No description available.

This study has been carried out at Geodesign Latitud 57 AB and its purpose is to present possibilities of how the company’s business model can be adapted in order to deliver additional customer value. The study presents the importance of adapting businesses according to customer needs and not having presumptions of what customers’ value in a company’s value offering. In order to conduct the study properly, the two concepts of business models and customer value were investigated thoroughly, as well as methods of how customer value can be measured and how a company’s business model can be adapted according to customers’ value preferences. Geodesign Latitud 57 AB is a Swedish company which develops and sells temporary flood barrier systems. The market for the company’s products has only just started to develop and the company’s primary customers are currently Swedish and international administrative authorities, communes and larger electrical power companies. Geodesign have been active on the market for over 20 years but it is not until recently that flood fighting has received increased attention. The difficulties of getting their products sold has created a need for the company to further understand what customers value when they purchase temporary flood barrier systems and how the company’s business model can be adapted to better suit customer needs. This study has both a qualitative and a quantitative approach. The authors of the study have taken into account previously conducted studies regarding the identification of customer value preferences and adaptation of business models. Geodesign’s business model was mapped by interviewing the company’s employees. The customers’ value preferences were identified by using an analytical hierarchy process (AHP), supported by qualitative questions in order to fully understand what customers value in a temporary barrier system offering. The study presents a model for business model adaptation according to customer value preferences, Step by step, the model specifies how to understand what customers value in a company’s offering, how to map the company’s current business model, how to analyse how the current business model is suitable for delivering the customers’ needs, and finally how to generate ideas of how the company can adapt its current business model in order to create additional customer value. The model for business model adaptation is generalizable and useful for other companies that wish to create additional customer value. The study resulted in a number of ways in which Geodesign can adapt their current business model in order to create additional customer value. The authors of the study suggest four ways in which Geodesign can adapt its current business model: Improve the usability of the temporary barrier systems Offer training and education on site in the customers’ geographical areas and make use of the company’s key resources. Emphasize valuable information in marketing channels. Introduce routines for continuous evaluation after the temporary barrier systems have been used during floods. By adapting the company’s business model in these ways, the company will improve relations to their customers and users, receive continuous input regarding what the customers and users value, and create additional value through their value offerings. / Föreliggande studie har genomförts på företaget Geodesign Latitud 57 AB och syftar till att presentera förslag på hur företagets affärsmodell kan anpassas för att leverera ytterligare kundvärde. Studien belyser vikten av att anpassa företagets verksamhet efter kundernas behov och att inte ha förutfattade meningar om vad kunderna anser vara värdefullt i företagets erbjudande. För att kunna genomföra studien undersöktes begreppen affärsmodell och kundvärde, hur kundvärde kan mätas samt hur en affärsmodell kan anpassas efter kunders värdepreferenser. Geodesign Latitud 57 AB är ett svenskt företag som arbetar med att utveckla och sälja temporära barriärsystem mot översvämningar. Marknaden för temporära barriärsystem är relativt ung och kunderna utgörs framförallt av stater, myndigheter och större elbolag såväl nationellt som internationellt. Företaget har varit verksamma i över 20 år men det är först på senare tid som översvämningar och höga vattenstånd har fått en mer betydande plats på deras kunders och potentiella kunders agenda. Svårigheterna i att få deras produkter sålda har gjort att företaget ser ett värde i att undersöka vad kunderna efterfrågar i ett erbjudande kring mobila barriärsystem och hur deras affärsmodell kan anpassas för att bättre möta kundernas behov. Studien är såväl kvantitativ som kvalitativ och genomförandet av studien har stöttats av tidigare vetenskapliga undersökningar som handlat om att kvantifiera kundvärde och anpassa företags affärsmodeller. Företagets affärsmodell kartlades genom intervjuer med företagets anställda. Kundernas värdepreferenser identifierades genom en Analytisk Hierarkiprocess (AHP) som stöttades av kvalitativa intervjufrågor för att på djupet undersöka vad kunderna ser som värdefullt i ett erbjudande med temporära barriärsystem. I studien presenteras en arbetsmodell som stegvis beskriver hur ett företags affärsmodell kan förändras utifrån marknadens kunders värdepreferenser. Arbetsmodellen är noga specificerad och beskriver tillvägagångssättet för att identifiera vad kunderna värderar i erbjudandet, kartlägga företagets nuvarande affärsmodell, analysera hur väl dagens affärsmodell uppfyller vad kunderna värderar och slutligen generera idéer för hur företaget kan anpassa sin nuvarande affärsmodell för att skapa ytterligare kundvärde. Arbetsmodellen är generaliserbar och användbar i andra branscher och för företag som vill skapa ytterligare kundvärde. Studiens resultat visar att det finns möjliga anpassningar som Geodesign kan genomföra i sin affärsmodell för att skapa ytterligare kundvärde. Studiens författare föreslår fyra sätt som Geodesign kan anpassa sin nuvarande affärsmodell på: Förbättra användarvänligheten hos barriärsystemen Erbjud träningstillfällen i kundens geografiska område och utnyttja nyckelresurser Framhäv rätt information i marknadsföringskanaler Inför rutiner för uppföljning av användningen av barriärsystemen Genom att anpassa företagets affärsmodell på dessa sätt kommer företaget att få förbättrade kundrelationer, kontinuerlig input om vad kunderna på marknaden värderar och ett ökat kundvärde i företagets värdeerbjudande.

Due to digitalization as a technology shift, many incumbent manufacturing firms face challenges to maintain their position on the market. One solution to tackle this technology shift is by servitization, which has shown great opportunities for value creation in various industries. Services are harder to imitate and have therefore potential to create competitive advantage. However, because of the limited number of studies examining the transition from one business model to another in combination with servitization and digitalization, a gap is identified in the literature. Thus, the purpose of this study is to explore how an incumbent manufacturing firm can create and obtain value by implementing servitization and digital services in its current business model. The purpose of this thesis is achieved through a single case study of an incumbent manufacturing firm within the dairy farming industry. The findings suggest that implementing digital services in an incumbent manufacturing firm improves competitive advantage as they increase the barriers of adoption to competitors and third-parties; thus, improve the customer loyalty and the customer lock-in effect. When conceptualising servitization and digitalization, it is important to establish a clear framework for digital services, which should be aligned with the company’s overall strategies and processes. To meet the growing demand for more efficiency and flexibility, it is proposed to lay additional focus on the construction and development of the digital platform. Further, this study investigates how the development of digital services for predictive maintenance affects the business model of an incumbent manufacturing firm. From the conceptual framework developed in this study, it is emphasised that five business model elements are important to focus on in the era of digitalization, namely: value proposition, revenue streams, channels, customer relationships and key partner networks. The findings suggest to use adapting services such as performance-based contracting with a subscription model and add-ons. In addition, co-creation with customers in an early stage of the innovation process is deemed key to develop suitable services, while improving the customer relationship. Moreover, it is important to have in mind that digitalization enhances the transparency of information; thus, it is crucial to develop standardised frameworks to retain a trustworthy customer relationship. Consequently, it is argued as important to update the revenue model for digital services with a cohesive pricing strategy worldwide. Furthermore, this study suggests moving step by step towards direct selling, while remaining a good relationship with the external dealers. Due to the fact that not all customers have the prerequisites for implementing digital services, the degree of digitalization and direct selling must be adapted to the unique situation and service provided. By analysing how servitization as an effect of digitalization affects the business model of an incumbent manufacturing firm, this thesis contributes to extant knowledge within the fields of servitization, digitalization and business models. Furthermore, this thesis contributes to managerial knowledge with an in-depth contextualised knowledge of a possible servitization transition as a business model innovation. / På grund av digitalisering som teknologiskifte tvingas många etablerade företag att kämpa för att behålla sin position på marknaden. En lösning till detta är tjänstefiering, vilket har visat på stora möjligheter för värdeskapande i olika industrier. Dessutom är tjänster svårare att imitera, vilket leder till ökad konkurrenskraft. Idag finns det ett begränsat antal studier som undersöker övergången från en affärsmodell till en annan i kombination med tjänstefiering och digitalisering, vilket har lett till ett gap i litteraturen. Därav syftet med denna masteruppsats: att undersöka hur ett etablerat tillverkningsföretag kan skapa och förädla värde genom att integrera tjänstefiering och digitala tjänster i den nuvarande affärsmodellen. Syftet med denna studie uppnås genom en fallstudie hos ett etablerat tillverkningsföretag inom mjölkproduktionsindustrin. Rapportens resultat indikerar att en implementation av digitala tjänster i ett etablerat tillverkningsföretag förbättrar konkurrenskraften då den ökar barriärer för konkurrenter och tredjeparter, därmed ökas kundlojaliteten och förhindrar kunden från att byta leverantör. Vid konceptualisering av tjänstefiering och digitalisering är det viktigt att skapa ett tydligt ramverk, vilket även bör anpassas till företagets övergripande strategier och processer. För att möta den växande efterfrågan av ökad effektivitet och flexibilitet bör ytterligare fokus läggas på konstruktion och utveckling av den digitala plattformen. Vidare undersöker denna studie hur utvecklingen av digitala tjänster för förebyggande underhåll påverkar affärsmodellen hos ett etablerat tillverkningsföretag. Utifrån det konceptuella ramverket, skapat i denna studie, har fem affärsmodellelements valts ut som anses extra viktiga för studien: värdeerbjudandet, intäkter, kanaler, kundrelationer och partners. Studiens resultat föreslår anpassade tjänster såsom prestationsbaserade kontrakt med prenumerationsmodell och tilläggsval. Dessutom anses samverkan med kunden i ett tidigt skede av innovationsprocessen vara en nyckel till att utveckla rätt tjänster, samtidigt som kundrelationen förbättras. Det är även viktigt att tänka på att digitalisering ökar informationstransparensen och därför är det viktigt att utveckla standardiserade ramverk för att bibehålla tillförliten i kundrelationer. Således argumenterar studien för att uppdatera inkomstmodellen för digitala tjänster med en sammanhängande prissättningsstrategi över hela världen. Vidare anses det viktigt med ett stegvist skifte mot direktförsäljning, samtidigt som det är nödvändigt att bibehålla en bra relation med de externa återförsäljarna. På grund av det faktum att alla kunder inte har samma förutsättningar att erhålla digitala tjänster måste graden av digitalisering och direktförsäljning anpassas till den unika situationen och tjänsten. Genom att analysera hur tjänstefiering som en effekt av digitalisering påverkar affärsmodellen för ett etablerat tillverkningsföretag bidrar denna avhandling till existerande kunskap inom tjänstefiering, digitalisering och affärsmodeller. Vidare bidrar denna avhandling till ledningskunskap för chefer med fördjupad kontextualiserad kunskap i en fallstudie genom att föreslå en tjänstefieringsövergång som en affärsmodellsinnovation för att anpassa sig till dagens digitala värld.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar etablerade industriföretag ser gällande affärsmodellsinnovation ur ett effektueringsperspektiv, pådrivet av den rådande gröna samhällsomvandlingen i norra Sverige. Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor: Vilka är de främsta möjligheterna till affärsmodellsinnovation pådrivet av den gröna samhällsomvandlingen? Vilka är de främsta utmaningarna för affärsmodellsinnovation pådrivet av den gröna samhällsomvandlingen? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre delägare i ett etablerat industriföretag samt med två lokala affärsutvecklare. Detta material har sedan legat till grund för de tolkningar som gjorts under studiens resultat- och analysavsnitt. Resultatet delades in i sex olika teman, tre möjligheter och tre utmaningar till affärsmodellsinnovation. Studiens resultat visar att för etablerade industriföretag är den främsta möjligheten till affärsmodellsinnovation på kort sikt att ta del av de nya affärsmöjligheter som uppkommer i och med den gröna samhällsomvandlingen, som kan leda till ökad tillväxt och lönsamhet. Den främsta möjligheten på lång sikt är att ställa om till hållbarhet och cirkulära affärsmodeller, vilket kan leda till ökad tillväxt och lönsamhet i framtiden. Det är nödvändigt för att fortsätta vara en intressant och relevant aktör på marknaden samt bidra till en mer grön och miljövänlig industri och ett hållbart samhälle. Den främsta utmaningen på kort sikt är kompetens och rekryteringsutmaningen som innefattar att både behålla befintlig personal samt rekrytera ny kompetens, i en region med redan låg arbetslöshet. Att övervinna denna utmaning är avgörande för att säkerställa en kompetent arbetskraft som kan driva innovation och anpassningsarbete. Den främsta utmaningen på lång sikt är förmågan att ställa om till hållbarhet och cirkulära affärsmodeller, för att ta del av den gröna omställningen och inte gå miste om konkurrensfördelar. Nyckelord: Kvalitativ forskningsansats, fallstudie, intervjuer, etablerade industriföretag, affärsmodellsinnovation, grön samhällsomvandling, effektueringsperspektivet / This qualitative study aims to investigate the opportunities and challenges faced by an established industrial company as it engages in business model innovation driven by the green societal transformation in northern Sweden. The study aims to answer the following research questions: What are the main opportunities for business model innovation driven by the green societal transformation? What are the main challenges for business model innovation driven by the green societal transformation? The study employed semi-structured interviews with three partners in an industrial company and two local business developers. The collected material has served as the foundation for the interpretations in the study's results and analysis section. The results were divided into six different themes, three opportunities and three challenges. The results of the study show that the biggest opportunity with business model innovation in the short term for established industrial companies is to take advantage of the new business opportunities that arise amidst the green societal transformation, and that will lead to increased growth and profitability. The biggest long-term opportunity for established industrial companies is the change towards sustainability and the use of circular business models, which will lead to increased growth and profitability in the future. It is imperative for these companies to actively contribute to a greener and more environmentally friendly industry and society. In the short term, the most pressing challenge faced by established industrial companies in their business model innovation revolves around skills and recruitment. This encompasses both retaining existing talent and acquiring new skills, particularly in regions with low unemployment rates. Overcoming this challenge is crucial to ensure a skilled workforce capable of driving innovation and adaptation. The biggest challenge for established industrial companies in the long term is the ability to transition towards sustainability and the use of circular business models, in order to be a part of the green societal transformation and not to miss out on competitive advantages. Keywords: Qualitative research approach, case-study, interviews, incumbent industrial firms, business model innovation, green societal transformation, effectuation

The technological changes and digitalization are on the rise within the real estate market as new innovations are being developed and is within the real estate market known as proptech. However, the real estate sector is known to be slow in adapting to new innovative changes and therefore, been slow in developing the real estate market which has led to lagging behind in creating new solutions. The purpose of this research is to examine the current proptech sector in regards of existing business models and business model innovations. The proptech sector is in parts divided into real estate fintech and smart buildings, where this study will explore how these innovative business models can be established within the Swedish property sector and what is needed in order for this to be achieved. The research is of the qualitative method and is conducted through semi-structured interviews with four participants in each of the proptech sectors. This research also evaluates the theory of disruptive innovation and how the business models relates to the theory. The findings of the research are the business models of the companies identified and interviewed. The concepts and the business models presented, are following structures from previous research on business model, where each defined aspect of their business model is presented. The findings represent the answer and a small portion of what business models that exist within the Swedish proptech-sector today. The findings are thematically analyzed, enabling answering and drawing conclusion on the research question. The conclusion is that the key factors of the establishment of a business model is based on having a product that provides a solution to an existing problem and creating a demand. There also has to be a receptive market for the possibility of establishment. Future research suggests that a research on the process of business model innovation within incumbents of the property sector is a highly relevant research field, lacking previous research. / En ständig utveckling i teknologin och en ökade möjligheter för digitalisering, har lett till en ökning av digitala verktyg och lösningar inom fastighetsbranschen, känt som proptech. Fastighetsbranschen däremot, är känd för att vara en traditionell bransch där en långsam anpassning till innovativa och digitala lösningar såsom proptech har gjort att fastighetsbranschen idag hamnat efter i digitaliseringsprocessen. Syftet med denna rapport är att undersöka nuvarande proptech-sektorn och deras affärsmodeller och affärsmodellsinnovation. Rapporten har utefter tidigare studier delat upp proptech i två segment; real estate fintech och smarta byggnader, där denna studie kommer att undersöka etableringsprocessen för innovativa affärsmodeller inom proptech, samt vad som krävs för att lyckas med att etablera sig. Undersökningen är en kvalitativ studie där semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för resultaten. Undersökningen bygger även på teorin kring disruptive innovation och hur affärsmodellerna som undersöks förhåller sig till denna. Resultaten i rapporten består dels av de identifierade affärsmodellerna som representerar en del av den befintliga proptech-sektorn i Sverige idag. Företagens affärsmodeller är presenterade utefter tidigare forskning på affärsmodeller och affärsmodellsinnovation, där en klar fördelning av samtliga aspekter av en affärsmodell presenteras. För att möjliggöra ett svar på etableringsprocessen har en tematisk analys genomförts på resultaten. Detta har även möjliggjort en slutsats. Slutsatsen är att nyckelfaktorerna i en etableringsprocess består av en värdeskapande produkt, som skapar ett behov och tillfredsställer en lösning till nuvarande problem inom dess specifika marknad. Ytterligare en nyckelfaktor är en marknad som är mottaglig för att möjliggöra en etableringsprocess. Slutligen föreslås framtida studier inom affärsmodellsinnovations-processen hos etablerade företag inom fastighetsbranschen, det saknas studier inom detta område och det anses vara relevant.

I takt med högre krav på minskade koldioxidutsläpp ökar trycket på ett mer hållbart transportsystem som lett till teknologiska omvandlingar inom fordonsindustrin. Industriomvandlingarna kräver nya sätt i hur företag skapar, erbjuder och omsätter värde vilket tillsammans utgör ett företags affärsmodell. När etablerade fordonstillverkare ändrar sina affärsmodeller till följd av de teknologiska omvandlingarna påverkar det i sin tur underleverantörerna och vice versa. Syftet med studien är att identifiera hur underleverantörer inom fordonsindustrin kan anpassa sina affärsmodeller till följd av de förändrade kundkraven beroende på fordonsindustrins teknologiska omvandlingar. De teknologiska omvandlingarna i denna studie är avgränsade till elektrifiering och digitalisering. Studien genomfördes som en fallstudie där 17 underleverantörer inom fordonsindustrin i Stockholms län intervjuades. Sammantaget identifierades fem olika affärsmodellsvarianter, varav två varianter representerar dagens affärsmodeller och tre framtida affärsmodeller, vilka är följande: Nuvarande affärsmodellsvarianter (0 och 1) ● Variant 0 - Kunderna är fordonstillverkare, värdeerbjudandet en komponent som monteras i fordonet, värdeskapandet sker in-house och värdefångsten genom styckförsäljning. ● Variant 1 - Snarlik variant 0 med tillägget att underleverantörerna erbjuder avgiftsfria produktutvecklingstjänster i syfte att anpassa komponenten till kunden där produktutvecklingen sker i samarbete med densamma. Framtida affärsmodellsvarianter (2, 3 och 4) ● Variant 2 - Produktutvecklingen sker i samarbete med kunden och utgör den stora delen av intäkterna i affärsmodellen. ● Variant 3 - Eftermarknadstjänster tillkommer som en stor del av affärsmodellen där intäkterna i huvudsak genereras genom prenumerationer. ● Variant 4 - Erbjuder en komplett tjänst i form av uthyrning av komponenten där eftermarknadstjänster ingår, och ägandeskapet kvarstår hos underleverantören. Studien kommer fram till att dagens underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 0 eller 1 kan välja att anpassa sina affärsmodeller på två respektive tre sätt. Underleverantörerna som använder affärsmodellsvariant 0 kan anpassas till variant 1 och 2. Underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 1 kan anpassas till variant 2, 3 och 4. Anpassningarna innebär att: ● Tjänster blir en större del av värdeerbjudandet, värdeskapandet och värdefångsten ● Gemensam produktutveckling blir en del av värdeskapandet ● Mjukvaran blir en viktigare del i värdeerbjudandet och värdeskapandet ● Fysiska värdeerbjudanden har en annan uppbyggnad och förändrad funktion / The pressure towards a more sustainable transportation system is increasing as a result of higher demands for reduced carbon dioxide emissions. This has led to technological transformations in the automotive industry. Industrial transformations require new ways in which companies create, offer and capture value, which together represent a company's business models. When established vehicle manufacturers change their business models due to technological transformations, it in turn affects their suppliers and vice versa. The purpose of this study is to identify how suppliers in the automotive industry can adapt their business models due to the changed customer requirements as a result of the automotive industry's technological transformations. The technological transformations in this study are limited to electrification and digitization. A qualitative exploratory case study was conducted on suppliers in the automotive industry in Stockholm County, containing 17 interviews with suppliers. A total of five different types of business models were identified, of which two represent current business models and three future business models, which are the following; Current business model types (0 and 1) ● Type 0 - The customers are vehicle manufacturers, the value proposition is a component that is assembled in the vehicle, the value creation takes place in-house and the value capture through unit sales. ● Type 1 - Similar to type 0 with the addition that the suppliers offer free product development services in order to adapt the component to the customer where the two actors collaborate in product development.Future business model types (2, 3 and 4) ● Type 2 - The product development takes place in collaboration with the customer, which accounts for the large part of the revenue in the business model. ● Type 3 - Aftermarket services are added as a large part of the business model where revenues are generated mainly through subscriptions. ● Type 4 - The suppliers offer a complete service by leasing the component where aftermarket services are included, and the ownership of the component remains with the supplier.The study concludes that today's suppliers are in business model type 0 or 1. These suppliers can adapt their business models in two or three different ways. The suppliers who are in business model type 0 can adapt their business models to type 1 and 2. Suppliers who are in business model type 1 can adapt their business models to types 2, 3 and 4. The adaptions indicates that: ● Services become a larger part of the value proposition, creation and capture ● Joint product development becomes part of the value creation ● The software becomes a more important part of the value proposition and creation ● The physical value proposition has a different structure and changed function

Business model innovation is used parallel with technical development to create competitive advantage within certain line of businesses. Many business have although not yet fully embraced business model innovation as a competitive foundation and still rely on technical development of products and services. The actual concept of business models and business model innovation has many different definitions and is perceived as ambiguous. The real estate business is a traditional line of business that often rely on technical development, location of the property and rent levels primarily as the competitive factors. As other line of businesses work more with business model innovation, as the IT-business, the interest for business model innovation grows in the real estate business.The purpose with this essay is to describe and analyze business model innovation within different types of real estate companies. Furthermore it’s investigated how companies within the real estate business today defines and uses business models.The study is based on a qualitative method whereof interview studies have been performed on different types of real estate companies. Primary data consists of interviews with 11 representatives from ten different real estate businesses. The result from the interviews have passed a thematic analysis to showcase eventual patterns in the answers from the interviewees.The definition of business models amongst the real estate companies was varying but all of them approached a definition that describes how a company works or creates profitability. None of the interviewees used business model innovation in a structured manner via for example a framework. The real estate companies on firsthand used technological development when innovating and not business model innovation. / Affärsmodellsinnovation används inom vissa branscher parallellt med teknisk utveckling för att skapa konkurrensfördelar. Många branscher har dock ännu inte anammat affärsmodellsinnovation såsom konkurrensmedel och förlitar sig fortfarande på i första hand teknisk utveckling av t.ex. produkter eller tjänster. Begreppen affärsmodell och affärsmodellsinnovation har många olika definitioner och upplevs som tvetydiga. Fastighetsbranschen är en traditionell bransch som ofta förlitat sig på teknisk utveckling, läget på fastigheterna och hyresnivåer som konkurrensmedel. I takt med att andra branscher arbetarmer med affärsmodellsinnovation, såsom IT-branschen, växer intresset föraffärsmodellsinnovation i även fastighetsbranschen.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera affärsmodells-innovation inom olika typer av fastighetsföretag. Vidare utreds hur företag i fastighetsbranschen definierar och använder sig av affärsmodeller.Studien har sin grund i den kvalitativa metodläran varav intervjustudier har utförts på olika typer av fastighetsbolag. Primärdata består av intervjuer med elva representanter från tio olika fastighetsbolag. Resultatet från intervjuerna har genomgått en tematisk analys för att synliggöra eventuella mönster i respondenternas svar.Definitionen av affärsmodeller bland fastighetsbolagen var varierande men samtliga närmade sig en definition som beskrev hur ett företag arbetar eller skapar lönsamhet. Ingen av respondenterna använde sig av affärsmodells-innovation på ett strukturerat sätt genom exempelvis ett ramverk. De undersökta fastighetsbolagen använder sig i första hand av teknisk utveckling vid innovation och inte av affärsmodellsinnovation.

En digital Born Global expanderar tidigt efter sitt grundande till nya internationella marknader, trots att en begränsning i erfarenhet och resurser finns i verksamheten. I en internationaliseringskontext varierar marknadsförutsättningarna sett till vilka externa hot eller möjligheter som ställer krav på lokal anpassning av verksamheten och affärsmodellen. Samtidigt agerar digitala Born Globals ofta i intensiva konkurrenslandskap, vilket ställer ytterligare krav på differentiering och utveckling. Affärsmodellsinnovation har möjlighet att bidra med ett resurseffektivt sätt att skapa hållbara konkurrensfördelar för en digital Born Global. Trots det finns ett begränsat antal studier som undersöker hur affärsmodellsinnovation sker inom de kontextuella förutsättningar som en digital Born Global möter i sin internationalisering. Den här studien syftar därför till att undersöka hur förutsättningarna för en digital Born Global i dess internationalisering påverkar dess affärsmodellsinnovation. Studien innefattar en litteraturstudie och en kvalitativ enfallsstudie. I litteraturstudien identifierades ett kunskapsgap mellan teori kring vilka förutsättningar en Born Global möter i sin internationalisering och hur affärsmodellsinnovation utformas inom denna kontext. Empiriska data erhölls från elva semistrukturerade intervjuer med personer som varit involverade i marknadsexpansioner på studiens valda fallföretag. Då empiriska data behandlat aktörer eller händelser utanför fallföretaget har triangulering av data skett med hjälp av externa källor. Studiens resultat visar på att en digital Born Global, på grund av intensiv konkurrens och en upplevd komplexitet i det digitala värdeerbjudandet, genomför affärsmodellsinnovation tidigt efter att marknadsinträden skett. Det skiljer sig från tidigare teorier som menar att innovation av affärsmodellen främst nyttjas i en senare, mer etablerad marknadsfas. Den upplevda komplexiteten som förhindrar kunder och externa nätverksrelationer att förstå värdet i det digitala värdeerbjudandet innebär även att affärsmodellsinnovation främst genomförs inkrementellt utifrån en central grund i affärsmodellen. Det möjliggörs av den skalbarhet som digitala företag ofta innehar. En digital Born Global har även möjlighet att expandera internationellt utan att etablera fysisk närvaro. Trots det påvisar studien att en fysisk närvaro enbart underlättar affärsmodellsinnovation som relaterar till leverantörsdelen av värdekedjan, men inte påverkar innovationer ut mot slutkund. Med en begränsad fysisk närvaro ökar beroendet av ett starkt lokalt nätverk, vilket även avspeglas i utformningen av affärsmodellsinnovationen. Utifrån studiens slutsatser rekommenderas en digital Born Global att genomföra affärsmodellsinnovation utifrån en tydlig definierad central grund av affärsmodellen som sedan byggs på med lokala marknadsanpassningar. Affärsmodellsinnovationen bör även främja utvecklingen av det lokala nätverket så att resurser inom det kan nyttjas.

This thesis investigates the development of turnkey offerings. Turnkey offerings is considered a kind of product-oriented Product Service System (PSS) where the customer pays a fixed price for a total solution, in this thesis, maintenance of vessels. Turnkey offerings have received academic attention, mainly aimed towards the construction industry and regarding benefits and disadvantages. Moreover, previous research has identified the need for further investigating the design of business models in terms of personnel capabilities needed to efficiently offer product oriented PSS’s.  Therefore this study aims to investigate these aspects by conducting a single case study on a large maritime manufacturing company. The study involves data collection through semi-structured interviews, as well as secondary sources such as observations made on site and company documents.  The thesis brings important managerial implications regarding the development of turnkey offerings. These include having an holistic perspective of the offering, since it allows for stronger customer relationships which allows the organization to develop more advanced customized services in the future. Further, this study confirms previous research on the importance of experimentation when innovating business models. Additionally, the triple-bottom-line sustainability aspects are discussed in relation to the offering where it is found that positive improvements can be made towards all three aspects. / Denna uppsats undersöker utvecklingen av turnkey erbjudanden. Turnkey erbjudanden betraktas som en sorts produktorienterat Produkt- Tjänstesystem (PSS) där kunden betalar ett fast pris för en total lösning, i detta fall underhåll av fartyg. Turnkey erbjudanden har fått akademisk uppmärksamhet, främst inom byggindustrin och gällande fördelar och nackdelar. Dessutom har tidigare forskning identifierat behovet av att ytterligare undersöka utformningen av affärsmodeller med avseende på personalens förmågor som krävs för att effektivt erbjuda produktorienterade PSS.  Därför syftar denna studie till att undersöka dessa aspekter genom att genomföra en enskild fallstudie på ett stort tillverkande företag inom marinindustrin. Studien omfattar insamling av data genom semistrukturerade intervjuer samt sekundära källor som observationer på plats och företagsdokument.  Uppsatsen ger viktiga ledningsmässiga implikationer när det gäller utvecklingen av turnkey erbjudanden. Dessa inkluderar att ha ett holistiskt perspektiv på erbjudandet, eftersom det möjliggör starkare kundrelationer, vilket i sin tur gör det möjligt för organisationen att utveckla mer avancerade skräddarsydda tjänster i framtiden. Vidare bekräftar denna studie tidigare forskning om vikten av experimentering vid innovation av affärsmodeller. Dessutom diskuteras hållbarhetsaspekterna för triple- bottom-line i relation till erbjudandet, där det konstateras att positiva förbättringar kan göras inom alla tre aspekter.

In light of the many environmental challenges that the world currently faces, new sustainable solutions are called for. The concept of autonomous heavy vehicles (AVs) is considered to be one of the next megatrends within transportation and this technology shift is predicted to improve safety and logistics as well as to cut driver costs and reduce CO2-emissions. However, from a company's perspective, technology shifts are not without risks as technical disruptions can cause core competencies to become obsolete and radical technology innovation can be fatal to a company that does not innovate its business models simultaneously. Due to the complexity and novelty of the AV technology, business model innovation within the field has been lagging behind and there is an area of uncertainty regarding how a future business model for AVs could be formulated. In order to investigate potential business models for AV applications, this study has been carried out as an exploratory case study of two industry specific applications for goods transports within confined areas at the heavy vehicle manufacturer Scania in Södertälje, Sweden. The Business Model Canvas tool developed by Osterwalder and Pigneur (2010) has been used to map the business models of these two cases with the purpose of combining them into a general model. Furthermore, four important capabilities at the company have been identified and determined as to whether they qualify as core competencies based on the criteria presented by Prahalad and Hamel (1990) and then discussed in relation to how they can be leveraged in a future business model. The findings of this study help to formulate a business model perspective for future AV goods transport applications that consists of a service-based model characterised by a focus on collaboration and value co-creation, an adaptable level of integration with the customers' systems, transfer of ownership of products to the manufacturer and a value-driven source of differentiation. Lastly, the study concludes that Lean production and modularity are two existing core competencies of Scania that could be leveraged dynamically in a future business model connected to this technology shift. / Mot bakgrunden av de många miljömässiga utmaningar som världen står inför idag krävs nya hållbara lösningar. Konceptet självkörande tunga fordon (eng. autonomous heavy vehicle - AV) anses vara en av de nästa megatrenderna inom transportindustrin och detta teknikskifte förutspås förbättra säkerhet och logistiksystem samt sänka förarkostnader och minska koldioxidutsläpp. Från ett företags perspektiv är teknikförändringar dock inte utan risker då tekniska disruptioner kan göra kärnkompetenser föråldrade och radikal teknisk innovation rentav kan innebära en dödsdom för ett företag som inte simultant innoverar sina affärsmodeller. Till följd av teknikens komplexitet och låga mognadsgrad har affärsmodellsinnovation inom fältet hamnat efter och det finns ett område av osäkerhet gällande hur en framtida affärsmodell för självkörande fordon skulle kunna formuleras. I syfte att undersöka potentiella affärsmodeller för AV-applikationer har denna studie genomförts som en utforskande fallstudie av två industrispecifika applikationer för godstransporter inom avgränsade områden hos lastbilstillverkaren Scania i Södertälje, Sverige. Verktyget Business Model Canvas, utvecklat av Osterwalder och Pigneur (2010), har använts för att kartlägga affärsmodellerna för dessa två applikationer i syfte att kombinera dem till en generell modell. Vidare har fyra viktiga kapabiliteter i företaget identifierats och fastställts huruvida de kvalificerar som kärnkompetenser baserat på kriterierna som presenteras av Prahalad och Hamel (1990) och sedan diskuterats i relation till hur de kan utnyttjas i en framtida affärsmodell. Resultaten av denna studie hjälper till att formulera ett affärsmodellsperspektiv för framtida AV-godsapplikationer som innebär en servicebaserad modell kännetecknad av ett fokus på samarbete och värdesamskapande, en anpassningsbar integration till kundernas system, överföring av ägandeskap av produkter till tillverkaren och en värdedriven differentiering. Slutligen dras slutsatsen att Lean produktion och modularitet är två befintliga kärnkompetenser hos Scania som skulle kunna utnyttjas dynamiskt i en framtida affärsmodell kopplat till detta teknikskifte. / <p>Affiliation party: ITRL (Integrated Transport Research Lab)</p>