Syftet med studien är att få en inblick i hur IT-konsulter anställda på ett konsultföretag upplever deras anställningstrygghet. Vidare är syftet att undersöka hur IT-konsulter upplever förändringar i deras arbetsinnehåll och vilka arbetsrelaterade delar som identifierats som ett behov. Resultatet har samlats in via åtta semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats samt ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts. För att analysera resultatet har teorierna job insecurity, prekariatet, inköpsmodellen och främlingen använts. Det huvudsakliga resultatet visar på att IT-konsulter känner sig relativt trygga i sin anställning och att det framför allt grundar sig i deras särskilda kompetens. Vidare visar resultatet att IT-konsulter ser positivt till förändringar i deras arbetsinnehåll vid nya kunduppdrag samtidigt som vissa delar i arbetsinnehållet utgör behov hos konsulter.

Intresset för och inhyrning av bemanningskonsulter har ökat som en del av företags försök att bli flexiblare med arbetsstyrkan. Dock är bemanningsbranschen ung och forskning kring konsultyrket utifrån konsultens perspektiv anser vi vara begränsad. Studiens syfte var att bidra till ökad kunskap om konsultyrket genom en empirisk undersökning där intervjuer med bemanningskonsulter utförts. Forskningsfrågan var: Hur upplever konsulter från bemanningsföretag sin arbetssituation hos kundföretag? Studien har inspirerats av ett kvalitativt förhållningssätt och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter som har erfarenheter från konsultyrket. Ansatsen i studien bedrevs deduktivt eftersom vi läst in oss kring ämnesområdet innan empirisk data samlades in. Utifrån tidigare forskning antog vi att konsultens upplevda arbetssituation påverkades antingen positivt eller negativt utifrån tre faktorer: Vilka förväntningar som finns på dem samt hur de behandlas av kundföretaget och kollegorna, vilka är anledningarna till att konsultyrket väljs samt deras arbetstillfredsställelse utifrån känslan av kontroll över arbetssituationen och relationerna inom kundföretaget. För att tolka det empiriska materialet användes tolkningsmodellen från den teoretiska referensramen. Meningar och ord i det transkriberade materialet markerades för att sedan jämföras med tidigare forskning och på så sätt finna samband och motsägelser. Vår slutsats var att konsulterna upplever sin arbetssituation antingen positivt eller negativt först och främst beroende på vilka förväntningar de har på yrket och uppdraget de anlitas för. Dessa förväntningar påverkas sedan av andra faktorer, som kundföretagets avsikt med att använda konsulten, hur mycket de involveras och hur väl de behandlas av både ledning, chefer samt kollegor. Beroende på vilka förväntningar konsulten har, får de andra faktorerna mer eller mindre påverkan på den upplevda arbetssituationen. / The interest for and hiring of consultants from temporary working agencies have increased as a part of companies' attempts to become more flexible with the workforce. The temporary staffing industry is yet young and we consider the research around the consultant profession limited, based on the consultants perspective. The purpose of this study was to increase knowledge about the consultant profession through an empirical research based on interviews with temporary agency workers. The research question was: How do consultants from temporary work agencies experience their work situation at client companies? This was a qualitative study and empirical data was collected through semi-structured interviews with six respondents who has experience from the consultant profession. The study had a deductive approach as we had read about the subject area before the collection of data. From previous research we assumed that the experienced work situation by the consultants was affected either positive or negative by three factors: Which expectations and how they are treated by the client company and by their colleagues, which are the reasons to choose the consultant profession, and their job satisfaction based on the impression of control over the work situation and the relations within the client company. To translate the empirical material the analysis model from the theoretical framework was used. Sentences and words from the transcribed material were marked and then compared with previous research and thus find connections and contradictions. Our conclusions were that the consultants experience their work situation either positive or negative primarily depending on which expectations they have on the profession and the assignment they are hired for. These expectations then affect the other factors, as the client company’s intention to use the consultant, how involved they are and how well they are treated by executives, managers and colleagues. Depending on which expectations the consultant has, the other factors have more or less impact on the experienced work situation.

Dagens konkurrenskraftiga arbetsmarknad har lett till att företag snabbt anpassar sig till förändringar i dynamiska miljöer. Projekt som arbetsform har blivit allt vanligare i verksamheter. Till varje projekt tilldelas en projektledare för att driva projektet. På grund av brist på personal anlitar organisationer konsulter som exempelvis projektledare, för att analysera och lösa specifika problem samt driva projekt. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar uthyrda projektledare upplever. För att besvara undersökningens frågeställning och syfte har en kvalitativ metod använts. Genom semistrutkurerade intervjuer med tio olika uthyrda projektledare inom ett tekniskt konsultföretag utreds vilka utmaningar de upplever. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en tematisk analys och relevanta teman har identifierats. Undersökningen har visat att utmaningar som tekniska uthyrda projektledare upplever handlar om begränsad handlingsförmåga, där struktur, befogenheter, tillgång till budget samt rätt resurser, förhindrar uthyrda projektledare att utföra sitt arbete och driva ett projekt. Andra utmaningar som upplevs gäller identitetskris och känslan av tillhörighet, där tillhörighet till konsultföretaget och kundföretaget samt skillnaderna mellan uthyrda projektledare och anställda, inte har stor påverkan på projektledningen i sig utan inverkar på projektledaren som individ. / Today's competitive labor market has led companies to swiftly adapt to changes in dynamic environments. Projects such as work methods have become increasingly common in businesses. Each project is assigned a project manager to manage the project. Due to a lack of staff, organizations employ consultants such as project managers, to analyze and solve specific problems and manage projects. The purpose of the study is to investigate the challenges experienced by the consultant project manager. In order to answer the main question and the purpose of the study, a qualitative method has been used. Through interviews with ten different consultant project managers within a technical consulting company, the challenges they are experiencing investigated. The interviews have been analyzed by using a thematic analysis and relevant themes have been identified. The study has shown that challenges experienced by technical consultant project managers are about limited ability to act, where structure, authority, access to budget and the right resources prevent consultant project managers from carrying out their work and manage a project. Other challenges are about identity crises and the feeling of belonging, where relationship to the consulting company and the clients, as well as the differences between consultant project managers and employees, do not have a major impact on the project management itself, but affect the project manager as an individual.

<p>Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd.</p><p>Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna – där såväl konsulter som kundföretag är ense – är:</p><p>· säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar)</p><p>· inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar)</p><p>· säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar)</p><p>· lämplig implementeringsstrategi (kundansvar)</p><p>· välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult).</p><p>Förutom ovannämnda faktorer anser konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation. Huvudansvaret av de båda faktorerna lägger respektive grupp på varandra.</p><p>Det teoretiska materialet förordar användande av prototyper i BI-projekt då dessa erbjuder möjligheter för affärsanvändarna att på ett tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning av hur den färdiga lösningen kommer att se ut. Prototypanvändande nämnde inte vare sig konsulter eller kundföretag vid intervjuerna. En högre grad av användande av prototyper är förslagsvis något som såväl konsultföretagen som kundföretagens egna IT-avdelningar bör satsa på att göra.</p>

Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i gränslandet mellan två organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som påverkar konsulters formella tillhörighet samt deras känsla av tillhörighet respektive utestängning hos kundföretagen. Vi har för att genomföra denna studie använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen. Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos båda företagen samtidigt som den känslomässiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i gränslandet mellan organisationer är problematisk, främst på grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast känner sig som en del av den sociala gemenskapen då de är ute på uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anställd personal. Chefernas åtskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget på samma villkor som fast anställd personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter. Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet. Dock visar våra resultat att ju längre konsulter arbetat i bemanningsbranschen desto mer negativt inställda blir de. Våra resultat visar att konsulter, oberoende av om de trivs i branschen eller ej, inte ser en framtid inom den. Arbetet som konsult ses som en tillfällig lösning, med förhoppning om att i framtiden få en fast anställning. / The purpose of this essay is to explore how consultants experience their work situation on the borderland between two organizations, the staffing agency and the client company. To analyze this, we have explored different mechanisms that affect consultants' formal affiliation, and their sense of belonging and exclusion in client companies.We have used a qualitative approach, in which we held semi-structured interviews with six consultants working in the staffing industry. Our conclusion is that consultants have formal affiliation to both companies, while the emotional affiliation is to the client company. The situation on the border between organizations is somewhat problematic, mainly because of the complex feeling of affiliation. We have concluded that consultants often feel like a part of the social community while they are leased out, but that managers often draw a distinction between consultants and permanent staff. The separation done by managers does not allow consultants to become part of the client company on the same terms and conditions as permanent staff, which partly produce exclusion of consultants. The main positive aspect of the staffing industry is its flexibility. However, our results show that the longer a consultant has worked in the staffing industry, the more negative they become. Our results showed that consultants, regardless of whether they thrive in the industry or not, do not want to have a future in it. Working as a consultant seems to be a temporary solution, while hoping to find a permanent job in the future.

As the modern business environment becomes increasingly dynamic, businesses have had to become more responsive to changes in the marketplace. This has led to the increasing prominence of employment agencies which is organizations that help businesses manage their shifting labor requirements by sourcing labor based of their clients’ needs. Consultant managers work for employment agencies to manage both the sourced labor the agency provides and the labor needs of the client organization. Managing the dual stakeholder interests of these two groups is an integral part of the consultant manager’s role. The purpose of this study is to analyze the role of a consultant manger and to identify if conflicts exist because of the dual interests of the two stakeholder groups and if so what these conflicts are and how consultant managers handle them. This study is qualitative and semi-structured, interviews were conducted with five consulting managers who are working in three different employment agencies in Stockholm. To analyze the empirical material Sennett’s (2000) theory about flexibility, parts of Goffman's (2009) dramaturgical perspective and the concept of "dual commitment" has been used as analytical tools. The result of the study has mainly shown us that consultant managers find it difficult to effectively manage the needs of their contracted labor force due to the separation of workplaces. We have also identified that it is hard for consultant managers to manage both of the interests of the clients and the workers since they sometimes conflict with each other. The study shows that in incidences of conflicts of interests, resolution is in most case biased towards the interest of the client organization to the detriment of the contracted labor.

During the last part of the 20th century many companies has started to build their organizations on knowledge and information instead of manufacturing of products.  Today it is easier to communicate and spread information. At the same time the numbers of untraditional employments like temporary employments and workers from staffing agencies are increasing. Many organizations have higher employee turnover now than before. This allows more people to have access to confidential information, whose spreading might cause great damage for the employer. This essay aims to look into the protection of confidential information for the client against offenses from staffing agency workers that are working within the clients’ organization. Protection of confidential information is included in the duty of loyalty in terms of confidentiality, protection of trade secrets and competition clauses. Duty of loyalty lies within the employment contract between the agency employer and the staffing agency. Therefore the agency employer has no duty to be loyal against the client. For the agency worker to be able to perform the required work duties he or she might be provided with confidential information. Spreading of this information could cause damage for the client. Can the rules of justice that regulates duty of loyalty be applied on the relationship between the client and the agency worker?  What are the consequences of the rules that exist today? This essay is written with a juridical method and with sociology of law perspective. Other parts of the duty of loyalty is not included as well as the duty of loyalty for the employer. The conclusion is that the staffing agency is responsible for indemnity towards the client if an agency employer reviles confidential information about the clients’ organization.  Some rules of justice can be interpreted as an expression that duty of loyalty lays between the client and the agency worker. For example, the agency worker is bound by confidentiality in terms of the conditions at the clients’ organization.  Suggestions of changes in the regulations about protection of confidential information will force the agency worker to pay indemnity to the client if he or she reviles confidential information.   In staffing agencies there are twice as many immigrants than in the regular labor market. The rules of duty of loyalty can contribute to a holdback for immigrants that are working in staffing agencies. Immigrants will be at bigger risk of standing outside the general labor market than people born in Sweden because of static discrimination. / Företag har under senare delen av 1900-talet gått från traditionell varuproduktion till att allt mer bygga sin verksamhet på information och kunskap. Den tekniska utvecklingen har gjort det lättare att överföra och sprida kunskap i samhället vilket ökar sårbarheten hos företagen. Icke- traditionella anställningar såsom tidsbegränsade anställningar och inhyrd arbetskraft ökar och företag har en högre personalomsättning nu än tidigare. Fler personer får tillgång till företagsspecifik information och spridning av den skulle kunna skada arbetsgivaren. I min uppsats undersöker jag skyddet av hemlig information för arbetsgivare som hyr in arbetskraft från ett personaluthyrningsföretag. Skydd för hemlig information ingår i den så kallade lojalitetsplikten i form av tystnadsplikt, skydd för företagshemlighet och konkurrensklausuler. Lojalitetplikt föreligger i anställningsavtalet mellan uthyrd arbetstagare och uthyrningsföretaget men arbetstagarens arbetsprestation utförs hos kunden. Kan regleringar kring lojalitetsplikt tillämpas på förhållandet mellan kund och inhyrd arbetstagare? Vad blir konsekvenserna av de regler som finns idag? Uppsatsen är skriven med juridisk metod som har sin utgångspunkt i rättskälleläran samt med rättssociologisk angreppssätt. Andra delar av lojalitetsplikt såsom upplysningsskyldighet, bisysslor eller kritikrätt behandlas inte i uppsatsen, ej heller lojalitetsplikt för arbetsgivaren. Slutsatsen är att uthyrningsföretaget står för den uthyrde arbetstagarens handlingar mot kundföretaget eftersom det föreligger lojalitetsförpliktelser i uthyrningsavtalet mellan kund och uthyrare. Uthyraren står för exempelvis skadestånd om en arbetstagare röjer eller utnyttjar en företagshemlighet hos kunden. Vissa regleringar ger uttryck för att det föreligger lojalitetsplikt mellan kund och inhyrd arbetstagare. Exempelvis är den uthyrda arbetstagaren bunden av tystnadsplikt vad det gäller förhållanden hos kunden. I ett förslag från regeringen på kommande ändringar i lagstiftningen kommer den inhyrde arbetstagaren bli direkt skadeståndsansvarig vid röjande eller utnyttjande av företagshemlighet hos kunden. I uthyrningsbranschen finns dubbelt så stor andel utlandsfödda arbetstagare som på arbetsmarknaden generellt. På grund av hur regleringen kring lojalitetsplikt ser ut idag kan den bidra till inlåsningseffekter för utlandsfödda arbetstagare som arbetar i uthyrningsbranschen. Skilda villkor för svensk- och utlandsfödda såsom statisk diskriminering på arbetsmarknaden gör att utlandsfödda arbetstagare löper större risk än svenskfödda arbetstagare att få stå utanför den traditionella arbetsmarknaden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur uthyrda konsulter upplever sin position på kundföretag samt hur de upplever den eventuella maktrelationen mellan konsulter och den ordinarie personalen. För att besvara detta syfte har en kvalitativ metod tillämpats, där fem konsulter i Stockholmsområdet intervjuats. Studien har visat konsulternas arbetssituation på många sätt är otillfredsställande. Studiens resultat visar att konsulterna upplever ett visst utanförskap på sitt nuvarande uppdrag, dock inte i den utsträckning som tidigare forskning och teoretiska ramverk antydde. De faktorer som påverkade graden av utanförskap var konsulternas anställningsform (heltid/deltid), uppdragets längd samt åldersfördelningen på arbetsplatsen. De konsulter som arbetade deltid på sitt nuvarande uppdrag upplevde ett starkare utanförskap och upplevde att de hade svårare att komma in i den etablerade arbetsgruppen medan de konsulter som arbetade heltid kände en starkare samhörighet med kundföretaget och dess anställda. Uppdragets längd visade sig även i viss utsträckning påverka graden av utanförskap. De konsulter som arbetat på ett kundföretag en längre period upplevde en starkare samhörighet med kundföretagets personal, medan de konsulter som arbetat kortare tid på sitt uppdrag inte upplevde att kundföretaget och dess personal litade på att de utförde sitt arbete korrekt och att de skulle stanna på kundföretaget. Resultatet från denna undersökning visar att ju längre tid konsulterna arbetat på sitt aktuella uppdrag desto mindre betydelse hade anställningsformen. Ålder visade sig också vara en bidragande faktor till hur integrerade konsulterna upplevde sig vara på kundföretaget. På konsulternas arbetsplatser rådde en kraftig åldersskillnad och att det påverkade i sin tur relationsbygget på arbetsplatsen.