecturer Mark R. Kramer who suggests that companies can create economic value by creating societal value and thereby create shared value. They argue that companies can, by addressing a social issue and using their power, create shared values in our society. Employment requirements in public procurement is one way of addressing the social sustainability in the society and together with the prevailing construction boom and the shortage of manpower, companies must look for new places to recruit. Hence, the purpose of this descriptive research is to contribute with knowledge on how employment requirements are used in Sweden and study the development of the concept creating shared value. Additionally, it is investigated if employment requirements in public procurements can be used to create shared value. Two examples of varied character serve the basis of the empirics. The theory of creating shared value originates, as mentioned earlier, from creating social value and thereby creating economic value which, in turn, creates shared value. The study shows that, even though Porter and Kramer’s theory of creating shared value might not be fully applicable in public procurement, employment requirements can be a way of creating shared value in the society. Through collaboration between the private and the public sector, social issues such as unemployment, can be addressed and mitigated. / Social hållbarhet är en av tre dimensioner som utgör hållbar utveckling. Den sociala dimensionen har länge setts som den svagaste och har ofta ignorerats till förmån för den ekonomiska och ekologiska dimensionen. Betydelsen av den sociala dimensionen börjar uppmärksammas alltmer, både av den privata och offentliga sektorn och som ett resultat av yttre påtryckningar har företag börjat arbeta med sitt sociala ansvar för att därigenom stärka sin konkurrenskraft på marknaden. Från detta arbetssätt har konceptet creating shared value introducerats av professor Michael E. Porter och föreläsaren Mark R. Kramer som menar att företagen kan skapa ekonomiskt värde genom att skapa ett socialt värde vilket tillsammans i sin tur resulterar i ett delat värde. De menar att företag, genom att adressera ett socialt problem och använda sin makt, kan bidra till att skapa ett delat värde i samhället. Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar är ett sätt på vilket den sociala hållbarheten i samhället kan adresseras och tillsammans med den rådande högkonjunkturen i byggbranschen och byggföretagens personalbrist måste de se till alternativa platser för rekrytering. Därför har syftet med denna beskrivande uppsats varit att utöka kunskapen om hur sysselsättningskrav används och studera utvecklingen av konceptet creating shared value. Dessutom har det undersökts om sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar kan skapa delat värde. Två exempel av varierande karaktär ligger således till grund för den empiriska inhämtningen. Teorin om att skapa delat värde utgår, som tidigare nämnt, från att skapa socialt värde och därigenom ekonomiskt värde vilket i sin tur skapar delat värde. Studien visar att även om Porter och Kramers teori om värdeskapande inte är helt applicerbart i offentlig upphandling, kan sysselsättningskrav vara ett sätt att skapa detta. Genom samarbete mellan den privata och offentliga sektorn kan sociala problem såsom arbetslöshet, adresseras och minskas.