En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

Det finns ett uttalat önskemål inom Sveriges statliga myndigheter är att finna lämpliga tillvägagångssätt för att kvantifiera växthusgaser, som en del i arbetet mot målet att bli förebilder inom miljöledningsarbete. Tillvägagångssätt som är praktiskt genomförbara, användbara och uppfyller myndigheternas behov och önskemål. Den här studien syftar till att identifiera och jämföra olika tillvägagångssätt för att kvantitativt bedöma utsläpp av växthusgaser. Det finns olika internationella etablerade tillvägagångssätt och i detta arbete studeras dess likheter och skillnader, föroch nackdelar. Den svenska statliga myndigheten SMHIs behov och önskemål exemplifieras i studiens frågeställningar och resultat. Studien är baserad på en litteraturstudie och material har bearbetats genom en analytisk induktion, där induktiv och deduktiv process använts. De etablerade riktlinjer och ramverk som valts ut att analyseras är Global Reporting Initiative (GRI), ISO-14064 och 2006 IPCC riktlinjerna. GRI används inte enbart till miljörelaterade frågor, det innehåller även perspektiv på sociala och ekonomiska frågor. Det innebär att det innehåller fler hållbarhetsperspektiv än IPCC 2006 och ISO 14064, då de enbart fokuserar på miljöperspektivet. I denna studie identifierades för- och nackdelar med samtliga valda tillvägagångssätt och vilket som lämpar sig för en statlig myndighet i Sverige beror vad myndigheten har för syfte. Är syftet att arbeta med att enbart kvantitativt bedöma skulle ISO 14064 eller IPCC 2006 vara applicerbara. Om syftet är att arbeta med alla perspektiv inom hållbarhet, så är GRI applicerbart. Det beror också på i vilken skala myndigheter vill göra sina bedömningar, på lokal, regional eller nationell nivå, eftersom den geografiska skalnivån skiljer mellan ISO 14064 och IPCC 2006. / There is a pronounced need within Swedish government agencies to find approaches for quantifying greenhouse gases, as part of their work towards the goal of becoming role models in environmental management. Approaches that are practically feasible, useful and meet the government agencies needs and wishes. This study aims to identify and compare different approaches to quantitatively assessing greenhouse gas emissions. There are different international established approaches, and this thesis has studied their similarities and differences, as well as pros and cons. The Swedish Government agencies SMHI's needs and wishes are exemplified in this study's questions and results. The study is based on a literature study and material has been processed through an analytical induction, using inductive and deductive processes. The established guidelines and framework chosen to be analyzed are Global Reporting Initiative (GRI), ISO 14064 and 2006 IPCC Guidelines. GRI is not only used for environmental issues, it also includes perspectives on social and economic issues. This means that it contains more sustainability perspective than IPCC 2006 and ISO 14064, who only focusing on the environmental perspective. This study identified the pros and cons of all the chosen approaches and if it is appropriate for a governmental agency depends. Is the purpose of working to quantitatively measure the ISO 14064 or IPCC 2006 is applicable. If the purpose is to work with all sustainability perspectives, GRI is applicable. It also depends on what scale government wants to make its calculations, at local, regional, or national level, as the geographic level of scale differs between ISO 14064 and IPCC 2006

Environmental changes and social instability are two great challenges of today’s society. The development of the sustainable bond market is a response to these. The demand is strong but there is no clear definition of the instruments and there is no standardised way of measuring the effect of them. The purpose of this thesis is thus to study the impact of sustainable bonds, and ways to communicate it to stakeholders. The research consists of nine interviews and the results are analysed in alignment with theoretical frameworks and models evaluated in a literature review. The key findings focus on suggestions for measures and creating a common language for reporting. The main recommendation for the commissioner is to undertake the following three steps: 1) Collect and aggregate all raw data from issuers into their systems. 2) Create harmonised values of the data. 3) Include soft and general values in the calculations. / Klimatförändringar och social osäkerhet är två stora utmaningar i dagens samhälle. Utvecklingen av hållbara obligationer är en följd av dessa. Efterfrågan är stark men det finns ingen tydlig definition av instrumenten och det finns inget standardiserat sätt att mäta effekten av dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka påverkan av hållbara obligationer samt sätt att kommunicera dem till intressenter. Forskningen består av nio intervjuer och resultaten är analyserade i linje med de teoretiska ramverk samt modeller som utvärderas i litteraturstudien. Nyckelresultaten fokuserar på förslag till mätetal samt skapandet av ett gemensamt språk för rapportering. Huvudrekommendationen till uppdragsgivaren är att ta sig an följande tre steg: 1) Samla och aggregera rådata från emittenter i system. 2) Harmonisera data så att den är jämförbar. 3) Inkludera mjuka och generella värden i beräkningar.