<p>Syftet med studien är att söka förståelse för hur rekryteringsföretag och kundföretag kommunicerar för att rätt kandidat skall bli anställd. Frågeställningarna som vi avsåg besvara var hur kommunikationen sker mellan rekryteringsföretag och kundföretag, hur respektive part säkerhetsställer att de har förstått varandra samt vilka störningar som kan finnas i kommunikationen mellan parterna. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av två rekryteringsföretag samt fyra kundföretag i Halland. De rekryteringsföretag som valts arbetar enbart med rekrytering. Två rekryterare på respektive rekryteringsföretag och en person på respektive kundföretag intervjuades. Studien har belysts med teorier kring kommunikation i form av kommunikationsstörningar, social varseblivning och förtroende. Resultatet visar att kommunikationen sker genom personliga möten men även via mail och telefon. Det visade även att en viktig del i processen är säkerhetsställandet av information mellan rekryteringsföretaget och kundföretag. Säkerhetsställandet sker genom kontrollfrågor, exempel och skriftliga dokument. Kommunikationsstörningar är något som även det visade sig försvåra rekryteringsprocessen. Detta i form av brist i informationsflödet och otydlig kommunikation. Slutsatsen var att för en lyckad rekryteringsprocess är ömsesidigt engagemang, tillit och ansvarstagande mellan rekryteringsföretaget och kundföretaget nödvändig.</p>

Syftet med studien är att söka förståelse för hur rekryteringsföretag och kundföretag kommunicerar för att rätt kandidat skall bli anställd. Frågeställningarna som vi avsåg besvara var hur kommunikationen sker mellan rekryteringsföretag och kundföretag, hur respektive part säkerhetsställer att de har förstått varandra samt vilka störningar som kan finnas i kommunikationen mellan parterna. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av två rekryteringsföretag samt fyra kundföretag i Halland. De rekryteringsföretag som valts arbetar enbart med rekrytering. Två rekryterare på respektive rekryteringsföretag och en person på respektive kundföretag intervjuades. Studien har belysts med teorier kring kommunikation i form av kommunikationsstörningar, social varseblivning och förtroende. Resultatet visar att kommunikationen sker genom personliga möten men även via mail och telefon. Det visade även att en viktig del i processen är säkerhetsställandet av information mellan rekryteringsföretaget och kundföretag. Säkerhetsställandet sker genom kontrollfrågor, exempel och skriftliga dokument. Kommunikationsstörningar är något som även det visade sig försvåra rekryteringsprocessen. Detta i form av brist i informationsflödet och otydlig kommunikation. Slutsatsen var att för en lyckad rekryteringsprocess är ömsesidigt engagemang, tillit och ansvarstagande mellan rekryteringsföretaget och kundföretaget nödvändig.

BAKGRUND: Bemanningsbranschen har sedan arbetsförmedlingens monopol upphörde vuxit mycket. Det har blivit allt vanligare att hyra in personal vid exempelvis ökad arbetsbelastning. Bemanningsföretag kan vara en framtida arbetsgivare för oss och ett intresse för branschen har uppkommit och många frågor har väckts. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa relationen mellan bemanningsföretag och kundföretag. FRÅGESTÄLLNINGAR: Hur kommer det sig att kundföretag väljer att anlita kategorin studenter/akademiker och vilka fördelar ser de med detta angreppssätt? Hur skapas en fungerande relation mellan bemanningsföretag och kundföretag? Vilken betydelse har en fungerande relation för att uppnå matchning mellan arbetstagare och uppdrag och hur bibehålls denna relation? METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod och vi har genomfört två intervjuer på ett bemanningsföretag och därefter intervjuer med fem av deras kundföretag. HUVUDRESULTAT: Vi har i vår studie kommit fram till att kundföretagen ser flera fördelar med att arbeta med kategorin studenter/akademiker. De betraktas som kompetenta, flexibla, ambitiösa och ”arbetshungriga” och det tilltalar kunderna. Den anpassningsbarhet och den kompetens som kategorin erbjuder kan i längden leda till nöjda kunder och en fungerande och långvarig relation. Vi har också kommit fram till att för att kunna skapa och bibehålla en fungerande relation och för att kunna matcha en arbetstagare med uppdrag är det viktigt att bemanningsföretaget lär känna kundföretaget, genom alltifrån besök på företaget, utformande av kravprofil, arbetet med att finna en person som matchar kraven, till att de kontinuerligt hör av sig efter en matchning och att kunderna kan ge både positiv och negativ kritik.

<p>BAKGRUND: Bemanningsbranschen har sedan arbetsförmedlingens monopol upphörde vuxit mycket. Det har blivit allt vanligare att hyra in personal vid exempelvis ökad arbetsbelastning. Bemanningsföretag kan vara en framtida arbetsgivare för oss och ett intresse för branschen har uppkommit och många frågor har väckts.</p><p>SYFTE: Syftet med uppsatsen är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa relationen mellan bemanningsföretag och kundföretag.</p><p>FRÅGESTÄLLNINGAR: Hur kommer det sig att kundföretag väljer att anlita kategorin studenter/akademiker och vilka fördelar ser de med detta angreppssätt?</p><p>Hur skapas en fungerande relation mellan bemanningsföretag och kundföretag?</p><p>Vilken betydelse har en fungerande relation för att uppnå matchning mellan arbetstagare och uppdrag och hur bibehålls denna relation?</p><p>METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod och vi har genomfört två intervjuer på ett bemanningsföretag och därefter intervjuer med fem av deras kundföretag.</p><p>HUVUDRESULTAT: Vi har i vår studie kommit fram till att kundföretagen ser flera fördelar med att arbeta med kategorin studenter/akademiker. De betraktas som kompetenta, flexibla, ambitiösa och ”arbetshungriga” och det tilltalar kunderna. Den anpassningsbarhet och den kompetens som kategorin erbjuder kan i längden leda till nöjda kunder och en fungerande och långvarig relation. Vi har också kommit fram till att för att kunna skapa och bibehålla en fungerande relation och för att kunna matcha en arbetstagare med uppdrag är det viktigt att bemanningsföretaget lär känna kundföretaget, genom alltifrån besök på företaget, utformande av kravprofil, arbetet med att finna en person som matchar kraven, till att de kontinuerligt hör av sig efter en matchning och att kunderna kan ge både positiv och negativ kritik.</p>

<p>Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fått en allt viktigare roll på den svenska marknaden. Vår uppsats diskuterar det relativt nya sättet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns när organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar även upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tänkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen. Dessa personer har god inblick i det berörda området. Vi har använt oss av en intervjumall för att ge informanten utrymme till egna tankar. Vår analys har vi gjort genom att tillämpa teorin, HRM – Human Resource Management, på de sammanställda empiridelarna.</p><p>En av de slutsatser vi kom fram till var att det finns många fördelar att anlita ett bemanningsföretag för personallösningar, så som snabbhet i tillsättandet av rätt kompetens och flexibilitet i personalstyrkan. Det finns även nackdelar med arbetssättet, t.ex. att företaget mister sin företagskultur och att det kan bli kostsamt i längden. Vi anser dock att fördelarna väger tyngre än nackdelarna i anlitandet av ett bemanningsföretag.</p>

Bakgrund Bemanningsbranschen växer och det blir allt vanligare att företag använder sig av inhyrd personal. Ett problem som företag kan ställas inför är att viktig kunskap kan spridas vidare till andra företag. Det finns väldigt lite skrivet om kunskapsspridning via inhyrd personal och därför är det intressant att bidra med ny kunskap på området. Syfte Huvudsyftet med studien är att beskriva hur bemanningsföretag och deras kunder ser på kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Studiens delsyfte är att beskriva de eventuella åtgärder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag. Metod I denna studie har en kvalitativ forskningsansats använts och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. En narrativ analysmetod med inspiration från Burkes pentad har används för att analysera det insamlade materialet. Slutsats Bemanningsföretagen och deras kunder är medvetna om att kunskapsspridning existerar men de ser det inte som ett problem. Anledningarna till att praktikerna, till skillnad från teoretikerna, inte ser kunskapsspridning som ett problem kan bero på: kulturella skillnader, vilken typ av kunskap det handlar om, att företagen vidtar åtgärder för att förhindra kunskapsspridning, att kundföretagen har få konkurrenter eller att de inte använder sig av konsulter på känsliga områden.

Summary The purpose with this study is to give a view of how employees understand their belonging and role in a temporary work agency and its clients. This study describes the employees´ relation towards the temporary work agency and the client. The study should be interesting for temporary work agencies and those who have considered of working in the temporary work agency business. The agency in this study is Manpower AB and has existed in Skövde for five years and has appreciated 200 employees. The company offers fast, worth its prizes and flexible employment agency solutions no matter if it affects a few persons or more complicated solutions. You can find specialists and generalists within the most fields, for example administration, sales, market, telemarketing, technology, and logistics. Accept for satisfied clients Manpower AB has an ambition of satisfied employees. Working as temporary hired employee has consequences for the situation at the place of work. The temporary hired employees’ presence is expressed, or implied temporary, and furthermore they have other legal status. These employees aren’t included in the “common” social contexts at the work, which is a risk to lead them to isolation. The question is if the employees feel their belonging to the temporary work agency or to the clients, or if their belonging is in no-man’s-land. So the discussion in this study is; How do employees from a temporary work agency understand their belonging and role when they are temporary hired out to a client, and what influence their understanding? A concept that manages the relation employee to boss/employer and to the rest of the work has during the last years grown and got the name employeeship. This concept has various forms and consists of four stones, which describes how employeeship is practiced within various parts in the Swedish working life. The study looks at all sides of the question but mostly from this employeeship that gives an explanation of what influence the employees´ understanding of their belonging and role. The theory that goes by the hand with the study’s discussion belonging, is identity. There is an ongoing interaction between identities and roles, therefore are these theories shown in the theoretical frame of reference. This study shows that the view of the respondents´ understandings is a consequence of in what extent the employeeships’ stones occurs in the temporary work agency and in its clients. The majority of the respondents think that they have the same roles as the client’s employees. As the role has an influence of a person’s identity, the respondents’ role influence their understanding of their belonging, which for the mostly full-time employees is to the clients. A couple of respondents have, through this study, more or less shown that their belonging is in no-man’s-land. This situation doesn’t however need to be seen a something bad because the respondents are satisfied with their employment as temporary hired thorough Manpower AB. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att ge en bild av hur uthyrda medarbetare uppfattar sin tillhörighet och roll på ett personaluthyrningsföretag och dess kundföretag. Denna studie skildrar medarbetarnas relation gentemot både personaluthyrningsföretaget och kund¬företaget. Studien bör vara intressant för personaluthyrningsföretag och de som har funderingar på att arbeta inom personaluthyrningsbranschen. Undersökningsföretaget för studien är personaluthyrningsföretaget Manpower AB som har funnits i Skövde i fem år och har idag cirka 200 anställda. Företaget erbjuder snabba, prisvärda och flexibla bemanningslösningar oavsett om det gäller ett fåtal personer eller mer komplicerade lösningar. Här finns specialister och generalister inom de allra flesta områden, exempelvis administration, sälj, marknad, telemarketing, teknik och logistik. Förutom nöjda kundföretag strävar Manpower AB efter att ha nöjda medarbetare. Att arbeta som uthyrd medarbetare får konsekvenser för situationen på arbetsplatsen. De uthyrda medarbetarnas närvaro är uttalat, eller underförstått tillfälligt, och de har dessutom en annan legal status än kundföretagets personal. Dessa medarbetare ingår inte självklart i de ”vanliga” sociala sammanhangen på arbetsplatsen, vilket riskerar att leda till utanförskap. Frågan är om medarbetarna känner sin tillhörighet till personal¬uthyrningsföretaget eller till kundföretagen, eller om deras tillhörighet är i ingenmansland. Utifrån detta har en problemformulering tagits fram för studien; Hur uppfattar medarbetare på ett personaluthyrningsföretag sin tillhörighet och roll när de är uthyrda till ett kundföretag, samt vad är det som påverkar deras uppfattning? Ett begrepp som hanterar relationen medarbetare till chef/arbetsgivare och till det övriga arbetet har under senare år vuxit fram och fått namnet medarbetarskap. Detta begrepp har olika former och består av fyra hörnstenar, vilka beskriver hur medarbetarskap bedrivs inom olika delar av svenskt arbetsliv. Studien belyser problemet främst utifrån just medarbetarskap som ger en förklaring till vad som påverkar medarbetarnas uppfattning om sin tillhörighet och roll. Den teori som går hand i hand med studiens problemområde tillhörighet, är identitet. Det sker samtidigt en pågående interaktion mellan identitet och roller, därför belyses dessa teorier i den teoretiska referensramen. Som ni läsare har uppmärksammat i sammanfattningen är några ord kursiva, vilka är studiens nyckelord. Dessa återkommer löpande i studien. Denna studie visar att bilden av respondenternas uppfattning är en följd av i vilken grad medarbetarskapets hörnstenar förekommer i personaluthyrningsföretaget och i dess kund¬företag. Majoriteten av respondenterna menar att de har samma roll som kundföretagens personal. Då rollen har en påverkan på individens identitet, påverkar respondenternas roll synen på sin tillhörighet, som hos de heltidsanställda överlag är till kundföretaget. Ett par respondenter har, genom studien, även mer eller mindre visat sig tillhöra ingenmansland. Detta läge behöver dock inte vara negativt, då respondenterna trivs med sin tillvaro som uthyrda medarbetare genom Manpower AB.

Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fått en allt viktigare roll på den svenska marknaden. Vår uppsats diskuterar det relativt nya sättet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns när organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar även upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tänkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen. Dessa personer har god inblick i det berörda området. Vi har använt oss av en intervjumall för att ge informanten utrymme till egna tankar. Vår analys har vi gjort genom att tillämpa teorin, HRM – Human Resource Management, på de sammanställda empiridelarna. En av de slutsatser vi kom fram till var att det finns många fördelar att anlita ett bemanningsföretag för personallösningar, så som snabbhet i tillsättandet av rätt kompetens och flexibilitet i personalstyrkan. Det finns även nackdelar med arbetssättet, t.ex. att företaget mister sin företagskultur och att det kan bli kostsamt i längden. Vi anser dock att fördelarna väger tyngre än nackdelarna i anlitandet av ett bemanningsföretag.

<p>Summary</p><p>The purpose with this study is to give a view of how employees understand their belonging and role in a temporary work agency and its clients. This study describes the employees´ relation towards the temporary work agency and the client. The study should be interesting for temporary work agencies and those who have considered of working in the temporary work agency business.</p><p>The agency in this study is Manpower AB and has existed in Skövde for five years and has appreciated 200 employees. The company offers fast, worth its prizes and flexible employment agency solutions no matter if it affects a few persons or more complicated solutions. You can find specialists and generalists within the most fields, for example administration, sales, market, telemarketing, technology, and logistics. Accept for satisfied clients Manpower AB has an ambition of satisfied employees.</p><p>Working as temporary hired employee has consequences for the situation at the place of work. The temporary hired employees’ presence is expressed, or implied temporary, and furthermore they have other legal status. These employees aren’t included in the “common” social contexts at the work, which is a risk to lead them to isolation. The question is if the employees feel their belonging to the temporary work agency or to the clients, or if their belonging is in no-man’s-land. So the discussion in this study is;</p><p>How do employees from a temporary work agency understand their belonging and role when they are temporary hired out to a client, and what influence their understanding?</p><p>A concept that manages the relation employee to boss/employer and to the rest of the work has during the last years grown and got the name employeeship. This concept has various forms and consists of four stones, which describes how employeeship is practiced within various parts in the Swedish working life. The study looks at all sides of the question but mostly from this employeeship that gives an explanation of what influence the employees´ understanding of their belonging and role. The theory that goes by the hand with the study’s discussion belonging, is identity. There is an ongoing interaction between identities and roles, therefore are these theories shown in the theoretical frame of reference.</p><p>This study shows that the view of the respondents´ understandings is a consequence of in what extent the employeeships’ stones occurs in the temporary work agency and in its clients. The majority of the respondents think that they have the same roles as the client’s employees. As the role has an influence of a person’s identity, the respondents’ role influence their understanding of their belonging, which for the mostly full-time employees is to the clients. A couple of respondents have, through this study, more or less shown that their belonging is in no-man’s-land. This situation doesn’t however need to be seen a something bad because the respondents are satisfied with their employment as temporary hired thorough Manpower AB.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att ge en bild av hur uthyrda medarbetare uppfattar sin tillhörighet och roll på ett personaluthyrningsföretag och dess kundföretag. Denna studie skildrar medarbetarnas relation gentemot både personaluthyrningsföretaget och kund¬företaget. Studien bör vara intressant för personaluthyrningsföretag och de som har funderingar på att arbeta inom personaluthyrningsbranschen.</p><p>Undersökningsföretaget för studien är personaluthyrningsföretaget Manpower AB som har funnits i Skövde i fem år och har idag cirka 200 anställda. Företaget erbjuder snabba, prisvärda och flexibla bemanningslösningar oavsett om det gäller ett fåtal personer eller mer komplicerade lösningar. Här finns specialister och generalister inom de allra flesta områden, exempelvis administration, sälj, marknad, telemarketing, teknik och logistik. Förutom nöjda kundföretag strävar Manpower AB efter att ha nöjda medarbetare.</p><p>Att arbeta som uthyrd medarbetare får konsekvenser för situationen på arbetsplatsen. De uthyrda medarbetarnas närvaro är uttalat, eller underförstått tillfälligt, och de har dessutom en annan legal status än kundföretagets personal. Dessa medarbetare ingår inte självklart i de ”vanliga” sociala sammanhangen på arbetsplatsen, vilket riskerar att leda till utanförskap. Frågan är om medarbetarna känner sin tillhörighet till personal¬uthyrningsföretaget eller till kundföretagen, eller om deras tillhörighet är i ingenmansland. Utifrån detta har en problemformulering tagits fram för studien;</p><p>Hur uppfattar medarbetare på ett personaluthyrningsföretag sin tillhörighet och roll när de är uthyrda till ett kundföretag, samt vad är det som påverkar deras uppfattning?</p><p>Ett begrepp som hanterar relationen medarbetare till chef/arbetsgivare och till det övriga arbetet har under senare år vuxit fram och fått namnet medarbetarskap. Detta begrepp har olika former och består av fyra hörnstenar, vilka beskriver hur medarbetarskap bedrivs inom olika delar av svenskt arbetsliv. Studien belyser problemet främst utifrån just medarbetarskap som ger en förklaring till vad som påverkar medarbetarnas uppfattning om sin tillhörighet och roll. Den teori som går hand i hand med studiens problemområde tillhörighet, är identitet. Det sker samtidigt en pågående interaktion mellan identitet och roller, därför belyses dessa teorier i den teoretiska referensramen.</p><p>Som ni läsare har uppmärksammat i sammanfattningen är några ord kursiva, vilka är studiens nyckelord. Dessa återkommer löpande i studien.</p><p>Denna studie visar att bilden av respondenternas uppfattning är en följd av i vilken grad medarbetarskapets hörnstenar förekommer i personaluthyrningsföretaget och i dess kund¬företag. Majoriteten av respondenterna menar att de har samma roll som kundföretagens personal. Då rollen har en påverkan på individens identitet, påverkar respondenternas roll synen på sin tillhörighet, som hos de heltidsanställda överlag är till kundföretaget. Ett par respondenter har, genom studien, även mer eller mindre visat sig tillhöra ingenmansland. Detta läge behöver dock inte vara negativt, då respondenterna trivs med sin tillvaro som uthyrda medarbetare genom Manpower AB.</p>

Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd. Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna – där såväl konsulter som kundföretag är ense – är: · säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar) · inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar) · säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar) · lämplig implementeringsstrategi (kundansvar) · välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult). Förutom ovannämnda faktorer anser konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation. Huvudansvaret av de båda faktorerna lägger respektive grupp på varandra. Det teoretiska materialet förordar användande av prototyper i BI-projekt då dessa erbjuder möjligheter för affärsanvändarna att på ett tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning av hur den färdiga lösningen kommer att se ut. Prototypanvändande nämnde inte vare sig konsulter eller kundföretag vid intervjuerna. En högre grad av användande av prototyper är förslagsvis något som såväl konsultföretagen som kundföretagens egna IT-avdelningar bör satsa på att göra.