Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlar kunskapsöverföring inom ideella föreningar. Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskap uppstår samt förvaltas för att sedan överföras i en organisation. Undersökningen ämnar även identifiera förbättringsåtgärder med hjälp av det resultat som genereras. Studien bygger på en fallstudie, där Stockholms nation i Uppsala har undersöks utifrån hur organisationen hanterar den kunskap som uppstår och finns bland de engagerade. Ett kvalitativt arbetssätt har använts, där intervjuer har gjorts med engagerade på nationen. Informationen har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande teorier om upplärning, olika typer av kunskap, samt förvaltningen av den. I studien framgår det tydligt att den enskilde individens kunskap bygger på learning-by-doing, samt att erfarenheter från tidigare ämbeten på nationen är någonting som används i senare ämbeten. Tre olika typer av överlämningar har identifierats och dessa används beroende på vilket typ av ämbete det är som ska överlåtas. Det ligger dock i ämbetsmannens intresse att bestämma hur omfattande överlämningen blir. Vidare visar det sig att den enskilde individens vilja att vara med och utveckla nationen är en avgörande faktor för hur väl kunskapsöverföringen i organisationen fungerar.

Kulturen är av stor vikt för hur företag och andra organisationer fungerar: från strategisk förändring, till vardagligt ledarskap, och hur chefer och anställda förhåller sig till varandra och samverkar med kunderna. Cheferna i en organisation har genom sitt agerande påverkan på kulturen och hur den uppfattas av de anställda. Syftet med studien var att undersöka hur chefers tolkning och uppfattning av företagskultur påverkar kulturen i det organisatoriska sammanhang de ingår i. Detta genomfördes genom en fallstudie där cheferna i det utvalda fallföretaget intervjuades för att besvara vad företagskultur innebär för dem, hur de uppfattar företagskulturen på fallföretaget, om det råder koncensus om kulturen cheferna emellan, samt om det framgick ett behov av att förtydliga, kommunicera eller förändra företagskulturen. Som forskningsdesign valdes ett kritiskt perspektiv med målet att skapa debatt och bilda diskussionsmönster med avsikten att bidra till ett öppnare samförstånd bland cheferna om uppfattningen av företagskulturen.Studien visade att cheferna anser att företagskultur primärt är ett outtalat fenomen som inte går att förändra genom att informera om värderingar eller givna instruktioner om hur människor ska bete sig, och i stor utsträckning delar de uppfattningen om fallföretagets kultur på det outtalade planet. Gällande hur företagskulturen bör formuleras och kommuniceras fanns dock viss dissensus.