Tyresö kommun arbetar i nuläget med att fastställa en klimatplan. Den innebär att kommunen ska vara klimatneutrala år 2030. Kommunen är medlem i Klimatkommunerna, en förening för kommuner som arbetar med att minska kommuners påverkan på klimatet. Genom Klimatkommunerna har Tyresö kommun uppmärksammat kolinlagring inom markanvändningssektorn som en möjlighet att skapa minusutsläpp.  I denna studie ges en överblick över kommunens kolförråd i mark och biota samt markens förmåga att lagra in kol. Kommunen har delgett översiktsplanen som sträcker sig från 2017 till år 2035 i syfte att få veta hur den planerade förändrade markanvändningen kommer att påverka kolförråd och kolinlagring. Som underlag för denna studie användes en nyligen publicerad rapport av SLU för Stockholms stad. (Lindahl och Lundblad, 2022). Kommunens markanvändning utreddes i programmet ArcGis Pro.  Resultatet visar att ca 60 procent av kommunens mark består av skog och ca 20 procent av exploaterad mark. Tyresös totala kolförråd uppgår till ca 967 667 ton kol. Mark är den kolpool som lagrar mest kol inom samtliga markklasser, mest inom skog. Nettoupptaget av koldioxidekvivalenter beräknas till 20 377 ton årligen. Det är framför allt kolpoolen levande biomassa i markklassen skog som står för upptaget. Kommunens marker bidrar även till en del utsläpp, främst marker som tidigare varit våtmark men som dränerats.  Den planerade förändrade markanvändningen upptar ca 194 ha mark. Ca 69 procent av översiktsplanen är förlagt till redan exploaterad mark medan ca 22 procent är planerad till markklassen skog. Den mark som planeras att exploateras har idag ett sammanlagt kolförråd på ca 10 430 ton kol. Vid exploatering av marken som helhet genererar det ett utsläpp som uppgår till 37 548 ton CO2 – ekv. Denna mark har idag ett nettoupptag som uppgår till -110,7 ton CO2 – ekv/ år. Upptaget till levande biomassa, markklassen skog, står för det största upptaget, knappt tre fjärdedelar.  Det finns en rad åtgärder som kommunen kan åta sig för att minska utsläppen inom markanvändningssektorn och öka upptagen. De bör prioritera att förvalta de stora kolförråd som idag finns i kommunen, speciellt markklassen skog. Tidigare våtmarker bör restaureras i syfte att minska de dränerade områdenas utsläpp. Odlad mark som ej är i bruk skulle kunna beskogas och nya byggnader kan byggas i trä som substitution till fossila material.  Med denna studie finns en förhoppning om att kommuner i framtiden tar hänsyn till markens förmåga att lagra kol vid planering av förändrad markanvändning men även vid förvaltning av mark. Vid planering av förändrad markanvändning bör de områden som är mest lämpliga ur klimatsynpunkt väljas. Vid exploatering riskerar de kolförråd som byggts upp under hundratals eller ibland tusentals år att släppas ut i atmosfären och påverkar vårt klimat negativt i stället för att få fortsätta verka som kolsänkor.

Skogen spelar en viktig roll för att minska framtida klimatförändringar. Genom att enskilda skogsägare förlänger omloppstiden på skogsbestånd som uppnått lägsta slutavverkningsålder kommer skogen att bidra till att mer koldioxid binds upp. Detta scenario kan komma att hjälpa till så att Sverigesnår klimatmålet netto noll i koldioxidytsläpp till år 2045.Syftet med denna studie var därför att undersöka vilken ekonomiskt ersättning en enskild skogsägare kan få vid en förlängd omloppstid på 20 år men även om en förlängning av omloppstiden leder till att skogen blir en kolkälla i stället för att vara en aktiv kolsänka.Resultaten visade att vid högre ståndortsindex ökande och koldioxidinlagringen vilket genererade en högre subvention. Under den förlängda omloppstiden var skogen en aktiv kolsänka men att dess kapacitet att binda in koldioxid hade börjar minska.

En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

Skogens förmåga att ta upp koldioxid och lagra detta som kol innebär att den spelar en viktig roll i arbetet mot klimatförändringar. Hälften av Sveriges skog ägs av mer än 300,000 privata skogsägare. Skogsägare kan genom olika skogliga åtgärder förstärka skogens roll som kolsänka. Idagsaknas dock incitament för privata skogsägare att vidta dessaåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka intresset för ersättning för kolinlagring bland medlemmar i Södra Skogsägarna. Resultaten är baserade på en enkät som besvarades av 108 av Södras medlemmar. Resultatet pekar påatt respondenterna var intresserade av ersättning för kolinlagring, men att det fanns en osäkerhet i frågan. Faktorer som utbildningsnivå, storlek på fastighet och antal dagar som skogsägaren lägger ner på skogsbruket hade störst påverkan på intresset för ersättning för kolinlagring.

The urgent issue with a changing climate has shed a light on the agricultural system and related climate mitigatory opportunities. One natural climate solution that has reached a lot of attention during the later years is carbon sequestrations in soils. The pedosphere, the outermost layer of the earth, constitute a great carbon pool and does therefore possibly provide big opportunities to adjust carbon levels in the atmosphere. Several measures can be utilized to enhance carbon levels in soils but could possibly imply additional negative impacts on other sustainability aspects. One of these are biodiversity, which are a trait strongly connected to semi-natural grasslands. This study therefore presents an overview of the knowledge regarding carbon sequestration on semi-natural grasslands, framed in a Swedish context. Conflicts and synergies between the climate aspect and other values of semi-natural grasslands are here investigated. Firstly, a lack of reliable Swedish data was identified and problems with extrapolating data from international studies regarding soil carbon sequestration were pointed out, especially in the context of semi-natural grasslands and biodiversity. The report shows that Swedish semi-natural grasslands have a low level of carbon sequestration and moreover a low opportunity to act as a climate mitigator. Biodiversity is often a more prioritized factor for these lands and often interpreted as a hinder for climate mitigatory measures. There are, however, possible opportunities to improve the climatic impact these lands have, depending on several aspects, but do often require a broad system perspective. Synergies between climate and biodiversity were difficult to identify except the questioned statement that grazers possibly could enhance soil carbon sequestration and at the same time provide biodiversity benefits. Conflicts were based on difficulties in implementation of sequestration enhancing measures since they often, locally, implied impoverished biodiversity. / Klimatförändringar är ett aktuellt problem som även satt fokus på jordbrukets roll och dess möjligheter att minska dess koldioxidutsläpp och dämpa den globala uppvärmningen. En av de möjliga naturliga klimatlösningarna är att lagra kol i jorden. Pedosfären, jordskorpans yttersta skikt, är en stor kol-pool och utgör därför potentiellt en god möjlighet till att minska koldioxidhalten i atmosfären. Det finns flertalet möjligheter att öka kolinlagringen i jorden men dessa kan dock innebära negativa konsekvenser av andra hållbarhetsaspekter. En av dessa är biologisk mångfald, som är något som naturbetesmarker är starkt kopplade till. Denna studie presenterar en översikt över kolinlagring i naturbetesmarker i en svensk kontext. Konflikter och synergier mellan kolinlagring och andra värden av naturbetesmarker tas även upp. Först kan det nämnas att det finns osäkerheter i data från svenska naturbetesmarker och att data av kolinlagring från internationella studier ofta är svåra att extrapolera till svenska marker. Det fanns även få studier som behandlade både klimatperspektivet och biologisk mångfald på naturbetesmarker. Rapporten visar även att svenska naturbetesmarker har en låg nivå av kolinlagring och därmed en låg möjlighet att agera som en mildrande faktor gällande ett förändrat klimat, där en anledning är den begränsande totala ytan som finns definierad som naturbetesmark. Däremot finns det möjligheter att förändra klimatavtrycket dessa marker genererar. I en sådan ansats bör man inkludera en rad olika faktorer och använda ett brett systemperspektiv för vidare analys. Synergier är svåra att identifiera, bortsett från en ifrågasatt åsikt om att betande djur potentiellt båda kan bidra till biologisk mångfald och öka kolinlagringen på den betande marken. Konflikter utgörs ofta av svårigheten att många potentiellt kolinlagrande åtgärder hade direkt negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden lokalt.

För klimatet spelar skogen en viktig roll eftersom den binder in koldioxid från atmosfären. Genom fotosyntes binds kolet in i biomassan och när organiskt material bryts ned bidrar det till kolinlagringar i marken. Idag finns det många studier om skogens kolinlagringar, men de undersöker endast nettoinbindningen av kolet i skogen och få studier visar hur mycket kol som totalt är inlagrat i en skog. Det finns inga studier om hur det ser ut i Sverige och det finns få studier som visar på skillnaden i kolinlagring mellan en produktionsskog och en urskog. I den här litteraturstudien presenterar jag hur mycket kol som är inbundet i den svenska skogen och hur det skiljer sig mellan produktionsskog och urskog. Genom att applicera data från en studie som undersökte hur mycket kol som är inbundet i skogen i Kanada på den svenska skogen kom jag fram till att det finns totalt mellan 5 413 och 6 798 miljoner ton kol inlagrat i den svenska skogen, men mer kol skulle kunna lagras. Medelåldern för när träd slutavverkas är i Sverige 101 år. Jag kom fram till att det lagras in ungefär 53 till 75 ton mer kol per hektar i en skog som är äldre än 140 år än i en skog som är mellan 101 och 120 år. Resultatet visar att det binds in mer kol i en urskog än i en produktionsskog och att det är viktigt att bevara de urskogar som idag finns för att kunna möta de klimatproblem vi står inför. / For the climate, the forest plays an important role because it binds carbon dioxide from the atmosphere. Through photosynthesis, carbon is bound into the biomass and degradable organic material contributes to carbon storage in the soil. There are many studies on the forest carbon deposits, but they only examine the net binding of carbon, and few studies show how much carbon is stored in total. There are no studies on what carbon storage looks like in Sweden and few studies that show the difference in carbon storage between production forests and old-growth forests. In this literature study, I present how much carbon is bound in Swedish forests and how it differs between production forest and old-growth forest. By applying data from a study that examined how much carbon is bound in Canadian forests on Swedish forests, I concluded that there is a total of between 5 413 and 6 798 million tonnes of carbon stored in Swedish forests, but more carbon could be stored. In Sweden, the average age for when trees are felled is 101 years. I concluded that approximately between 53 and 75 tonnes more carbon per hectare is stored in a forest that is older than 140 years than in a forest that is between 101 and 120 years. The results show that more carbon is bound in an old-growth forest than in a production forest and that it is important to preserve the old-growth forests to reduce the climate problems we face.

On the fourth of November 2016, The Paris Agreement entered into force, stating that nations worldwide should pursue efforts to limit the global temperature increase to 1,5 °C. Since then, the Intergovernmental Panel on Climate Change has specified that carbon dioxide removal, such as biochar sequestration, is necessary to achieve this goal. Biochar is a solid and porous material, rich in carbon, produced when biomass undergoes a process called pyrolysis and can, if buried in soil, sequester carbon for hundreds or even thousands of years while at the same time acting as a soil amendment. When biomass is pyrolyzed to produce biochar, a pyrolysis gas is also produced, which can be used to generate both heat and electricity. This thesis investigates if constructing and operating a plant, called a combined pyrolysis and CHP plant, which combines biochar production with heat and electricity generation, could be economically feasible and thus be an effective method for carbon dioxide removal. The findings show that constructing and operating a combined pyrolysis and CHP plant can be economically feasible. However, the economic feasibility is greatly affected by the price of biochar as a soil amendment product. The biochar market is also an undeveloped market, making price estimates of biochar far from accurate. Another factor that could significantly affect the economic feasibility of the plant is the fraction of carbon in biochar, which can be accounted for as sequestered. A higher fraction means that significantly more governmental support can be given to provide financing of the plant as well as potential revenue from carbon credits could increase. The capital cost of constructing the plant is also a factor with high uncertainty, which has a substantial effect on the economic feasibility. From this thesis, it is concluded that more research regarding the biochar market, as well as the capital costs of constructing the plant, is needed. More research could further ascertain whether or not the plant could be economically feasible and thus, an effective method for carbon dioxide removal. / Den fjärde november 2016 trädde Parisavtalet i kraft vilket uppgav att länder över hela världen ska sträva efter att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius. I enlighet med detta mål har FN:s mellanstatliga klimatpanel, IPCC, specificerat att koldioxidavlägsnande åtgärder, såsom kolinlagring genom produktion av biokol, är nödvändigt. Biokol är ett fast och poröst material, rikt på kol, som produceras när biomassa genomgår en process som kallas pyrolys. Om biokol blandas ner i jord kan det binda kol i hundratals eller tusentals år samtidigt som det fungerar som jordförbättrare. När biomassa pyrolyseras produceras också en pyrolysgas som kan användas för att generera värme och elektricitet. Det här examensarbetet undersöker om det kan vara ekonomiskt genomförbart att bygga och driva en anläggning, benämnd en kombinerad pyrolys- och kraftvärmeanläggning, som kombinerar biokolsproduktion med värme- och elproduktion för att avlägsna koldioxid från atmosfären. Resultaten från arbetet visar att det kan vara ekonomiskt genomförbart att bygga och driva en kombinerad pyrolys- och kraftvärmeanläggning. Den ekonomiska genomförbarheten påverkas dock i hög grad av priset på biokol som jordförbättringsprodukt. Marknaden för biokol är dessutom outvecklad vilket gör att priset för biokol osäkert. En annan faktor som i hög grad skulle kunna påverka den ekonomiska genomförbarheten för anläggningen är andelen kol i biokol som kan anses vara lagrad. En högre andel innebär att betydligt mer statligt stöd kan ges för att finansiera anläggningen samt att potentiella intäkter från kolkrediter kan öka. Kapitalkostnaderna för att bygga anläggningen är också en faktor med hög osäkerhet som har stor effekt på den ekonomiska genomförbarheten. Från detta examensarbete dras slutsatsen att mer forskning kring biokolsmarknaden samt kring kapitalkostnaderna för att bygga anläggningen behövs. Detta behövs för att ytterligare fastställa den ekonomiska genomförbarheten hos en sådan anläggning för att avlägsna koldioxid från atmosfären.