<p>På senare år har företag med projektbaserad organisationsstruktur ökat detta tillföljd av den allt hårdare konkurrensen mellan företag. Företagen måste konstant anpassa, förnya och utveckla sina resurser och förmågor för att överleva. Det finns de som menar att vi gjort inträde i en ny epok där kunskap är den främsta tillgången ett företag har. Det har lett till att organisationer nu fokuserar på generering, användning och spridning av kunskap, så kallade kunskapsintensiva organisationer. I projekt, speciellt R&D-projekt, genereras viktig kunskap som kan vara avgörande för företagens framgång, vilket bidragit till att kunskapsspridandet fått en allt större betydelse.</p><p>Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vilka mekanismer som bidrar till spridning av den kunskap som genereras inom projekt samt att utveckla förståelsen för kunskapsbegreppen och kunskapsgenererandets betydelse för organisationer. Genom att studera tre väletablerade och framgångsrika företag har jag besvarat min problemformulering; Hur sprids kunskap mellan projekt och till resten av organisationen? De studerade företagen är AstraZeneca, Ericsson och General Electric. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med projektledare för R&D-projekt inom respektive företag. Den teoretiska referensram jag haft som utgångspunkt bygger på teorier och tidigare forskning kring olika aspekter, såsom motivation, facilitatorer och informations- och kommunikationsteknologi, som påverkar kunskapsspridandet i en organisation. Teorierna beskriver alltifrån vad kunskap är till mer specifikt hur kunskap sprids mellan projekt och till resten av organisationen. Utifrån dessa har jag byggt en modell för hur kunskap kan spridas.</p><p>Min slutsats är att det som bidrar till kunskapsspridning är att företag har en given strategi för hur detta ska ske, samt att denna strategi implementeras och accepteras i organisationens alla delar. En strategi för kunskapsspridandet som innehåller aspekter som motivation, ledarnas roll och informations- och kommunikationsteknologier tenderar att anammas bättre. Det är inte förrän de anställda är motiverade till att sprida sin kunskap och den kunskap som genererats i projekten som det kan talas om en egentlig kunskapsspridning. Motivationen kan komma från olika håll men bör även den anpassas till den egna organisationen. Min studie visar att kunskap bland annat sprids mellan projekt och till resten av organisationen genom dokument som är tillgängliga på företagets intranät. Dokumenten innehåller information om vad som åstadkommits i ett projekt och tillvägagångssätten för det uppnådda resultatet. Kunskap sprids även genom sammankomster som integrerar de anställda på olika sätt i syfte att sprida kunskap.</p>

<p>Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. </p><p>Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag.</p><p>Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns. Ett väl fungerande individuellt och gruppbaserat lärande är tillräckligt för att tekniska konsultföretag skall nå kommersiell framgång.</p>

Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag. Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns. Ett väl fungerande individuellt och gruppbaserat lärande är tillräckligt för att tekniska konsultföretag skall nå kommersiell framgång.

Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen. Resultat: För att organisationer skall kunna vara flexibla och öppna i sitt samspel med omvärlden måste organisationsstrukturen och styrningen stödja detta förhållningssätt. De interorganisatoriska samarbetena bör struktureras och styras så att organisationen kan hantera en portfölj av såväl ytliga som integrerade samarbeten.

På senare år har företag med projektbaserad organisationsstruktur ökat detta tillföljd av den allt hårdare konkurrensen mellan företag. Företagen måste konstant anpassa, förnya och utveckla sina resurser och förmågor för att överleva. Det finns de som menar att vi gjort inträde i en ny epok där kunskap är den främsta tillgången ett företag har. Det har lett till att organisationer nu fokuserar på generering, användning och spridning av kunskap, så kallade kunskapsintensiva organisationer. I projekt, speciellt R&amp;D-projekt, genereras viktig kunskap som kan vara avgörande för företagens framgång, vilket bidragit till att kunskapsspridandet fått en allt större betydelse. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vilka mekanismer som bidrar till spridning av den kunskap som genereras inom projekt samt att utveckla förståelsen för kunskapsbegreppen och kunskapsgenererandets betydelse för organisationer. Genom att studera tre väletablerade och framgångsrika företag har jag besvarat min problemformulering; Hur sprids kunskap mellan projekt och till resten av organisationen? De studerade företagen är AstraZeneca, Ericsson och General Electric. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med projektledare för R&amp;D-projekt inom respektive företag. Den teoretiska referensram jag haft som utgångspunkt bygger på teorier och tidigare forskning kring olika aspekter, såsom motivation, facilitatorer och informations- och kommunikationsteknologi, som påverkar kunskapsspridandet i en organisation. Teorierna beskriver alltifrån vad kunskap är till mer specifikt hur kunskap sprids mellan projekt och till resten av organisationen. Utifrån dessa har jag byggt en modell för hur kunskap kan spridas. Min slutsats är att det som bidrar till kunskapsspridning är att företag har en given strategi för hur detta ska ske, samt att denna strategi implementeras och accepteras i organisationens alla delar. En strategi för kunskapsspridandet som innehåller aspekter som motivation, ledarnas roll och informations- och kommunikationsteknologier tenderar att anammas bättre. Det är inte förrän de anställda är motiverade till att sprida sin kunskap och den kunskap som genererats i projekten som det kan talas om en egentlig kunskapsspridning. Motivationen kan komma från olika håll men bör även den anpassas till den egna organisationen. Min studie visar att kunskap bland annat sprids mellan projekt och till resten av organisationen genom dokument som är tillgängliga på företagets intranät. Dokumenten innehåller information om vad som åstadkommits i ett projekt och tillvägagångssätten för det uppnådda resultatet. Kunskap sprids även genom sammankomster som integrerar de anställda på olika sätt i syfte att sprida kunskap.

The thesis aims to understand how learning processes are affected when an organization split into two separate organizations. The study is designed as a single case, covering a new government agency’s takeover of a core activity from another agency and the use of a purchase-provider split between the agencies, providing the new agency with IT-services. The findings revealed a difference in productive system and knowledge types between core- and IT-activities. The core activity was found to be dominated by explicit knowledge while the IT-activity seemed to be dominated by a mix of explicit and tacit knowledge. In order to bridge the gap between these two contexts needs, the organization of service management played a crucial part in boosting knowledge sharing and organizational learning within and between the two agencies, using a middle-up-down management style. Furthermore, the learning environment for managers in the core activities became restricted, using instrumental management strategies and focusing mainly on explicit knowledge, resulting in a lack of trust towards the providing agency.  However, the skill to perform on the operational level was maintained due to preserved relationships. Finally, the competence to order software requirement was found to be a collective competence evolving in the interaction between users and software developers. In order to be successful, a purchase-provider split needs to consider learning processes to a larger extent and the fact that requirement competence is a shared knowledge between purchaser and provider. Moreover, to make a purchaser-provider split successful over long term, new management strategies seem to be required based, on communicative rationality and not merely strategic rationality.

<p>Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. </p><p>Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. </p><p>Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen. </p><p>Resultat: För att organisationer skall kunna vara flexibla och öppna i sitt samspel med omvärlden måste organisationsstrukturen och styrningen stödja detta förhållningssätt. De interorganisatoriska samarbetena bör struktureras och styras så att organisationen kan hantera en portfölj av såväl ytliga som integrerade samarbeten.</p>

As the housing construction industry experiences a high pressure, many housing construction companies are increasing their production. HSB Bostad AB, being one of these companies, has high ambitions regarding remaining competitive and successful within the industry. It has shown that many of the errors made by the company, have been done before without being learnt from. As a step in the direction of never repeating mistakes and errors made, HSB Bostad AB has requested that a study is made regarding their need for knowledge sharing routines. This thesis has therefore investigated how knowledge sharing is applied at HSB Bostad AB as well as studied the theories of collective and reflective learning as a potential tool. The case study has been done by an abductive approach, winding a literature study with empirics from observations and interviews. The interviewees were chosen to reflect the employees of the company to a maximum range, with the characteristics of experience, gender, corporate position and divisional belonging. Through the interviews and observations, it was found that HSB Bostad AB is unconsciously working with activities and processes providing opportunities of knowledge sharing. One aspect was the lack of a common vision and understanding for the concept as well as the lack of opportunities for collective reflection. The conclusions made were that a joint, corporal vision and strategy of knowledge sharing could give HSB Bostad AB an advantage in the direction of remaining competitive and successful. Additionally, more specific and explicit recommendations of how to improve their current areas of knowledge sharing are given. / Medan byggbranschen upplever en hög efterfrågan på bostäder ökar många byggbolag sina produktionsvolymer. HSB Bostad AB, som är ett av dessa bolag, har höga ambitioner att vara fortsatt konkurrenskraftiga och framgångsrika i branschen. Det har visat sig att många av felen som bolaget upplever återupprepas men utan att lärdomar dragits. Som ett steg i riktningen mot att aldrig upprepa misstag och fel som gjorts har HSB Bostad AB efterfrågat att en studie genomförs gällande deras behov av kunskapsspridningsrutiner. Denna studie har därför undersökt hur kunskapsspridning kan implementeras, både i allmänhet samt med ett fokus på HSB Bostad AB. Vidare har studien undersökt hur kollektiv och reflektivt lärande kan användas i kunskapsspridningssyfte. Denna fallstudie har gjorts med en abduktiv metod där en litteraturstudie varvats med observationer och intervjuer. Intervjurespondenterna valdes för att spegla medarbetarna på bolaget i så stor mån som möjligt med hänsyn till erfarenhet, kön, anställningsgrad samt avdelningstillhörighet. Efter genomförda intervjuer och observationer kunde det urskiljas att HSB Bostad AB arbetar omedvetet med kunskapsspridning genom både aktiviteter och processer. Det som förvånade mest av empirin var bristen på en gemensam vision och förståelse för begreppet kunskapsspridning samt bristen på möjligheter för kollektiv reflektion. Slutsatsen av studien innefattar att en gemensam bolagsmässig vision och strategi för kunskapsspridning kan ge HSB Bostad AB fördel på vägen mot att fortsatt vara konkurrenskraftiga och framgångsrika. Dessutom ges specifika och explicita rekommendationer för hur deras nuvarande områden för kunskapsspridning kan förbättras.

Den här uppsatsen handlar om spridningen av jordbrukskunskap i Sverige under slutet av 1700-talet. Genom en analys av källmaterial från i första hand Kungliga Vetenskapsakademien, men även andra samhällsinstitutioner involverade i att försöka förbättra det svenska jordbruket, undersöker jag vilken roll spridandet av jordbrukskunskap spelade i den sociala och politiska utvecklingen i Sverige. Med hjälp av Thomas Gieryns idéer om ”boundary work” och med ett fokus på frågan om kunskapens spridning, kan jag visa att socialt och politiskt kontroversiella frågor var närvarande i försöken att förbättra det svenska jordbruket. Genom själva spridningen av kunskap deltog jordbruksförbättrarna i upprättandet och reproducerandet av idéer om ståndsutjämning och medborgarskap. Dessa slutsatser gör det också möjligt att ifrågasätta en etablerad berättelse om naturvetenskapens och vetenskapsakademiens plats i det svenska samhället under den här perioden. I stället för att diskutera deras ställning så som en fråga om ”status” som går upp eller ned, visar jag att vad som sker är ett publikskifte. Vetenskapsakademien involverar sig i det stora projektet för jordbruksförbättring i samband med att man får en mycket större publik. I stället för att konstatera att akademien plötsligt blir irrelevant analyserar jag vad det innebär att man börjar tilltala en allmogepublik som man betraktar som en avgörande pusselbit i byggandet av ett starkare Sverige.

ABSTRACT Title: Knowledge sharing from an employee perspective- Social factors effect on the spread of tacit knowledge at outsourcing Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Evelina Ödling and Ronja Zander Supervisor: Stig Sörling and Thomas Källquist Date: 2016 - January Aim: It has become increasingly common that organizations use external co-workers for temporary tasks and activities, that is, they choose to outsource parts of their operations. This has proven to be important to how the organizations knowledge capital is affected and, consequently, how knowledge is spread between the internal and external co-workers. Tacit knowledge is most affected by outsourcing, and there are social factors that affect co-workers motivation to share their knowledge. The purpose of this study is therefore to illustrate how knowledge is spread between internal and external co-workers with regard to tacit knowledge and social factors. Method: The study was conducted from a qualitative approach and a multiple case study which different types of employment have been studied. Social constructionism has implemented our theory of science and the hermeneutics the knowledge approach we decided to take account with the focus on interpretation and understanding. The empirical collection consists of semi-structured interviews with ten employees when we chose to proceed from an employee perspective. The theoretical framework builds on previous research about our area of interest and has acted as a base of our interview guide. The interview guide has then been used as a template to categorize empirical data and to analyze the empirical outcome. Result &amp; Conclusions: We have according to the social factors in this study noticed that reflexitivity and the socio-psychological factor, focusing on the internal motivation is what affects the spread of the tacit knowledge between internal and external co-workers.Suggestions for future research: When the research on knowledge sharing between different forms of employment are limited, we suggest that further research should focus on studying different project groups or teams to create a deeper qualitative study. Contribution of the thesis: By highlighting the spread of knowledge between internal and external co-workers and converging multiple social factors in the same study, we have provided a theoretical contribution to the current research. The study has also generated a distribution pattern that shows that the internal co-workers spread their knowledge to both internal and external co-workers, while spread from external to internal is weak. This can be classified as the study´s practical contribution and the measures that organizations may need to use so that knowledge are spread between all co-workers. Key words: Outsourcing, knowledge sharing, external/internal co-workers, tacit knowledge, social factors / SAMMANFATTNING Titel: Kunskapsspridning ur ett medarbetarperspektiv- Sociala faktorer och dess påverkan av den tysta kunskapens spridning vid outsourcing Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Evelina Ödling och Ronja Zander Handledare: Stig Sörling och Thomas Källquist Datum: 2016 – Januari Syfte: Det har blivit allt vanligare att organisationer använder sig av externa medarbetare till temporära uppgifter och aktiviteter, det vill säga de väljer att outsourca delar av deras verksamheter. Detta har visat sig ha betydelse för hur organisationernas kunskapskapital påverkas och följaktligen hur kunskaper sprids mellan interna och externa medarbetare. Den tysta kunskapen påverkas mest av outsourcing och det finns sociala faktorer som påverkar medarbetarnas drivkraft till att dela med sig av sina kunskaper. Syftet med denna studie är därmed att belysa hur kunskap sprids mellan interna och externa medarbetare med avseende på tyst kunskap och sociala faktorer. Metod: Studien har genomförts ur en kvalitativ ansats och en multipel fallstudie där olika typer av anställningsformer har studerats. Socialkonstruktionismen har präglat vårt vetenskapsteoretiska synsätt och hermeneutiken den kunskapssyn vi valt att beakta med fokus på tolkning och förståelse. Den empiriska insamlingen består av semi-strukturerade intervjuer med tio medarbetare då vi valt att utgå från ett medarbetarperspektiv. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning kring vårt intresseområde och har fungerat som en grund för upplägget av vår intervjuguide. Intervjuguiden har sedan använts som mall för att kategorisera empirin och för att analysera det empiriska utfallet. Resultat &amp; slutsats: Vi har utifrån de sociala faktorerna som belysts i denna studie uppmärksammat att det främst är reflexitivitet och den sociopsykologiska faktorn med inriktning på den inre motivationen som påverkar spridningen av den tysta kunskapen mellan interna och externa medarbetare.Förslag till fortsatt forskning: Då forskning kring kunskapsspridning mellan olika anställningsformer är begränsat föreslår vi att vidare forskning bör fokusera på att studera olika projektgrupper eller team för att skapa en djupare kvalitativ studie. Uppsatsens bidrag: Genom att belysa kunskapsspridning mellan interna och externa medarbetare och sammanstrålat flera olika sociala faktorer i samma studie har vi lämnat ett teoretiskt bidrag till den aktuella forskningen. Studien har även genererat ett spridningsmönster som visar att de interna medarbetarna sprider sina kunskaper till både interna och externa medan spridningen från extern till intern medarbetare är svag. Detta kan klassas som studiens praktiska bidrag och vilka åtgärder som organisationer kan behöva vidta för att kunskaper ska spridas mellan alla medarbetare. Nyckelord: Outsourcing, kunskapsspridning, externa/interna medarbetare, tyst kunskap, sociala faktorer