Studiens syfte var att undersöka tjejer och killars uppfattning av könsnormen i utbildning och arbete och hur starka de upplever att könsnormerna är när det gäller framtida yrkesval. Vi använde oss av fokusgruppsintervjuer som metod när vi gjorde vår undersökning. Vi valde fokusgruppsintervjuer på grund av att vi ville få fram en diskussion mellan deltagarna när det gäller könsnormer och deras medvetenhet könsnormerna när det gäller utbildning och arbetsliv. Deltagarna i fokusgruppsintervjuerna delades upp i en tjejgrupp och i en killgrupp på grund av att vi ville se skillnaden mellan tjejer och killars tankar om könsnormerna. Vi valde ut deltagare som gick årskurs tre på ett nationellt högskoleförberedande gymnasieprogram på grund av att dessa program representeras jämt av både killar och tjejer och för att de är nästa generations arbetstagare. Det som framkom som resultat av undersökningen är generationsväxling. Tjejer är vad som framkom högpresterade och inte lika benägna som killar tjejer och killar är medvetna om att det inte är jämställt på arbetsmarknaden men de tror att det kommer ändra sig genom en att göra könsöverskridande yrkesval men framförallt kan de inte tänka sig ta lågstatus yrken oavsett om de var mans - eller kvinnodominerade. Killar är lågpresterade och kan tänka sig ta lågstatusyrken om det är ett arbete där de blir uppskattade och bekräftade. Förväntningarna är högre på tjejer än på killar när det gäller både arbetsliv och familjeliv. Vår slutsats är att tjejer och killar är både medvetna och omedvetna om könsnormerna. De tror det kommer bli en förändring genom framtidens generationsväxling men samtidigt fortsätter de själva rekonstruera könsnormerna. Ska könssegregeringen i arbetslivet ändras genom en generationsväxling måste också könsnormerna sluta rekonstrueras. Vi kan konstatera att det behövs mer forskning i området för att medvetengöra könsnormerna och bidra till en mer jämställd arbetsmarknad med allt positivt det för med sig. Denna forskning är också avgörande för vår framtida roll som studie- och yrkesvägledare på grund av att det är viktigt att vi är medvetna om att könsnormer i så hög utsträckning påverkar val av utbildning och arbete men också för att det är vi som vid många tillfällen kommer ha möjlighet att vidga perspektiven hos olika människor inför deras val av utbildning och arbete.

De föreställningar man har om hälsa är något individuellt och personligt. Dessa föreställningar kan påverka hur man väljer att arbeta, kan hälsopedagogers föreställningar om hälsa ha någon påverkan på hur de önskar att arbeta? Studiens syfte var att undersöka hälsopedagogiska studenters föreställningar med fokus på hälsa. I studien har sex studenter på det Hälsopedagogiska programmet på Högskolan i Gävle intervjuats om sina föreställningar om hälsa. Resultatet tyder på att studenterna ser hälsa som en helhet med en balans mellan det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. Det går även att se en koppling mellan studenternas syn på hälsa och hur de önskar arbeta som blivande hälsopedagoger.

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning är ett väldigt intressant område, då alla människor står inför de valen någon gång i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som påverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen kring ungdomars tankar angående framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som främst påverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förståelse för hur elever som läser sista året på samhällsvetenskapliga programmet tänker kring sina utbildnings- och yrkesval. Det var sammanlagt nio respondenter som intervjuades. Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar ungdomarnas utbildnings- och yrkesval, både samhället, sociala medier, den sociala omgivningen och respondenternas syn på sig själva. Samhällets påverkan ses som en av de viktigaste faktorerna, precis som den sociala omgivningen, då det är dessa som påverkar utfallet av utbildning på akademisk nivå. Den sociala omgivningen så som föräldrar, vänner och bekanta är de som har den största inverkan i ungdomars olika val. I och med att det är de som står ungdomarna närmast, och innefattar deras bekvämlighetszon, är det dessa människor som har den största inverkan på ungdomars tankar, idéer och val. När ungdomar står inför valet av utbildning och yrke, tenderar de att ifrågasätta sin egen förmåga, på så sätt att de identifierar sina egna kunskaper och vad de själva anser sig vara bra på. Det medför även att intressen, mål och den egna personligheten måste kompromissas, för att hitta ett slutgiltigt val som känns tillfredsställande. Resultaten visar med andra ord att det både är samhället, människor i deras omgivning och de själva som är de avgörande faktorerna som påverkar och inspirerar dem inför deras framtida utbildning- och yrkesval.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebär för elever och lärare samt hur ämneslärarstudenter upplever sin roll i skolans vägledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ämneslärarstudenter vid Umeå universitet får med sig för kunskaper inom området från utbildningen. Arbetet berör de vägledningsinsatser skolan ska bedriva som inte är ämnade för studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna berör varför vägledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nuläget i svenska skolan samt under ämneslärarutbildningen. Den metod som har används är kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter. Enligt styrdokument ska information ske i klassrummet för att få kunskap om yrken och omvärlden som krävs för att kunna göra väl underbyggda val. Vi har tittat på omvärldskunskapen med hjälp av karriärteorier för att se hur och varför det ska behandlas. Studien visar att lärare inte ser skillnad mellan information och enskilda vägledningsinsatser. Den visar också att ämneslärarstudenter inte är medvetna om sin roll i uppdraget. Det behandlas inte under utbildningen trots att de förväntas att ha kännedom om styrdokument som behandlar skolpersonalens uppdrag. Dock ser man att vägledning bedrivs omedvetet. Lärare samt ämneslärarstudenter har bedrivit vägledning utan syftet av att förmedla kunskap på så vis att underbygga studie- och yrkesval. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad kunskap om studie- och yrkesvägledning bland lärare för att höja kvalitén på skolans vägledningsinsatser.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Umeå : Univ., 2004.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv. De flesta angav motiv som var inriktade mot att arbeta med och fostra barn, dvs. klientfokuserade. Kvinnorna angav i högre grad än männen de motiv som hörde till kallet. Ett annat vanligt motiv var att utbildningen var personligt utvecklande. Tidigare lärare som studenterna hade haft påverkade deras val till stor del. Lärarstudenterna trodde att de som färdiga lärare ibland kommer att hoppa över egna raster och gå till arbetet trots att de känner sig sjuka om det gynnar eleverna. Männen var mer villiga till detta än kvinnorna. Även ur detta beteende kan kall-tankar utläsas.

Avsikten med studien är att kvalitativt kartlägga konsekvenser av mobbning i skolan. Eftersom studien riktar sig till skolans studie- och yrkesvägledare är fokus lagd på vad som händer med individens självbild och inre trygghet samt självständighet och målsättningar i studie- och yrkesvalsprocessen. Ett av huvudsyftena är även kartläggning av mobbningens långsiktiga konsekvenser för individens arbetsliv. I studien har personer i åldrarna 26-50 år och som är uppvuxna i olika delar av landet intervjuats. De har under sin skoltid blivit utsatta för mobbning och är idag yrkesverksamma eller på väg ut i arbetslivet. Valda teorier kommer från använd kurslitteratur. Resultatet visar på stora likheter i konsekvenser för individernas självbild vad gäller självkänsla och självförtroende. Aspekter som påverkar individens inre trygghet och som påverkar studie- och yrkesvalsprocessen i form av tvekan att välja och svårigheter med självständigheten kommer fram. Senarelagd etablering och otrygghet i det sociala samspelet inom yrkeslivet kommer också fram som konsekvenser av mobbning.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. </p><p>Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen. Däremot har ingen av lärarna, utom en, gått direkt från gymnasiet till en lärarutbild- ning. Naturvetenskapslärarna har en tendens att se ner på naturvetenskapen i förhållande till andra ämnen, vil-ket skulle kunna vara en anledning till att negativa attityder kring naturvetenskap sprids bland elever.</p>

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen. Däremot har ingen av lärarna, utom en, gått direkt från gymnasiet till en lärarutbild- ning. Naturvetenskapslärarna har en tendens att se ner på naturvetenskapen i förhållande till andra ämnen, vil-ket skulle kunna vara en anledning till att negativa attityder kring naturvetenskap sprids bland elever.