Environmental entrepreneurs are considered to be important drivers for an environmentally sustainable development. As other entrepreneurs, they face survival challenges while operating their businesses. Due to the increased importance of environmental entrepreneurs in counteracting environmental issues we argue that it is necessary to gain an understanding of their specific challenges of survival. In this thesis, we build theory based on environmental venture cases located in Sweden. We provide an extensive overview of the current literature and contribute by identifying an institutional dimension being of high relevance in this field. Our findings are of particular interest for policy makers, public institutions, environmental entrepreneurs and their advisors. Additionally, we provide further necessary access to this relatively new research field and suggest future research directions.

With growing attention to sustainable development, the role of sustainable innovations has gained increasing significance. Due to their high innovativeness, research has begun to recognize the importance of small companies that base their entire business rationale on sustainability, as they have a central role in creating solutions to some of the most critical environmental issues of today. The key aim of this paper is therefore to explore the emergence of ecopreneurial startups with sustainable innovations in order to develop a deeper understanding of how they grow and operate. By using a case study approach based on semi-structured interviews and secondary data sources, this study examines four Finnish startup companies. The results suggest that the emergence of the studied startups is highly linked to the ecopreneurs’ ability to identify potential business opportunities and to innovate through exploiting both their own and others’ previous knowledge. In addition, various internal and external aspects such as the work teams’ skills and expertise together with different push and pull factors contribute to the innovation development process around which the emergence of the companies is built. / Till följd av växande uppmärksamhet på hållbar utveckling har rollen av hållbara innovationer blivit allt viktigare. Mindre företag kännetecknas ofta av en hög grad av uppfinningsrikedom, och kan därmed ses som viktiga aktörer i att utveckla hållbara lösningar till några av de största miljöhoten idag. Forskning har följaktligen börjat att rikta fokus på speciellt de små företag som har byggt upp deras hela verksamhetsidé på hållbarhet. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka uppkomsten av nystartade ekoprenöriella företag med hållbara innovationer för att få djupare förståelse om hur dessa företag växer och fungerar. Genom att utföra en fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer och sekundära källor granskar denna studie fyra finska nystartade företag. Resultatet visar på att uppkomsten av ekoprenöriella nystartade företag är starkt sammankopplad till ekoprenörens förmåga att identifiera potentiella affärsmöjligheter och innovera genom att utnyttja både sin egen och andras förkunskap. Vidare finns det diverse interna och externa faktorer, såsom teamets förmågor och expertis samt olika push- och pull-faktorer som påverkar innovationsutvecklingsprocessen som lägger grunden till företagens uppkomst.

There has been a continuous interest in academia with regard to the venture capital (VC) as themain flourishing aid to new business. Nowadays, academia and the public consider it ‘hot‘ to argue and invest in business that define their activities with sustainable goals, and callthemselves ‘green’, ‘clean’ or ‘eco’. Furthermore, circles of discussions about sustainability, triple bottom line, green, clean, eco, and other terms related with positive impact towards society environment alongside financial returns have created uncertainty with respect to what defines an entity as green and how this can be used as a competitive advantage in the attractiveness of the business in the very first steps of its existence. However, green startups are considered a strong tool for the emergence of the environmentally friendly solutions needed in order to avoid dangerous and irreversible climate change. Furthermore, venture capitalists (VCs) are a key provider of financial capital for emerging firms. Therefore, given the complex nature of the VC investment decision, it is paramount to understand the VCs perspective on what are the factors andcharacteristics that attract and repel investors toward green startups. By undertaking this investigation, we seek to create an understanding of the evaluation criteria, as well as, characteristics and challenges related to VC investments in green startups. Therefore, contributing to the fields of environmental entrepreneurship and entrepreneurial finance, by identifying what VCs take in consideration when evaluating green startups. To develop this understanding of the VCs perspective on green startups we first developed an in-depth literature review of the extant research, then we conducted in-depth semi-structured interviews with practitioners from the mainstream and the greenVC industry operating in Sweden. Furthermore, we implemented an interpretative approach which enabled us to analyze the individual perspectives of VC depending on the context in which they operate. This study provided interesting results that complement the existing literature and provide useful insights on the current state of green VC. Combining the findings of our study with the theories discussed in our comprehensive literature review on green entrepreneurs, green startups and venture capital, we provide an understanding of the evaluation criteria and investment thesis relevant to green startups as well as, insight on characteristics, challenges and opportunities related to investments in green startups. Therefore, this study generates new knowledge in this scarcely studied area of research and provide interesting insights for future research. To the end of this continuum, both actors involved - VCs and green entrepreneurs - will benefit from the findings which provide: green entrepreneurs with the tools to develop green startups with more potential to attract investors; and VCs with an understanding of the nature, challenges and opportunities of green startups´ investments.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:20:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MariaCF_TESE.pdf: 3338680 bytes, checksum: a2e502edc7ceadb7769e4d1479d80155 (MD5) Previous issue date: 2011-10-07 / This doctoral thesis addresses the environmental issues and its vinculum with the tourism through the protected natural areas, in particular the conservation units, which consists in territorial areas created and demarcated by the government in order to protect ecosystems that have a high ecological and scenic-landscaped representativeness designed to the contemplation and controlled public visitation. In regard to its use for the touristic activities, are conceived while socio-environmental and symbolic materiality built around an imagery view of a nature-show, designed to attract visitors, aiming ensure the maintenance and reproduction of the capital in an entrepreneurial and preservationist way in the Metropolitan Region of Natal. It s a study about the Dunes State Park Jornalista Jos? Maria Alves and the Jenipabu Environmental Protected Area, both created with the purpose of favor the implantation and empowerment of the touristic area through the State intervention as the main articulator agent of a new process of urbanization that uses the city marketing and the ideological discuss of environmental sustainability to recreate the imaginary of lost paradise and incorporate into the daily universe of tourists visiting the state of Rio Grande do Norte. The unveiling of this empirical reality made possible the construction and defense of the terms environmental entrepreneurship and compensatory preservationism, to explain how the formatting and idealization of this paradisiacal scenarios produce the commoditization of nature in an efficient and competitive way / Essa tese de doutorado aborda a tem?tica ambiental e sua vincula??o com o turismo por meio das ?reas naturais protegidas, em particular as Unidades de Conserva??o (UCs), que consistem em unidades territoriais criadas e demarcadas pelo poder p?blico com a finalidade de proteger ecossistemas de grande representatividade ecol?gica e c?nico-paisag?stica destinadas ? contempla??o e visita??o p?blica controlada. No que concerne ao seu uso pela atividade tur?stica, s?o concebidas enquanto materialidade socioambiental e simb?lica constru?da em torno da vis?o imag?tica de uma natureza-espet?culo, destinada a atrair visitantes, com vistas a assegurar a manuten??o e reprodu??o do capital de forma empreendedora e preservacionista na Regi?o Metropolitana de Natal. Trata-se de um estudo sobre o Parque Estadual das Dunas Jornalista Jos? Maria Alves e da ?rea de Prote??o Ambiental Jenipabu criados com o objetivo de proteger seus recursos naturais e favorecer a implanta??o e fortalecimento do territ?rio tur?stico por meio da interven??o do Estado como principal agente articulador de um novo processo de urbaniza??o que se utiliza de um city marketing e do discurso ideol?gico da sustentabilidade ambiental para recriar o imagin?rio do para?so perdido incorporando-o ao universo cotidiano dos turistas que visitam o Estado do Rio Grande do Norte. O desvelamento dessa realidade emp?rica possibilitou a constru??o e defesa dos termos empreendedorismo ambiental e preservacionismo compensat?rio, para explicar como a formata??o e idealiza??o desses cen?rios paradis?acos produzem a mercantiliza??o de uma natureza de forma eficiente e competitiva

Submitted by Liliane Ferreira (ljuvencia30@gmail.com) on 2018-08-14T11:15:43Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Marcos Vinícius Ferreira de Almeida Godinho - 2018.pdf: 1651273 bytes, checksum: 890f5600c2d2f93c59e9850a092488ac (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2018-08-14T11:32:55Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Marcos Vinícius Ferreira de Almeida Godinho - 2018.pdf: 1651273 bytes, checksum: 890f5600c2d2f93c59e9850a092488ac (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-08-14T11:32:55Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Marcos Vinícius Ferreira de Almeida Godinho - 2018.pdf: 1651273 bytes, checksum: 890f5600c2d2f93c59e9850a092488ac (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-03-05 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / Capitalism and the environmental, for many, are seen as extreme opposites. One of the intentions in this work is to discuss how this conflict is developed and to show solutions for it, having the case of Brasil Mata Viva to represent the realized theoretical discussion. However, it is not central to this work to explore the conflict between capitalism and the environment, but to show a reality where both were put together harmonically. This work has two main theoretical focal points: free market environmentalism and environmental discourse analysis. Firstly, an exposé about free market environmentalism and its main concepts was made, paving the way the theory used to study Brasil Mata Viva. Secondly, the environmental discourse analysis is debated, and is shown its categories. Right after, an presentation of Brasil Mata Viva was realized, showing its history, actions and relations with society. Finally, the data obtained is discussed in the light of the methodologies given by the theories of free market capitalism and environmental discourse analysis where markets, relations with institutional public figures, community and the environment are central. The results show a contradictory combination, although successful, rooted by the studied context which challenges the theorized conceptions. / Capitalismo e meio ambiente, para muitos, são vistos como extremos opostos. Umas das intenções deste trabalho é discutir como esse conflito se desenvolve e apresentar possíveis soluções, tendo um caso empírico como o Brasil Mata Viva para representar a discussão teórica realizada. No entanto, não é central ao trabalho explorar o conflito entre capitalismo e meio ambiente, mas sim apresentar uma realidade que possibilitou a junção harmônica de ambos. Há duas teorias centrais; o ambientalismo de livre mercado e análise do discurso ambiental. Primeiramente, é realizada uma exposição do ambientalismo de livre mercado e seus conceitos, preparando a dimensão teórica utilizada para estudar o Brasil Mata Viva. Segundamente, a análise do discurso ambiental é discutida, onde as categorias de análise são apresentadas. Logo após é realizado a apresentação do Brasil Mata Viva, sua história, atuação e relações com a sociedade. Finalmente, os dados são debatidos conforme os métodos propostos pelo ambientalismo de livre mercado e a análise do discurso ambiental, com as relações da organização com o mercado, figuras institucionais públicas, comunidade e meio ambiente são centrais. Os resultados mostram uma combinação contraditória, apesar de bem-sucedida, inerentes ao contexto estudando que desafiam as concepções teorizadas.

To respect climate change goals, reinforced by COP21 in Paris, an overhaul of the energy system in EU countries will be necessary and this will involve a major deployment of low-carbon technology (Stern 2006). Although the relative roles of green new ventures and incumbent firms in the dissemination of environmental innovation remain unclear (Hall, Daneke et al. 2010), entrepreneurship shows promise as a response to environmental prob-lems (Anderson 1998, Schaltegger 2002, Hart, Milstein 1999). Since green new ventures are free from the innovatory constraints faced by incumbent firms (York, Venkataraman 2010, Hockerts, Wüstenhagen 2010), they are in a position to disrupt existing unsustaina-ble markets. Designing and implementing an energy policy with an “entrepreneurial fla-vour” (Wüstenhagen, Wuebker 2011) could be advantageous in achieving a successful sus-tainable transformation of the energy system. This thesis examines how entrepreneurs per-ceive energy policy in three advanced EU countries using a case study approach, with each country constituting a case. Data sources comprised policy documents, interviews with entrepreneurs and key staff in new ventures, and field notes from practitioner conferences. At this critical point at which direct support for renewables is being withdrawn, it is argued that efforts must be made to retain this entrepreneurial force in the energy market. This thesis reflects on the degree to which the market-creating support mechanisms are being withdrawn. If entrepreneurship is to thrive in a post-support context, there must be consid-eration as to how to better integrate decentralised renewables into the energy market, espe-cially in relation to how they can compete effectively with conventional technologies, namely nuclear and gas. In addition to alternative strategies to incentivise adoption of re-newable energy technologies beyond early adopter consumer categories (Rogers 1995), building greater public consent to sustainability policies is crucial to the continued success of energy entrepreneurship. Geopolitical factors surrounding energy security may rein-force the case for continuing to support entrepreneurship in the renewable power sector.

В исследовании рассматриваются вопросы развития малого бизнеса с учетом совмещении получения экономической выгоды и снижения негативного воздействия от их деятельности на окружающую среду. Возрастающая роль международных экологических организаций вместе с трендом «зеленого потребления» влекут за собой меры, которые компании вынуждены принимать, чтобы снижать свое негативное воздействие на окружающую среду. В работе авторами выявлена проблема внедрения принципов и разработке инструментов оценки эффективности деятельности субъектов малого бизнеса в области экологии. Данная проблема тесно связана с реализацией стратегии экологически ориентированного предпринимательства как одного из важнейших направлений экологической модернизации процессов производства и потребления. Авторами приводятся рекомендации по внедрению системы экологического менеджмента в деятельность малых предприятий. Также дается эколого-экономическая оценка эффективности деятельности субъекта экологического предпринимательства в сфере малого бизнеса. Научная новизна заключается в совершенствовании методологии и методического инструментария внедрения системы экологического менеджмента на предприятиях малого бизнеса. / The study examines the development of small businesses, taking into account the combination of obtaining economic benefits and reducing the negative impact of their activities on the environment. The growing role of international environmental organizations, together with the trend of “green consumption”, entails measures that companies are forced to take in order to reduce their negative impact on the environment. In the work, the authors identified the problem of introducing the principles and developing tools for assessing the effectiveness of small businesses in the field of ecology. This problem is closely related to the implementation of the strategy of environmentally oriented entrepreneurship as one of the most important areas of environmental modernization of production and consumption processes. The authors provide recommendations on the implementation of the environmental management system in the activities of small businesses. An ecological and economic assessment of the effectiveness of the activity of the subject of environmental entrepreneurship in the field of small business is also given. The scientific novelty lies in the improvement of the methodology and methodological tools for the implementation of the environmental management system at small businesses.

<p>Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli</p><p>ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten</p><p>sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön</p><p>kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden.</p><p>Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en</p><p>hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer</p><p>inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på</p><p>dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade</p><p>entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande</p><p>kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna</p><p>typ av företagande.</p><p>Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer</p><p>entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?”</p><p>Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan</p><p>deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer</p><p>med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag.</p><p>Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska</p><p>referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa</p><p>olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer.</p><p>Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka</p><p>nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö</p><p>och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett</p><p>miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som</p><p>befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig</p><p>ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan</p><p>initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området</p><p>vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar,</p><p>lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste</p><p>uppnå regleringar och policyer.</p>

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden. Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna typ av företagande. Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?” Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag. Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer. Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar, lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste uppnå regleringar och policyer.

Purpose: The purpose of this study is to examine what possibilities start-up companies have to work in an environmentally sustainable way, and what barriers they face in that context. The study moreover presents enabling factors which help start-ups realize opportunities and overcome barriers. To fulfill the purpose, it has been divided into two research questions, which follows: What opportunities and barriers do start-up companies, who want to work in an environmentally sustainable way, face? Which enablers can an environmentally sustainable start-up companies make use of to seize opportunities and lower barriers? Method: To fulfill the purpose a single case study was conducted. Empirical data was collected from a case company by semi structured interviews based on the theoretical framework. The selected case company is a start up with high focus on sustainability and the environment. A business incubator was also interviewed using semi structured questions to complement the empirical data collected from the case company. This empirical data was then analyzed against the theoretical framework which then lead to the study’s results. Findings: The study identified three major opportunities which help start-ups in an environmentally sustainable way: an increase in demand for environmentally products; tightened environmental regulations, and increased credibility from stakeholders. Moreover, four major barriers to environmental sustainability in start-ups were found: a low degree of market maturity; lack of financial resources and human capital; competition from established firms; and difficulties in attracting investors. In terms of enablers, the following factors were deemed instrumental in seizing opportunities and overcoming barriers: start-ups’ organizational flexibility, which allows them to rather quickly master necessary organizational change processes towards environmental sustainability; usage of environmental principles; social capital; and incubators as well as other external guidance. Implications: Presented opportunities, barriers and enablers are based on previous studies, the result of this study increase the understanding about how start-ups can work more environmentally focused. The empirical findings about incubators role in helping start-ups becoming more environmentally focused is an unexplored area and needs more attention in the literature. Societies can benefit from this increased understanding since it can lead to a decreased environmental impact, both on a local level by consuming less resources and a global level by slowing down the climate threat. Limitations: By including only one case company and one incubator combined with the qualitative research approach, the study covers a wide but shallow area. By including multiple case companies and incubators the study would have reached a higher level of generalization. Documents could have been studied in order to reach a more quantitative result with could have increased the credibility of the study. / Syfte: Studiens syfte är att skapa en tydligare förståelse för vilka förutsättningar start-up företag har att arbeta miljöfokuserat genom att identifiera väsentliga möjligheter, hinder och möjliggörare. För att uppfylla syftet har det delats upp i två frågeställningar, vilka lyder: Vilka möjligheter och hinder har start-up företag som vill arbeta miljöfokuserat? Vilka möjliggörare finns för start-up företag att ta tillvara på möjligheter samt minska hinder? Metod: För att uppfylla syftet har en enfallsstudie genomförts. Empiriska data har samlats in från ett fallföretag genom semistrukturerade intervjuer som baserats på det teoretiska ramverket. Valt fallföretag är ett start-up med stort fokus på hållbarhet och miljöfrågor. En inkubator har också intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor för att komplettera insamlade data från fallföretaget. Data från empirin har sedan analyserats mot det teoretiska ramverket och genererat i studiens resultat. Resultat: Studien har identifierat tre möjligheter som hjälper start-up företag att arbeta miljöfokuserat: ökad efterfrågan på miljövänliga produkter, bättre förutsättningar tack vare miljöregleringar och ökad trovärdighet mot kunder och intressenter. Det har även identifierats fyra hinder för start-ups att arbeta miljöfokuserat: marknadens bristande mognadsgrad, begränsade resurser i form av kapital och kunskap, konkurrens från etablerade företag samt svårigheter att hitta investerare har identifierats för start-ups som vill arbeta miljöfokuserat. Fyra möjliggörare har även identifierats för att ta vara på dessa möjligheter och minska hindren, nämligen enklare och snabbare förändringsprocess, användning av miljöprinciper, socialt kapital samt inkubatorer och annan extern rådgivning. Implikationer: Presenterade möjligheter, hinder och möjliggörare är baserade på tidigare studier, denna studies resultat skapar en tydligare förståelse för vilka förutsättningar ett start- up har att arbeta mijlfokuserat. Empiriska data kring inkubatorers roll att vägleda start-ups att bli mer miljöfokuserade är ett outforskat område som skulle behöva utvecklas ytterligare. Samhällen kan gynnas av denna tydligare förståelse då det kan leda till en minskad miljöpåverkan, både på en lokal nivå genom ett minskat utnyttjande av resurser samt på en global nivå genom att klimathotet kan bromsas. Begränsningar: Genom att endast studera ett fallföretag och en inkubator kombinerat med den kvalitativa ansatsen blir studiens perspektiv relativt brett och grunt. Genom att inkludera fler fallföretag och fler inkubatorer skulle studien få en större generaliserbarhet. En dokumentstudie hade kunnat genomföras för att nå ett mer kvantitativt resultat vilket skulle leda till en mer trovärdig studie.