The subject knowledge management is of great relevance in knowledge intensive organizations such as consulting firms or high-tech businesses, since their business model builds on the knowledge of the em- ployees. Knowledge management is a broad subject that includes, among others, organizational theory, cognitive science, and IT. The literature study has its foundation in knowledge and how both tacit and explicit knowledge can be transferred between individuals or within an organization. A common organizational structure among consulting firms is the project based organization, therefore challenges related to knowledge management within such organizations, is studied. Different strategies for knowledge management are presented and various methods for knowledge transfer are categorized and assessed. An in depth look into knowledge management in consulting firms end the literature study partnered with a review of affecting factors and tools involved in knowledge exchange and distribution of best practices. The purpose is to create a framework with which to analyze how a case company, a technological consulting firm, works with knowledge exchange. The research questions focus on factors that affect knowledge exchange, what fo- rums and tools drive knowledge exchange, and how best practices are collected and implemented. Barriers to functional knowledge exchange that have been encountered include that many of the employed consultants are permanently stationed with customers in their projects, rendering contact with colleagues from the home office sparse. This, combined with a lack of management control and structure in the case of knowledge, affects and limits the knowledge exchange. Tools and forums for knowledge exchange were identified and show how knowledge is spread in the or- ganization. A majority of the knowledge exchange is found to take place through person-to-person inter- action through mentorship, working in projects, and through contacts that to not constitute a part of con- scious knowledge management. The organization employs a business system where templates and tools are available to the consultants along with documentation from prior projects and reference projects. The management view is that this system is to function as an important platform for learning and knowledge exchange, in essence a knowledge management system, but the system is burdened by technical issues that lead consultants to circumnavigate the system by using templates and tools provided by colleagues instead of the ones officially provided by the system. No structures for continuous development of best practices were identified, although specific projects to update routines and methods occur from time to time on an ad-hoc basis. That lack of structures and routines track back to the handling of consultants’ suggestions for improvements and ideas, where con- sultants experience a lack of directives, support and understanding of how their suggestions and ideas were supposed to be handled in the organization. A conclusion regarding knowledge management in a technical consulting firm is hence that organizational and cultural factors have a significant impact on the exchange of knowledge. A shortage of opportunities for contact and knowledge exchange with colleagues combined with lacking management control affects the exchange negatively, but the company also displays several success factors that research point out important in order to build a functioning knowledge management system. These include an openness and willingness to share amongst colleagues, in combination with an understanding of the importance of knowledge exchange in the organization that transcends organizational hierarchy.

Kulturen är av stor vikt för hur företag och andra organisationer fungerar: från strategisk förändring, till vardagligt ledarskap, och hur chefer och anställda förhåller sig till varandra och samverkar med kunderna. Cheferna i en organisation har genom sitt agerande påverkan på kulturen och hur den uppfattas av de anställda. Syftet med studien var att undersöka hur chefers tolkning och uppfattning av företagskultur påverkar kulturen i det organisatoriska sammanhang de ingår i. Detta genomfördes genom en fallstudie där cheferna i det utvalda fallföretaget intervjuades för att besvara vad företagskultur innebär för dem, hur de uppfattar företagskulturen på fallföretaget, om det råder koncensus om kulturen cheferna emellan, samt om det framgick ett behov av att förtydliga, kommunicera eller förändra företagskulturen. Som forskningsdesign valdes ett kritiskt perspektiv med målet att skapa debatt och bilda diskussionsmönster med avsikten att bidra till ett öppnare samförstånd bland cheferna om uppfattningen av företagskulturen.Studien visade att cheferna anser att företagskultur primärt är ett outtalat fenomen som inte går att förändra genom att informera om värderingar eller givna instruktioner om hur människor ska bete sig, och i stor utsträckning delar de uppfattningen om fallföretagets kultur på det outtalade planet. Gällande hur företagskulturen bör formuleras och kommuniceras fanns dock viss dissensus.

Det existerar ett implementationsgap när det kommer till formulering och implementation av strategi. Detta är något som leder till att företag ofta misslyckas med att realisera strategier. Gapet existerar även för hållbarhetsstrategier, vilka blir allt viktigare som en konsekvens av de hållbarhetsutmaningar som samhället står inför idag. Att förankra en hållbarhetsstrategi är en komplex process. Det involverar många organisatoriska områden och aktiviteter, där olika typer av organisationer har olika förutsättningar. Med detta som utgångspunkt formulerades studiens syfte till att utveckla ett ramverk med huvudområden och nyckelaktiviteter för förankring av hållbarhetsstrategi i teknikkonsultbolag. Hållbarhet är högaktuellt för både konsultbolag och företag inom teknikintensiv industri. Studien ämnar att hjälpa teknikkonsultbolag att minska implementationsgapet och öka den positiva inverkan från deras hållbarhetsstrategier. Med vetenskaplig litteratur som grund togs en analysmodell fram. Analysmodellen innefattar en undersökning och värdering av åtta huvudområden för förankring. Därtill innebär analysmodellen en undersökning och värdering av ett antal nyckelaktiviteter för förankring inom varje huvudområde. Detta lade grunden för det initiala ramverket. De åtta huvudområdena är ledarskap, kommunikation, företagskultur och värderingar, organisatoriskt lärande, resursallokering och planering, organisationsstruktur, formella system samt externa intressenter. Baserat på analysmodellen togs två frågeställningar fram. Den kvalitativa empiriinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med elva respondenter från tio olika konsultföretag, samt fyra respondenter från studiens uppdragsgivare som är ett teknikkonsultbolag. Syftet med intervjuerna var att undersöka företagens förankringsprocesser av hållbarhetsstrategi för att kunna undersöka och värdera hur viktiga huvudområdena och nyckelaktiviteterna är för förankringen. Analysen resulterade i en slutgiltig version av ramverket med värderade huvudområden samt reviderade och värderade nyckelaktiviteter. Studien resulterade i två slutsatser. Den första slutsatsen är att det finns åtta huvudområden som är relevanta att beakta vid förankring av olika anledningar. De tre viktigaste huvudområdena att fokusera på är ledarskap, kommunikation och företagskultur och värderingar. Däremot får inget huvudområde bortses från helt. Den andra slutsatsen är att det finns flertalet nyckelaktiviteter inom respektive huvudområde att beakta vid förankring, där några konstaterats vara viktigast. Det finns ett överlapp och ömsesidig påverkan mellan huvudområdena. Därtill är hållbarhetsstrategiprocessen iterativ något som kräver ett kontinuerligt arbete med nyckelaktiviteterna. Baserat på slutsatserna togs två rekommendationer fram. Den första rekommendationen är att ta hänsyn till alla åtta huvudområden vid förankring, men prioritera ledarskap, kommunikation och företagskultur och värderingar högst. Däremot får inget huvudområde bortses från helt. Den andra rekommendationen är att vid förankring prioritera de viktigaste nyckelaktiviteterna inom de mest relevanta huvudområdena högst. På grund av överlapp mellan huvudområdena kan positiv förstärkning mellan dem utnyttjas och arbetet bör vara kontinuerligt och anpassas till förändringar. Framtida forskning kan undersöka rekommendationer för vad en organisation bör göra i nästa steg efter att förankringsprocessen påbörjats. Dessutom kan fler intervjuer genomföras, både med fler företag samt fler personer inom samma företag på olika organisatoriska nivåer. Det skulle således kunna stärka ramverket och förståelsen för förankring av hållbarhetsstrategi. Specifikt kan också fler intervjuer med teknikkonsultbolag öka kunskapen om förankring för teknikkonsultbolag. / There is an implementation gap when it comes to strategy formulation and implementation, which leads to companies often failing to realise strategies. This gap also exists for sustainability strategies, which are becoming increasingly important as a consequence of the sustainability challenges facing society today. Embedding a sustainability strategy is a complex process. It involves many organisational areas and activities, with different types of organisations having different requirements. With this as a starting point, the aim of the study was formulated as to develop a framework with main areas and key activities for anchoring sustainability strategy in engineering consulting firms. Sustainability is an important topic for both consultancies and companies in technology-intensive industries. This study aims to help engineering consultancies reduce the implementation gap and increase the positive impact of their sustainability strategies. Based on the scientific literature, an analytical model was developed, consisting of the examination and evaluation of eight main areas for anchoring and the examination and evaluation of a number of key activities for anchoring within each main area. This laid the foundation for the first version of the framework. The eight main areas are leadership, communication, corporate culture and values, organisational learning, resource allocation and planning, organisational structure, formal systems and external stakeholders. Based on the analysis model, two questions were developed. The qualitative empirical data was collected through semi-structured interviews. Interviews were conducted with eleven respondents from ten different consulting firms, as well as four respondents from the study’s case company, an engineering consulting firm. The purpose was to investigate the companies’ sustainability strategy anchoring processes in order to examine and evaluate how important the main areas and key activities are for anchoring. The analysis developed a finalised version of the framework with evaluated main areas and revised and evaluated key activities. The analysis resulted in two conclusions. The first conclusion is that there are eight main areas that are relevant to consider when anchoring for different reasons. The three most important main areas to focus on are leadership, communication and corporate culture and values. However, no main area should be completely ignored. The second conclusion is that there are several key activities within each main area to consider for anchoring, but some have been identified as most important. There is an overlap and mutual influence between the main areas. Additionally, the sustainability strategy process is iterative, requiring continuous effort on the key activities. Based on the findings, two recommendations were also developed. The first recommendation is to consider all eight main areas when anchoring, but to prioritise leadership, communication and corporate culture and values the most. However, no main area should be completely ignored. The second recommendation is to prioritise the most important key activities in the most relevant main areas at the top of the anchoring process. Due to overlaps between the main areas, positive reinforcement between them can be utilised, and work should be continuous and adapt to change. Future research could explore recommendations for what an organisation should do in the next steps after the anchoring process has begun. Furthermore, additional interviews could be conducted, both with more companies and more people within the same company at different organisational levels. This could thus strengthen the framework and understanding of anchoring sustainability strategy. Specifically, conducting more interviews with engineering consultancies could enhance knowledge of anchoring in engineering consultancies.