Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ”cooling down” av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi. Undersökningens resultat visar att en majoritet av respondenterna blivit utsatta för ”cooling down”- processer av vägledarna enligt följande: 1. Respondenten har haft en egen idé kring studie- och yrkesvalet men utsatts för brist på uppmuntran eller övertalningsförsök att välja andra utbildningar eller utbildningar med lägre krav. 2. Respondenten var i vägledningssituationen osäker på sitt mål och har utsatts för ”lobbying” att välja utbildningar som tycks stereotypa för gruppen till exempel data och kontor eller individuella programmet. Vägledarna fokuserar, i stor utsträckning, inte på individernas möjligheter utan verkar vilja begränsa dem efter de val de själva tycker är lämpliga. Nyckelord: Rörelsehinder, handikapp, cooling down, studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning This report deals with the career choices of the physically impaired their experiences of guidance counselling during their school years. The purpose of this study was to see if the informants had been exposed to ”cooling down” processes by their guidance counsellors. The used method for collecting material was nine qualitative interviews. The result shows that a majority of these informants had been exposed to processes of cooling down by their guidance counsellors as follows: 1. The informant has had his or her own idea of a choice but been exposed to a lack of encouragement or attempts at persuasion of different paths or more simple paths. 2. The informant had no ambition of his or her own and has been exposed to lobbying to choose educational paths that seem stereotype for the group such as office and computers or the individual program. The counsellors seem, to a great extent, to not focus on the abilities for these individuals but seem to have an ambition to limit their choices after what they themselves find is appropriate. Keywords: Physical impairment, disability, cooling down, career choices, guidance counselling

Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader. Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts. Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stålindustri samt vad som påverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att få en ökad kunskap och förståelse då det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förväntade yrkesval utifrån kön blir ett hinder för både individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts på ett, av lång tradition, mansdominerat företag inom stålbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanställda kvinnor på kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundläggande faktor till kvinnornas yrkesval som framträder, är att det funnits faktorer under deras uppväxt och i vuxen ålder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet. En av faktorerna är då kvinnornas identifiering med Järnverksarbetare, som möjliggjorts i de fall som de är uppvuxna på orten. Uddeholm Tooling AB är en stor och välkänd arbetsgivare i bygden med rötter sedan sjuttonhundratalet. Ofta uppges att det funnits eller finns personer i kvinnornas omedelbara närhet som jobbat på arbetsplatsen innan de själva sökt sig dit. Som skäl till att kvinnorna sökt sig till arbetsplatsen uppges ofta ett intresse för teknik och maskiner i kombination med en önskan om ett fast arbete med god lön. Att arbeta i en mansdominerad arbetsgemenskap är ytterligare ett skäl som uppges. Vidare fann vi att det var vanligt att kvinnorna först hade studerat eller arbetat inom ett mer kvinnodominerat yrkesområde innan de sökt sig till Järnverket. Kvinnorna upplever, med få undantag, att de trivs på arbetsplatsen. Centralt är då upplevelsen av om man har goda relationer eller inte till arbetskamraterna Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön och upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. Antingen upplevs båda faktorerna som goda eller så upplevs båda som mindre bra. Möjligheten till att kunna påverka arbetstidsförläggningen och om lönen motsvarar arbetsprestationen är ytterligare faktorer som påverkar den totala upplevelsen av arbetet.

När elever besöker studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom.   Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan. I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom. Hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att bidra till självkännedom utförs på differenta vis. Resultatet analyseras utifrån karriärteorin Cognitive informantion processing (CIP) och styrdokument från skolan. Den huvudsakliga slutsatsen i studien är att vägledare använder ett belysande, bekräftande eller reflekterande arbetsätt för att bidra till elevers självkännedom. Vidare fastställer studien att självkännedom bör få en större plats på utbildning till studie- och yrkesvägledare.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet. Däremot visade studien att familjen och uppväxten hade större betydelse än vad tidigare forskning har visat. En faktor som inte förväntades vara en orsak till yrkesvalet var det yrkesmässiga ryktet, men som flera av deltagarna tog upp som en faktor som påverkat yrkesvalet. Eftersom fakta samlades in genom kvalitativa intervjuer, så finns det en begränsning i att studien inte berör därför faktorer som verkar undermedvetet.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning. Detta kopplas sedan ihop i vår diskussion. Utifrån svaren vi fick av pedagogerna kunde vi utforma tre olika kategorier: Valet mot ett yrke i förskolan, Barnen är viktigast och Omgivningens bemötande. Resultatet visar att alla pedagoger i vår studie hade ett tydligt motiv när de valde att arbeta i förskolan, nämligen ett tidigt intresse för att arbeta med människor. Vi har även kommit fram till att pedagogerna alltid har blivit positivt bemötta av omgivningen från att de trädde in i yrket fram till idag. Pedagogerna anser att barnen är det viktigaste i deras arbete och att barnen ska stå i centrum. Pedagogernas fritidsintressen är något som utövas i stor utsträckning i deras arbete.

Examensarbetet redovisar ett antal studie- och yrkesvägledares erfarenheter kring hur elevers kön, sociala och etniska bakgrund påverkar deras behov och motivation att uppsöka studievägledning. Vidare beskriver arbetet studie- och yrkesvägledares uppfattningar kring studie- och yrkesvägledningens strukturering och hantering för att främja likvärdighet bland elever i den svenska skolan. Arbetet beskrivs som en kvalitativ undersökning med kvalitativa intervjuer som metod. Empiri insamlades genom fem intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan i Västerbottens län samt genom litteraturstudier. Resultaten tolkades med stöd i hermeneutisk analysmodell och påvisade att etnicitet inverkar genom att elever oftare har liten kunskap om det svenska utbildningssystemet samt att de har begränsade möjligheter att ventilera utbildningsfrågor med sin sociala omgivning, något som leder till att deras behov av vägledning ökar. Social klasstillhörighet inverkar genom att elever från högre samhällsskikt mer frekvent har vårdnadshavare som själva genomfört högre utbildning. Vårdnadshavarna har därför många gånger själva goda kunskaper kring förutsättningar och krav inom utbildning och yrkesliv, vilket de förmedlar till sina barn. Elever från högre samhällsklass har således mindre behov av vägledning än elever från lägre samhällsskikt. Könet inverkar genom att flickor tenderar vara mer osäkra inför framtida studie- och yrkesval än pojkar, något som skapar större behov bland flickor att samtala med en studievägledare. Arbetets resultat påvisade även rektors ansvar i att skapa förutsättningar för studie- och yrkesvägledningens möjligheter att beakta bakgrundsfaktorernas inverkan, samt redovisas behovet av kompetensutveckling inom studie- och yrkesvägledning i relation till möjligheten att stärka dess kvalité. Arbetets slutsats bestod i att studie- och yrkesvägledares förutsättningar att främja likvärdighet bland skolans elever skapas av deras tillgång till tydliga direktiv kring studie- och yrkesvägledningens utformning, genomförande, förväntade resultat samt utvecklingsmöjligheter.

Vad som motiverar olika grupper har länge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag är strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer är föränderliga och på senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och även attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter är yrket som managementkonsult, vilket är ett varierande men påfrestande yrke med relativt låg finansiell ersättning per nedlagd tid. Denna attraktion säger till viss del emot vad erkända motivationsteorier menar motiverar dessa personer och därmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar är viktigt för denna grupp. Samtidigt menar Self-determination Theory att detta borde tränga bort den inre motivationen, som enligt undersökningar gjorda för uppsatsen, är viktig i val av yrke. Enligt dessa undersökningar attraheras respondenterna inte till yrket som managementkonsult på grund av pengarna. Det är framförallt personlig utveckling samt intressanta och varierande arbetsuppgifter som lockar personer som studerar management. Vidare har det påvisats viktigt att få lära ut sin kunskap till andra, vilket ligger i linje med yrkets karaktär. Det sistnämnda kan vara en trend som gjort konsult som arbetsform attraktivt, vilket är öppet för vidare forskning. Även de indikationer som visat att den finansiella ersättningen är mindre viktig i val av yrke i Uppsala och kanske även Sverige kan undersökas djupare, i kontrast mot att undersökningarna för uppfattningarna om Generation Y är gjorda i USA.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur nyexaminerade lärare har valt att bli lärare. Forskningsfrågorna som besvaras i denna studie är: vilka faktorer påverkar yrkesval i allmänhet, och i synnerhet läraryrket? och hur resonerar nyexaminerade lärare kring sina val av yrke och de specifika ämnena de undervisar i? Teorierna om de kultursociologiska kapitalen och habitus av Pierre Bourdieu och Albert Banduras teori om self-efficacy utgör grunden till undersökningen. Denna baseras på intervjuer av fem nyexaminerade lärare. Resultaten visar att de huvudsakliga faktorerna som påverkar valet att bli lärare i denna studie är en önskan att hjälpa människor, att få arbeta med unga människor, och att få trygga anställningsvillkor. Föräldrarna hade till en viss del påverkat dem. Samtliga lärarna hade minst en lärare som de kommer ihåg inspirerade dem i skolan. Dessa resultat överensstämmer med den tidigare litteraturen. Deltagarna i studien har dessutom generellt lätt för att lära sig och har en positiv bild av sin skolgång. De ämnen de valde att undervisa i visade sig vara deras starka ämnen under deras skolgång. Dessa resultat återfinns inte i litteraturgenomgången. Status på läraryrket och lönen är ingenting som har påverkat deltagarna i denna studie. Bourdieu och Banduras teorier kan relateras till en stor del av det som berättades av deltagarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare ser på studie- och yrkesval och hur genus, klass och boendeort kan relateras till elevernas uppfattningar om framtida möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten. Studien avser att besvara frågeställningarna “hur ser elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare på framtida studie- och yrkesval?” och “hur kan genus, klass och boendeort relateras till elevernas uppfattningar om möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten?”. I gruppintervjuer med tre tjejer och tre killar från vardera ort söks svar på dessa frågeställningar. Studiens resultat visar att intresse och social bakgrund har stor betydelse för både killarna och tjejernas studie- och yrkesval. Bland eleverna görs studie- och yrkesvalen generellt sett inom deras handlingshorisont, men vissa val görs också utifrån vad som anses vara “good enough”. De sociala kategorierna genus, klass och boendeort påverkar också elevernas studie- och yrkesval och i frågan om att flytta eller stanna kvar. Dessa kategorier samverkar, skapas och återskapas genom att eleverna i sina berättelser gör sig själva och sina studie- och yrkesval begripliga i kontrast till något annat, det vill säga det andra genuset, andra familjemedlemmar och andra orter. Elevernas motiv till att stanna på boendeorten är trygghet i form av familj, vänner och så kallade insiderfördelar. Drivkrafterna bakom en flytt är att få bo i en egen lägenhet, större frihet, slippa pendling, uppleva världen och ett större utbud av aktiviteter.