<p>Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fått en allt viktigare roll på den svenska marknaden. Vår uppsats diskuterar det relativt nya sättet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns när organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar även upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tänkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen. Dessa personer har god inblick i det berörda området. Vi har använt oss av en intervjumall för att ge informanten utrymme till egna tankar. Vår analys har vi gjort genom att tillämpa teorin, HRM – Human Resource Management, på de sammanställda empiridelarna.</p><p>En av de slutsatser vi kom fram till var att det finns många fördelar att anlita ett bemanningsföretag för personallösningar, så som snabbhet i tillsättandet av rätt kompetens och flexibilitet i personalstyrkan. Det finns även nackdelar med arbetssättet, t.ex. att företaget mister sin företagskultur och att det kan bli kostsamt i längden. Vi anser dock att fördelarna väger tyngre än nackdelarna i anlitandet av ett bemanningsföretag.</p>

Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fått en allt viktigare roll på den svenska marknaden. Vår uppsats diskuterar det relativt nya sättet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns när organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar även upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tänkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen. Dessa personer har god inblick i det berörda området. Vi har använt oss av en intervjumall för att ge informanten utrymme till egna tankar. Vår analys har vi gjort genom att tillämpa teorin, HRM – Human Resource Management, på de sammanställda empiridelarna. En av de slutsatser vi kom fram till var att det finns många fördelar att anlita ett bemanningsföretag för personallösningar, så som snabbhet i tillsättandet av rätt kompetens och flexibilitet i personalstyrkan. Det finns även nackdelar med arbetssättet, t.ex. att företaget mister sin företagskultur och att det kan bli kostsamt i längden. Vi anser dock att fördelarna väger tyngre än nackdelarna i anlitandet av ett bemanningsföretag.

<p>Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.</p>

Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.

The research field for this study was the working environment in preschools with the purpose of highlighting the substitute teacher’s experiences of how to enter an already established workgroup in pre-school. How do substitute teachers perceive the treatment when being met by ordinary staff? Do they feel that they are included or excluded from the workgroup? In order to answer these questions, qualitative interviews were conducted with six preschool substitute teachers. Hermeneutics is used as a methodological approach to increase the ability of creating a good understanding of the preschool substitute teacher´s experiences. The results showed that substitute teachers generally are well treated by ordinary staff, however there are exceptions. Two key factors for the substitute teachers to experience inclusion are that they have received good information and that the ordinary staff treated them well. The preschool substitute teachers had also experienced exclusion in the form of inadequate information, which in some cases happened due to stigmatization and domination techniques. The conclusion of this study is that the preschool substitute teachers have experienced varied responses as well as they generally received good treatment by the ordinary staff. Two important factors in experiencing inclusion are that they received the necessary information and got the opportunity to be included in conversations with the ordinary staff. Whereas factors for exclusion are inadequate information and that ordinary staff do not show any interest in them. / Forskningsfältet för denna studie var arbetsmiljö där syftet är att belysa vikariens upplevelser av hur det är att komma in i en redan etablerad arbetsgrupp inom förskoleverksamhet. Hur upplever vikarier att de bemöts av den ordinarie personalen? Upplever vikarier att de är inkluderade eller exkluderade i arbetsgruppen? För att besvara dessa frågor gjordes kvalitativa intervjuer med sex vikarier. För att skapa god förståelse för vikariers upplevelser används hermeneutiken som metodologisk riktning. Resultatet visade att vikarierna generellt blir bra bemötta av ordinarie personal men att det finns undantag. Två centrala faktorer till att vikarierna upplever inkludering beror på att de får bra information och där personalen är trevlig. Vikarier hade även upplevt exkludering i form av bristfällig information samt i vissa fall på grund av stigmatisering och härskartekniker. Slutsatsen är att vikarier har upplevt varierande bemötanden samt att de generellt blir bra bemötta. Två viktiga faktorer till att de upplever inkludering är att de får ta del av information och blir delaktiga i samtal, faktorer till exkludering är bristfällig information och att ordinarie personal inte visar något intresse för dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur uthyrda konsulter upplever sin position på kundföretag samt hur de upplever den eventuella maktrelationen mellan konsulter och den ordinarie personalen. För att besvara detta syfte har en kvalitativ metod tillämpats, där fem konsulter i Stockholmsområdet intervjuats. Studien har visat konsulternas arbetssituation på många sätt är otillfredsställande. Studiens resultat visar att konsulterna upplever ett visst utanförskap på sitt nuvarande uppdrag, dock inte i den utsträckning som tidigare forskning och teoretiska ramverk antydde. De faktorer som påverkade graden av utanförskap var konsulternas anställningsform (heltid/deltid), uppdragets längd samt åldersfördelningen på arbetsplatsen. De konsulter som arbetade deltid på sitt nuvarande uppdrag upplevde ett starkare utanförskap och upplevde att de hade svårare att komma in i den etablerade arbetsgruppen medan de konsulter som arbetade heltid kände en starkare samhörighet med kundföretaget och dess anställda. Uppdragets längd visade sig även i viss utsträckning påverka graden av utanförskap. De konsulter som arbetat på ett kundföretag en längre period upplevde en starkare samhörighet med kundföretagets personal, medan de konsulter som arbetat kortare tid på sitt uppdrag inte upplevde att kundföretaget och dess personal litade på att de utförde sitt arbete korrekt och att de skulle stanna på kundföretaget. Resultatet från denna undersökning visar att ju längre tid konsulterna arbetat på sitt aktuella uppdrag desto mindre betydelse hade anställningsformen. Ålder visade sig också vara en bidragande faktor till hur integrerade konsulterna upplevde sig vara på kundföretaget. På konsulternas arbetsplatser rådde en kraftig åldersskillnad och att det påverkade i sin tur relationsbygget på arbetsplatsen.

Det finns en mängd forskning som studerat bemanningsbranschen inom vården, men ofta riktas blicken mot den bemannade personalen. I och med att de fastanställda sjuksköterskornas perspektiv inte är studerat i lika stor utsträckning fann vi problematiken och perspektivet intressant. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen när det gäller fastanställda sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med inhyrda sjuksköterskor. Studien är kvalitativ och har genomförts med nio semistrukturerade intervjuer med fastanställda sjuksköterskor som vid tiden för intervjun arbetar med, eller har tidigare erfarenhet av att arbeta med bemannade sjuksköterskor. Sjuksköterskorna arbetar inom kommunen, regionen eller privat verksamhet. Vidare presenteras studiens utförande och kvalitativa bearbetning. Resultatet av studien visar att de fastanställda sjuksköterskorna påverkas i olika utsträckning av att arbeta tillsammans med bemannade sjuksköterskor. Det framstående resultat som framkommer i studien handlar om den ökade användningen av bemanning och konsekvenser som ökningen får. Studien betonar de genomgående upplevelser som respondenterna beskrivit, vilka är minskad motivation, stress, tryggheten i en fastanställning, ökat ansvar och lägre patientsäkerhet. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i en sammanfattande slutsats, där vi reflekterar över uppsatsprocessen, presenterar ett kritiskt tänkande över studien samt ger förslag till vidare forskning.