Business model innovation is used parallel with technical development to create competitive advantage within certain line of businesses. Many business have although not yet fully embraced business model innovation as a competitive foundation and still rely on technical development of products and services. The actual concept of business models and business model innovation has many different definitions and is perceived as ambiguous. The real estate business is a traditional line of business that often rely on technical development, location of the property and rent levels primarily as the competitive factors. As other line of businesses work more with business model innovation, as the IT-business, the interest for business model innovation grows in the real estate business.The purpose with this essay is to describe and analyze business model innovation within different types of real estate companies. Furthermore it’s investigated how companies within the real estate business today defines and uses business models.The study is based on a qualitative method whereof interview studies have been performed on different types of real estate companies. Primary data consists of interviews with 11 representatives from ten different real estate businesses. The result from the interviews have passed a thematic analysis to showcase eventual patterns in the answers from the interviewees.The definition of business models amongst the real estate companies was varying but all of them approached a definition that describes how a company works or creates profitability. None of the interviewees used business model innovation in a structured manner via for example a framework. The real estate companies on firsthand used technological development when innovating and not business model innovation. / Affärsmodellsinnovation används inom vissa branscher parallellt med teknisk utveckling för att skapa konkurrensfördelar. Många branscher har dock ännu inte anammat affärsmodellsinnovation såsom konkurrensmedel och förlitar sig fortfarande på i första hand teknisk utveckling av t.ex. produkter eller tjänster. Begreppen affärsmodell och affärsmodellsinnovation har många olika definitioner och upplevs som tvetydiga. Fastighetsbranschen är en traditionell bransch som ofta förlitat sig på teknisk utveckling, läget på fastigheterna och hyresnivåer som konkurrensmedel. I takt med att andra branscher arbetarmer med affärsmodellsinnovation, såsom IT-branschen, växer intresset föraffärsmodellsinnovation i även fastighetsbranschen.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera affärsmodells-innovation inom olika typer av fastighetsföretag. Vidare utreds hur företag i fastighetsbranschen definierar och använder sig av affärsmodeller.Studien har sin grund i den kvalitativa metodläran varav intervjustudier har utförts på olika typer av fastighetsbolag. Primärdata består av intervjuer med elva representanter från tio olika fastighetsbolag. Resultatet från intervjuerna har genomgått en tematisk analys för att synliggöra eventuella mönster i respondenternas svar.Definitionen av affärsmodeller bland fastighetsbolagen var varierande men samtliga närmade sig en definition som beskrev hur ett företag arbetar eller skapar lönsamhet. Ingen av respondenterna använde sig av affärsmodells-innovation på ett strukturerat sätt genom exempelvis ett ramverk. De undersökta fastighetsbolagen använder sig i första hand av teknisk utveckling vid innovation och inte av affärsmodellsinnovation.

This thesis undertakes a thorough exploration of business models for energy communities, specifically tailored to the unique requirements of the Swedish energy sector. Its objective is to identify and evaluate global business models for energy communities, focusing on their applicability within Sweden's regulatory, market, and socio-cultural contexts. Utilizing the Business Model Canvas as an analytical framework, the study initially identifies twelve distinct business model archetypes, ranging from community-based energy generation to models grounded in circular economy principles. Subsequently, it assesses their viability within Sweden's innovative and sustainability-focused energy landscape. The research is based on a qualitative methodology, incorporating a systematic literature review and comparative analysis to understand the complex dynamics of energy communities. By examining the structure of the Swedish energy system, the study pinpoints key factors influencing the success of energy- community models in Sweden, including regulatory frameworks, technological infrastructure, economic and financial viability, community engagement, and environmental sustainability. The findings emphasize six business models that closely align with Swedish values and objectives, highlighting the significance of community involvement, sustainability, and innovation in transforming Sweden's energy sector. These models include community-based energy generation, residential energy self-consumption, shared community energy generation, electric mobility cooperatives, collective financial initiatives, and circular economy-based approaches. In conclusion, the thesis proposes an Integrated Sustainable Energy Community Model (ISECM) as a comprehensive futuristic energy community model to guide Sweden's transition towards a more decentralized, participative, and sustainable energy future. This model integrates sustainable energy production, smart urban mobility, resource recovery, and digital integration. Further recommending strategic initiatives for implementation such as developing community platforms, forging strategic partnerships, and establishing environmental and social metrics. The research contributes to both academic and practical discussions on sustainable energy transitions, offering a strategic framework for leveraging community-based models to achieve Sweden's environmental and energy goals. It calls for active engagement from government, industry, academia, and communities to unlock the potential of innovative business models in advancing Sweden's energy sustainability agenda. / Denna avhandling genomför en omfattande utforskning av affärsmodeller för energigemenskaper, särskilt anpassade till de unika kraven i den svenska energisektorn. Syftet är att identifiera och utvärdera globala affärsmodeller för energigemenskaper med fokus på deras tillämplighet inom Sveriges regelverk, marknadsdynamik och sociokulturella sammanhang. Med hjälp av Business Model Canvas som analytiskt ramverk kartlägger studien tolv distinkta affärsmodellsarketyper, från gemenskapsbaserad energiproduktion till modeller baserade på cirkulär ekonomi, och bedömer deras livskraft i Sveriges innovativa och hållbarhetsinriktade energilandskap. Forskningen är grundad i en kvalitativ metodik, inkluderande en systematisk litteraturgenomgång och jämförande analys för att förstå de mångfacetterade dynamikerna inom energigemenskaper. Genom att utforska strukturen i det svenska energisystemet identifierar studien nyckelfaktorer som påverkar framgången för modeller av energigemenskaper i Sverige, inklusive regelverk, teknologisk infrastruktur, ekonomisk och finansiell livskraft, gemenskapsengagemang och miljömässig hållbarhet. Resultaten belyser sex affärsmodeller som ligger i linje med svenska värderingar och mål, och betonar vikten av gemenskapsinvolvering, hållbarhet och innovation i omvandlingen av Sveriges energisektor. Dessa modeller inkluderar gemenskapsbaserad energiproduktion, självkonsumtion av energi i bostäder, delad gemenskapsenergiproduktion, kooperativ för elektrisk mobilitet, kollektiva finansiella initiativoch modeller baserade på cirkulär ekonomi. Som avslutning föreslår avhandlingen en Integrerad Hållbar Energi Gemenskaps Modell (ISEGM) som ett holistiskt framtida energigemenskap för att vägleda Sveriges övergång mot en mer decentraliserad, deltagande och hållbar energiframtid. Denna modell inkluderar hållbar energiproduktion, smart stadsrörlighet, återvinning av resurser och digital integration. Som vidare rekommenderar strategiska initiativ för implementering, såsom utveckling av gemenskapsplattformar, skapande av strategiska partnerskap och etablering av miljö- och sociala mätvärden. Forskningen bidrar till akademiska och praktiska diskussioner om hållbara energiövergångar, och erbjuder ett strategiskt ramverk för att utnyttja gemenskapsbaserade modeller för att uppnå Sveriges miljö- och energimål. Den uppmanar till aktivt engagemang från regeringen, industrin, akademin och gemenskaper för att förverkliga potentialen i innovativa affärsmodeller för att främja Sveriges hållbarhetsagenda inom energi.