<p>På senare år har företag med projektbaserad organisationsstruktur ökat detta tillföljd av den allt hårdare konkurrensen mellan företag. Företagen måste konstant anpassa, förnya och utveckla sina resurser och förmågor för att överleva. Det finns de som menar att vi gjort inträde i en ny epok där kunskap är den främsta tillgången ett företag har. Det har lett till att organisationer nu fokuserar på generering, användning och spridning av kunskap, så kallade kunskapsintensiva organisationer. I projekt, speciellt R&D-projekt, genereras viktig kunskap som kan vara avgörande för företagens framgång, vilket bidragit till att kunskapsspridandet fått en allt större betydelse.</p><p>Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vilka mekanismer som bidrar till spridning av den kunskap som genereras inom projekt samt att utveckla förståelsen för kunskapsbegreppen och kunskapsgenererandets betydelse för organisationer. Genom att studera tre väletablerade och framgångsrika företag har jag besvarat min problemformulering; Hur sprids kunskap mellan projekt och till resten av organisationen? De studerade företagen är AstraZeneca, Ericsson och General Electric. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med projektledare för R&D-projekt inom respektive företag. Den teoretiska referensram jag haft som utgångspunkt bygger på teorier och tidigare forskning kring olika aspekter, såsom motivation, facilitatorer och informations- och kommunikationsteknologi, som påverkar kunskapsspridandet i en organisation. Teorierna beskriver alltifrån vad kunskap är till mer specifikt hur kunskap sprids mellan projekt och till resten av organisationen. Utifrån dessa har jag byggt en modell för hur kunskap kan spridas.</p><p>Min slutsats är att det som bidrar till kunskapsspridning är att företag har en given strategi för hur detta ska ske, samt att denna strategi implementeras och accepteras i organisationens alla delar. En strategi för kunskapsspridandet som innehåller aspekter som motivation, ledarnas roll och informations- och kommunikationsteknologier tenderar att anammas bättre. Det är inte förrän de anställda är motiverade till att sprida sin kunskap och den kunskap som genererats i projekten som det kan talas om en egentlig kunskapsspridning. Motivationen kan komma från olika håll men bör även den anpassas till den egna organisationen. Min studie visar att kunskap bland annat sprids mellan projekt och till resten av organisationen genom dokument som är tillgängliga på företagets intranät. Dokumenten innehåller information om vad som åstadkommits i ett projekt och tillvägagångssätten för det uppnådda resultatet. Kunskap sprids även genom sammankomster som integrerar de anställda på olika sätt i syfte att sprida kunskap.</p>

På senare år har företag med projektbaserad organisationsstruktur ökat detta tillföljd av den allt hårdare konkurrensen mellan företag. Företagen måste konstant anpassa, förnya och utveckla sina resurser och förmågor för att överleva. Det finns de som menar att vi gjort inträde i en ny epok där kunskap är den främsta tillgången ett företag har. Det har lett till att organisationer nu fokuserar på generering, användning och spridning av kunskap, så kallade kunskapsintensiva organisationer. I projekt, speciellt R&amp;D-projekt, genereras viktig kunskap som kan vara avgörande för företagens framgång, vilket bidragit till att kunskapsspridandet fått en allt större betydelse. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vilka mekanismer som bidrar till spridning av den kunskap som genereras inom projekt samt att utveckla förståelsen för kunskapsbegreppen och kunskapsgenererandets betydelse för organisationer. Genom att studera tre väletablerade och framgångsrika företag har jag besvarat min problemformulering; Hur sprids kunskap mellan projekt och till resten av organisationen? De studerade företagen är AstraZeneca, Ericsson och General Electric. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med projektledare för R&amp;D-projekt inom respektive företag. Den teoretiska referensram jag haft som utgångspunkt bygger på teorier och tidigare forskning kring olika aspekter, såsom motivation, facilitatorer och informations- och kommunikationsteknologi, som påverkar kunskapsspridandet i en organisation. Teorierna beskriver alltifrån vad kunskap är till mer specifikt hur kunskap sprids mellan projekt och till resten av organisationen. Utifrån dessa har jag byggt en modell för hur kunskap kan spridas. Min slutsats är att det som bidrar till kunskapsspridning är att företag har en given strategi för hur detta ska ske, samt att denna strategi implementeras och accepteras i organisationens alla delar. En strategi för kunskapsspridandet som innehåller aspekter som motivation, ledarnas roll och informations- och kommunikationsteknologier tenderar att anammas bättre. Det är inte förrän de anställda är motiverade till att sprida sin kunskap och den kunskap som genererats i projekten som det kan talas om en egentlig kunskapsspridning. Motivationen kan komma från olika håll men bör även den anpassas till den egna organisationen. Min studie visar att kunskap bland annat sprids mellan projekt och till resten av organisationen genom dokument som är tillgängliga på företagets intranät. Dokumenten innehåller information om vad som åstadkommits i ett projekt och tillvägagångssätten för det uppnådda resultatet. Kunskap sprids även genom sammankomster som integrerar de anställda på olika sätt i syfte att sprida kunskap.