• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 31
  • 9
  • Tagged with
  • 40
  • 24
  • 17
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Modellering och optimering av Lycksele kraftvärmeverk

Vennström, Per January 2014 (has links)
Stigande kostnader för bränsle samt pressade elpriser gör att produktionen för ett kraftvärmeverk bundet till ett fjärrvärmenät måste optimeras. I denna rapport presenteras en ”Mixed integer linear programming” modell över Skogsbacka kraftvärmeverk, dess ackumulatortank, extrapannor och Lyckseles fjärrvärmenät tänkt att kortsiktigt optimera energiproduktionen. Kraftvärmeverket har en panneffekt på 50 MW och turbineffekt på 16 MW. Modellen tar hänsyn till fjärrvärmenätets framledningstemperatur och returtemperatur samt hur dessa parametrar påverkar kraftvärmeverkets drift samt hur de påverkar ackumulatortankens lager och laddning. Även en enkel modell för att bestämma behovet i fjärrvärmenätet efter utetemperatur och tidpunkt på dygnet ges.Resultatet av arbetet visar att modellen kan simulera och optimera driften för Lyckseles kraftvärmeverk med driftfall som direktkondensering, mottryckskörning, rökgaskondensering samt extern kylning med en trimkylare. Vid jämförelse mot gamla data visade modellen att en besparing på 800 000 kr år 2012, 600 000 kr år 2013 och 200 000 kr de fyra första månaderna 2014 gick att åstadkomma med optimerade driftscheman. Rökgaskondensering visade sig kunna spara 1,5 miljoner kr år 2012. Optimeringen visade sig ge störst skillnad vid kalla perioder med höga och varierande spotpriser och att begräsningar i panneffektens ändringshastighet och turbinens effekt var nödvändiga för att få ett optimeringsschema med praktisk möjlighet. Modellen för fjärrvärmelast visade sig fungera bra på att simulera behovet på lång sikt men gav större avvikelser på kort sikt. Modellen för lasten bör därför förbättras genom att ta hänsyn till andra väderfaktorer som vind och sol / Rising prices for biofuel and a more competitive energy market makes the use of optimization of heat and electricity production in a cogeneration plants necessary. In this report a mixed integer linear programming model of Skogsbacka cogeneration plant, heat storage tank, heat water boiler and Lycksele district heating network is proposed. The model takes into account the forward and return temperature of the water in the district heating network and how it affects the operation of the cogeneration plant and the heat storage tank. A simple model describing the heat demand in the district heating network is also proposed. The model was made in Matlab using Optimization toolbox.The resulting model successfully optimized the energy production of Skogsbacka cogeneration plant with different operation modes such as direct condensing, backpressure operation, auxiliary cooling and flue gas condensation. The model showed that the operation cost for the system could be reduced by 800 000 kr for year 2012, 600 000 kr for year 2013 and 200 000 for the first four months of 2014. The use of flue gas condensing was shown to reduce the operation cost for year 2012 by 1.5 million kr by reducing the amount of fuel used. The use of unique restrictions for Skogsbacka cogeneration plant such as a maximum change in power for the boiler and turbine was required to achieve optimization that were not only possible in theory but also in practice. The model of the heat demand in the district heating network proved to predict the load for longer periods of time but for shorter periods the total heat predicted was not good enough. The model should be improved to take weather conditions such as wind and sun into account.
2

Askutmatning Moskogen : Underlag för askhantering vid konvektionsstråk på Moskogen

Håkansson, Niklas, Risheim, Hans January 2013 (has links)
Kalmar Energis kraftvärmeverk har sedan det togs i drift 2009 blandat bottenaskan med askan ifrån konvektionsstråken. Eftersom Kalmar Energi söker nya användningsområden för askorna var för sig har en separering av dessa blivit aktuell att undersöka. Syftet med rapporten var att ta fram en teknisk lösning åt Kalmar Energi för att transportera aska från konvektionsstråk 2 och 3 till flygasksilon på Moskogen kraftvärmeverk. Rapporten har skrivits i nära samarbete med Moskogens driftpersonal samt med tillgång till deras arkiv och DCS. Rapporten har gjorts som en kvalitativ undersökning med intervjuer och en litteraturstudie. Den tekniska lösningen resulterade i att aska från konvektionsstråk 2 och 3 transporteras via cellmatare, skruvar och fallrör till en ny gemensam stoftsändare. Stoftsändaren kommer sedan pneumatiskt transportera askan via en ny transportledning direkt till flygasksilon.
3

Kraftvärmeverk i glesbygd - en möjlighet?

Ahlberg, Johan, Nelje, Joel January 2012 (has links)
Our purpose in this paper is to examine if there is any profitability for a company with a factory in the timber industry to invest in a combined heat and power, CHP. Based on analysis and the results that the paper generates, we will give Derome AB a suggestion on how it is a profitable investment or not to installing in a CHP. By investing in a CHP plant, you can get a high efficiency, which means that companies can use their resources more effectively. The Swedish wood industry has by-products of production that can be used for combustion in their boiler which is an advantage. The essay is a qualitative study where we have a case company, Derome AB. In this company, we interviewed two employees who have knowledge in the study. They have helped us to provide information and data about their business. We chose to use the pay-off- and the net present value method, NPV, to see if there are profitable advantages for the investment. For investment decisions these two methods are the most common for companies. Pay-off is a simply method to see whether an investment is profitable, while the NPV is a more accurate method. CHP plants produce both electricity and heat for consumption. They have a high efficiency between 80-90%. Previous studies show that Sweden is in a situation where they need to install more CHP to expand the district heating network and to increase electricity production. CHP will according to previous studies also be an important part of Sweden's electricity supply. Swedish timber industry is important for Swedish exports and has nearly 270 thousand employees either directly or indirectly. Wood industry has a great potential for expansion to produce both electricity and heat. The conclusion of our study indicates that there are profitability advantages of investing in a CHP plant in Kinnared. The investment could be seen as an environmental investment and therefore use a low discount rate in NPV. But for Derome AB it can not be seen as an investment profitable when they use a 12% discount rate and 15% in return on investment. The pay-off time for the investment can be seen as profitable by both authors and Derome AB.
4

Pyrolysintegration i kraftvärmeverk : Utnyttjande av kondenseringsvärme för fjärrkyleproduktion / Pyrolysis Integration in a Combined Heat and Power Plant : Utilizing Condensation Heat for Production of District Cooling

Karlsson, Victor January 2014 (has links)
Strävan att nå ett hållbart samhälle har varit en av de viktigaste aspekterna under 2000-talet. Det stora problemet är hur målet skall nås. Användningen av fossila bränslen måste minskas, men vilken energikälla skall ersätta dem? Biomassa har haft en viktig roll i minskningen av fossila bränslen som använts i uppvärmningssyfte. Teknikutveckling har medfört att dess betydelse kan bli än viktigare. Snabb pyrolys är en process där en bioolja, kallad pyrolysolja, produceras genom nedbrytning av biomassa. Denna process kräver extern värmetillförsel, vilket gör den lämplig att integrera i ett kraftvärmeverk. Problemet med kraftvärmeverk är dess minimala drift under sommarhalvåret. En pyrolysintegration skulle öka användandet av anläggningen. Pyrolysoljan som utvinns kan ersätta fossila bränslen som används i pannor och turbiner. Den kan även uppgraderas till bio-diesel men det är i dagsläget inte lönsamt. Pyrolysintegration skulle få maximal produktion under sommarhalvåret. Under denna period ökar också behovet av kyla. Under sommaren täcks en del av kylbehovet av kylkompressorer som drivs på elektricitet. Ett hållbart samhälle innebär att rätt form av energi utnyttjas. Att använda den högvärdiga energiformen elektricitet till komfort är inte hållbart. Absorptionskylcykeln är en kylmaskin som är snarlik en kylkompressor, med den stora skillnaden att den drivs på lågtempererad värme. För att utvinna pyrolysoljan från pyrolysprocessen krävs det en eller flera kondensorer. Kondenseringsvärmen kan användas för att driva en absorptionskylmaskin. Förenklat omvandlar den värme till kyla med minimalt behov av elektricitet. Pyrolysintegreringen med fjärrkyleproduktion skulle producera värme, elektricitet, pyrolysolja och fjärrkyla, allt med ursprung från biomassa. Potentialen i denna anläggning är stor, vilket resultatet av denna undersökning visar. Ett kraftvärmeverk med en förbränningspanna på 80 MW ångeffekt har studerats och tre olika fall undersöktes. Det första fallet maximerar pyrolysoljeproduktionen och producerar 78 000 ton pyrolysolja/år och fjärrkyla motsvarande 11 GWh. Det andra fallet maximerar fjärrkyleproduktionen och producerar 37 GWh fjärrkyla och pyrolysolja motsvarande 68 000 ton/år. Det sista fallet ger en mer balanserad produktion på 74 000 ton pyrolysolja/år och 22 GWh fjärrkyla. Framtida forskning bör undersöka hur kyleffekten varierar under dygnet i ett försök att ytterligare effektivisera anläggningen. Kondenseringsbeteendet hos pyrolysolja utvunnen från biomassa med ursprung från Skandinavien bör också undersökas vidare. / The pursuit of a sustainable society has been one of the most important aspects in the 21st century. The big problem is how to achieve this goal. The use of fossil fuels must be reduced, but which energy source should be used to replace it? Biomass has played a significant role in the reduction of fossil fuels used for heating purposes. With new technology its importance may be even greater. Fast pyrolysis is a process where a bio oil, called pyrolysis oil, is produced by the degradation of biomass. This process requires external heat, which makes it suitable to integrate with a combined heat and power plant. The problem of combined heat and power plants are its minimal operational during the summer. A pyrolysis integration would increase the use of the facility. The pyrolysis oil that is extracted can replace fossil fuels used in boilers and turbines. It can also be upgraded to bio-diesel, but currently that process is too costly. The pyrolysis integration would get maximum production during the summer months. During the same period the cooling demand is increased. During the summer cooling load is covered largely of refrigerating compressors run on electricity. A sustainable society means that the right kind of energy is utilized. Using the high-quality form of energy electricity for comfort is not sustainable. The absorption refrigeration cycle is a chiller similar to a refrigeration compressor, with the major difference that it runs on low-temperature water. The pyrolysis process requires one or more condensers in order to extract pyrolysis oil. When the pyrolysis oil condenses low temperature heat is produced. This condensation heat can be used to drive an absorption chiller, which simplified converts heat to cold, with minimal need for electricity. The pyrolysis integration with district cooling production would produce heat, electricity, pyrolysis oil and cooling, all originating from biomass. The result from the study shows potential. A cogeneration plant with a combustion boiler steam output of 80 MW has been studied and three different cases were investigated. The first case maximizes the production of pyrolysis oil and produces 78 000 tonnes of pyrolysis oil / year and district cooling equivalent to 11 GWh. The second case maximizes the district cooling production and produces 37 GWh of district cooling and pyrolysis oil equivalent to 68 000 tonnes / year. The last study provides a more balanced production of 74 000 tons of pyrolysis oil / year and 22 GWh of district cooling. Future studies should investigate how the cooling effect varies during the day in an attempt to further improve the efficiency of the plant. The liquefaction behavior of pyrolysis oil derived from biomass originating from Scandinavia should also be investigated further.
5

Metod för beräkning av andelen fossilt kol i avfallsbränsle / Method for calculating the proportion of fossil carbon in waste fuel

Öberg, Sofia January 2013 (has links)
Från år 2013 innefattas även avfallsförbränningsanläggningar i Sverige av EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS. Handelssystem innefattar enbart de utsläpp av koldioxid som skapats vid förbränning av fossila bränslen. Hushållsavfallet samt industriavfallet, som är anläggningarnas bränsle, består av en blandning av biogena och fossila bränslen. Denna lagändring ställer nya krav på mätnoggrannheten samt redovisningen av fossilandelen av koldioxidutsläppen. I dagsläget finns ett antal metoder för att genomföra dessa mätningar men gemensamt för metoderna är den höga kostnaden som härrör mätningarna. Detta arbete är utfört på uppdrag av Tekniska verken i Linköping vilket äger och driver avfallsförbränningsanläggningar varför dessa har ett stort intresse av resultatet. Syftet med detta arbete är att utreda om en ny beräkningsmetod kan tillämpas samt om denna är tillförlitlig för bestämning av fossilt kol i utsläppen. Vid arbetets start erhölls ett värmevärdessamband. Denna ekvation skulle ligga till grund för beräkningen av andelen fossilt samt biogent bränsle i avfallet. Beräkningsmetoden skulle baseras på anläggningens befintliga driftdata. För att angripa problemet granskades tidigare litteratur i ämnet för att få vägledning om vilka mätparametrar samt vilka ekvationer som skulle krävas. För att göra beräkningen krävs kännedom om bränslets värmevärde samt det biogena samt fossila bränslets värmevärde. Beräkningsmetoden har med anledning av detta valts att delas in sex olika områden med tillhörande ekvationer, vilket redovisas nedan. Massbalans/avfallets sammansättning Värmevärdesberäkning Vattenbalans/fukt i bränsle Askhalt Effektsamband Rökgasflöde Beräkningsmetoden som publiceras i detta arbete kan teoretiskt fungera, men för ett tillförlitligt resultat krävs djupare studier i respektive område. Beräkningsmetoden kräver många mätsignaler vilket bidrar till att den totala osäkerheten i metoden blir stor. En liten förändring i mätsignalerna ger stor inverkan på metodens slutliga resultat, andelen fossilt kol i avfallet. Detta medför att metoden kräver tillförlitlig mätdata med små osäkerheter för att ge ett korrekt svar. Innan implementering av beräkningsmetoden sker bör metoden verifieras mot en annan känd metod, exempelvis 14C – analys. / From 2013 waste-to-energy (WTE) plants in Sweden are included in the European Union Emissions Trading System, EU ETS. EU ETS involves only carbon emissions created by fossil fuels. Household waste and industrial waste, which is the fuel, consists of a mixture of biogenic and fossil fuels. This amendment imposes new demands on measurement accuracy and reporting of fossil part of carbon emissions. In the current situation there are a number of methods to carry out these measurements, but these methods are highly expensive. This work is carried out on behalf of Tekniska verken, Linköping, which owns and operates WTE plants and thus have strong interest in this result. The aim of this work is to investigate whether a new calculation method can be applied and if the method is reliable for the determination of fossil carbon in the emissions. When starting the work an equation for the heating value was available. This equation was the basis for the further calculation of the proportion of the fossil and biogenic fuels in the waste. The method was recommended to be based on the facility's existing operational data. To tackle the main problem, the work started with a review of the literature .To make the calculations, knowledge of the fuel heating value and the biogenic and fossil fuel heating value were needed. Due to these parameters the method was divided into six different areas and related equations, which are reported below. o Mass Balance / waste composition o Heat Value Calculation o Water Balance / moisture in fuel o Ash content o Effect relationships o Flue gas The calculation method published in this work might work theoretically, but for reliable results further studies in each area are required. The calculation method requires many measurement signals which makes the method become uncertain. Small changes in the measured signals provide a major impact on the method's final results, i.e the proportion of fossil carbon in the waste. This means that the method requires reliable measurement data with small uncertainties to produce a correct outcome. Before the implementation of the calculated method the recommendation is to verify the method with other known methods, such as 14C - analysis.
6

Torkning integrerat med kraftvärmeverk : Påverkan av energibalanser i torksystem vid integrering till kraftvärmeverk

Andersson, Martin January 2016 (has links)
I Sveg finns ett pneumatiskt torksystem. Systemet har sedan 1989 torkat torv till briketter men har på senare tid torkat både trä och torv för produktion av bränsle i form av pellets och briketter. Idag består anläggningen av två symmetriska torklinjer. I torklinjerna används en värmepumpkrets för återvinning av råvaruånga. I värmepumpkretsen används en kompressor driven av inköpt elenergi. Planerna är att integrera en av linjernas nuvarande torkprocess till ett kraftvärmeverk genom installation av ångpanna med bränslet torv och således producera el istället för att köpa el. Integrationen till kraftvärmeverket ger torklinjens värmepumpkrets ett nytt utseende. Kompressorn tas bort i utvald torklinje och ersätts av två lågtrycksturbiner. Det nya utseendet av värmepumpkretsen kommer innebära ett samspel mellan torkning och kraftvärmeverk. I värmepumpkretsen används olika ångflöden beroende av vilket råvarumaterial som torkas. Därför beräknades och användes olika ångflöden beroende av olika fukthalter och inmatningar i torksystemet för att se hur el- och fjärrvärmeproduktionen i kraftvärmeverket påverkades. Samtidigt jämfördes nuvarande torksystem med torksystem integrerat med kraftvärmeverk ur ett energiperspektiv genom förändring av el, fjärrvärmeproduktion och biobränsle. Fjärrvärmeproduktionen i kraftvärmeverket ökade vid ångflödena 31,0 ton/h och 24,0 ton/h ”till kompressor” men på grund av större beräkningsosäkerhet bortsågs dessa. Detta gav en varierad sammanlagd fjärrvärmeproduktion av systemen mellan 23,0-23,8 MW respektive 22,0-22,5 MW vid torkning av torv respektive trä (bortseende av torvscenario 1 vid fukthalten 65 %). En fjärrvärmeproduktion i den storleken, jämfört med Svegs fjärrvärmebehov, kan sägas vara för stort. En stor problematik blir därför vad all spillvärme ska användas till, framförallt på sommaren. Vid integrering till kraftvärmeverk minskade ”bränsle” medan ”fjärrvärme” och ”el” ökade. Beroende av vilket råvarumaterial som torkades gav en integrering ett större resultat för ”el” men mindre ”fjärrvärme” och ”bränsle” vid torkning av trä. Därför rekommenderas torkning av trä eftersom större resultat av ”el” minskar inköpt elenergi samt mindre ”fjärrvärme” resulterar till mindre spillvärme. Vid beräkningarna användes Simulink, ett verktyg för grafisk lösning av differentialekvationer, som ingår i programvaran MATLAB från Mathworks. I Simulink formerades olika ekvationer i statiska beräkningsmodeller för beräkning av energibalanserna i nuvarande torksystem och torksystem integrerat med kraftvärmeverk. Energibalanserna i nuvarande torksystem undersökte svårplacerade effektförluster samt genom olika energibalanskontroller kontrollerade och bedömde trovärdigheten i beräkningsmodellen. Resultaten för energibalanskontrollerna kallades ”beräkningsosäkerhet” vilket var en av flera parametrar som framlade bevis för ett variabelberoende, känsligt, komplext och svårtydande torksystem där övriga effektförluster var svåra att placera. Ett mer korrekt resultat av nuvarande system kan därför möjligtvis uppnås vid användande av en dynamisk istället för statisk modell samt användande enbart av mätdata istället för dimensionerande värden och således göra effektförlusterna lättare att placera.
7

Råvatten av rökgaskondensat : En behovsanalys genom kartering av råvattenflöden för kraftvärmeverket Torsvik.

Johansson, Linus, Gabrielsson, Cornelis January 2023 (has links)
En kartläggning av vattenåtgång för kraftvärmeverket Torsvik visar att en självförsörjning av råvatten inte är möjlig genom att endast nyttja återcirkulation av renat rökgaskondensat. Att helt utesluta användandet stadsvatten som råvatten för att säkerställa spädvattenbehovet till pannorna är därför ej möjligt, men med hjälp av utökad rening och återcirkulation kan en resurseffektivisering ske på anläggningen. Resultatet visar på att en nyinvestering av lämplig teknik så som UFRO eller likvärdigt för kondensatrening måste ersätta den befintliga flockteknikensom idag används för avfallspannan på KVVT1, för att återcirkulation av kondensat skall vara ett möjligt alternativ för detta block. Vidare finns kvarvarande problematik med otillräckligt flöde av rökgaskondensat hos detta block för att bli självförsörjande av spädvatten. Möjligheterna för KVVT2 att bli självförsörjande är dock desto bättre där ett högre flöde av rökgaskondensat uppnås. För detta block krävs då en uppskalning av den befintliga rökgaskondensatreningen (UF/RO), då det inte täcker hela flödet i dagsläget.Referensanläggningar runt om i Sverige visar att det är möjligt att genomföra ett sådant projekt. Vidare finns det direktiv från EU genom BAT slutsatserna samt nationella bidrag att söka för projekt inom området för att nå de mål som är uppsatta globalt i och med Agenda30 åtagandet. Tidigare studier inom området påvisar att den tekniska utrustning som finns för området är välfungerande och att det finns mer än en fungerande lösning. Dock visar de även på att en anläggningsspecifik analys måste göras då de olika parametrarna varierar hos de olika anläggningarna där det lyfts fram att en pilotanläggning kan vara ett sätt att skära ner tiden för att få parametrarna att fungera korrekt på där flera anläggningar tagit mer än två år att bli driftsatta efter installation. Även Miljötillstånden varierar för de olika anläggningarna och det finns därmed ingen universallösning. Denna rapport sammanställer kraftvärmeverket Torsviks förutsättningar samt ställer dessa mot befintliga metoder hos liknande kraftvärmeverk med en behovsanalys genom kartering av råvattenflöden. Genom att ha kartlagt befintliga flödesmätare på Torsvik och trend analyserat dess data i anläggningens styrsystem har vi kommit fram till dess behov av råvatten för de olika processerna. Med hjälp av intervjuer och interna utredningar har vi skapat en tydligare bild av anläggningens vattenflöden samt gett rekommendationer av lämpliga metoder för att rena rökgaskondensatet för att minska vatteninköpet från stadsnätet. / A survey of water usage for the Torsvik power cogeneration plant showsthat self-sufficiency in raw water is not possible through solely recycling purifiedflue gas condensate. Completely excluding the use of municipal water as raw waterto meet the make-up water demand for the boilers is therefore not possible, but withthe help of enhanced purification and recycling, resource efficiency can be achievedat the facility. The results indicate that a new investment in appropriate technologysuch as UF-RO or equivalent for condensate treatment must replace the existingflocculation technology used for the waste boiler at KVVT1, in order for condensaterecycling to be a feasible alternative for this block. Furthermore, there is aremaining issue of insufficient flow of flue gas condensate for this block to achieveself-sufficiency. However, the possibilities for KVVT2 to become self-sufficient arebetter, with a higher flow of flue gas condensate. For this block, an upscaling of theexisting flue gas condensate treatment on block 2 is required as it does not meet thedemand.Reference facilities across Sweden demonstrate the feasibility ofimplementation. Furthermore, there are directives from the EU through BATconclusions, as well as national grants available for projects in this field to achievethe goals set globally with the Agenda30 commitment. Previous studies in the fielddemonstrate that the technical equipment available for this area is functioning welland that there is more than one viable solution. However, they also highlight theneed for site-specific analysis as the different parameters vary among differentfacilities, where it is emphasized that a pilot plant can be a way to reduce the time ittakes for the parameters to function correctly, as several facilities have taken morethan two years to become operational after installation. Environmental permits alsovary for different facilities, thus there is no universal solution.Therefore, this report compiles the conditions of the Torsvik powercogeneration plant and compares them with existing methods at similar powercogeneration plants. By mapping the existing flow meters at Torsvik and trendingthe data in the facility's control system, we have determined its raw waterrequirements for the different processes. Interviews and internal investigations havehelped us create a clearer picture of the facility's water flow.
8

Energikombinat i Halmstads fjärrvärmesystem

Andersson, Oscar January 2007 (has links)
<p>Klimatförändringar börjar allt mer få en viktig roll i allas vardag och för energibranschen har arbetet med att minska miljöpåverkan bara börjat. Branschen har sedan en tid tillbaka premierat fjärrvärme som bra miljöval för uppvärmningskälla för bostäder och lokaler. Faktum kvarstår dock att beroende på hur fjärrvärmesystemet ser ut så påverkar näten miljön olika. I denna rapport behandlas det lokala energibolaget Halmstads Energi och Miljös fjärrvärmesystem genom en optimering av systemkostnaden. Utifrån optimeringen studeras sedan skuggpriser, drift och miljöpåverkan för systemet. Studien behandlar även de stora fördelarna med att energibolaget samarbetar med en eventuellt kommande energikrävande industrier, i detta fall en etanolfabrik. I och med samarbetet bildas ett energikombinat där fjärrvärme, el och etanol tillverkas.</p><p>För analysen används ett energisystemperspektiv som får större geografiska gränser än bara Halmstad. Undersökningen av systemet görs med hjälp av datorprogrammet MODEST som är ett energioptimeringsprogram som utvecklats på Linköpings Tekniska högskola. Modellen av Halmstads fjärrvärmenät baseras och valideras mot driftsäsongen 2005 och har visat sig stämma med verkligheten bra.</p><p>Resultatet visar att Halmstad Energi och Miljö planerade effekthöjningar används fullt ut men att det nätet kommer få stora effekttoppar inom en snar framtid. Energikombinatet som analyseras visar sig både ha ekonomiska som miljöfördelar för både energibolaget och en etanolfabrik. Spillvärmen som kan utvinnas kan även den minska användningen av topplastanläggningarna i fjärrvärmenätet.</p>
9

Fordonsgas eller el-produktion vid Centrala Reningsverket Kristianstad? : skall producerad biogas vid centrala reningsverket nyttjas som fordonsgas eller användas till el-produktion?

Viberg, Linus January 2010 (has links)
<p>Varje månad produceras 100 000Nm3 (normalkubikmeter) biogas vid centrala reningsverket i Kristianstad. Denna gas används primärt som uppvärmning till lokaler på området genom tre gaspannor lokaliserade i källaren under huvudbyggnaden. På gasnätet finns även en uppgraderingsanläggning inkopplad som kan ta ut gas som sedan uppgraderas till fordonsgas. Gasen som går till uppgraderingsanläggningen generar en årlig intäkt på cirka 700 000:-. Överbliven gas lagras i en gasklocka och när denna är full facklas överskottet av gas upp. Diskussioner har under en längre tid förts gällande ett annat sätt att tillvarata gasen, nämligen genom att installera kraftvärmeverk som förutom värme även producerar el. Kristianstads kommun har tidigare erhållit KLIMP bidrag för detta ändamål men av diverse anledning installerades aldrig kraftvärmeverket och pengarna nyttjades ej utan återfördes till staten. Med skenande el-priser under vintern 2009-2010 har diskussionen om kraftvärmeverk återigen blivit aktuell. Jag har med hjälp av litteraturstudier via Internet sammanställt en rapport som på ett tydligt och lättöverskådligt sätt beskriver hur biogas bildas och vilka processer som ligger bakom när uppgradering till fordonsgas sker. Rapporten utreder även frågan om det är ekonomin eller miljön som tjänar mest på att kraftvärmeverk installeras.</p>
10

Fordonsgas eller el-produktion vid Centrala Reningsverket Kristianstad? : skall producerad biogas vid centrala reningsverket nyttjas som fordonsgas eller användas till el-produktion?

Viberg, Linus January 2010 (has links)
Varje månad produceras 100 000Nm3 (normalkubikmeter) biogas vid centrala reningsverket i Kristianstad. Denna gas används primärt som uppvärmning till lokaler på området genom tre gaspannor lokaliserade i källaren under huvudbyggnaden. På gasnätet finns även en uppgraderingsanläggning inkopplad som kan ta ut gas som sedan uppgraderas till fordonsgas. Gasen som går till uppgraderingsanläggningen generar en årlig intäkt på cirka 700 000:-. Överbliven gas lagras i en gasklocka och när denna är full facklas överskottet av gas upp. Diskussioner har under en längre tid förts gällande ett annat sätt att tillvarata gasen, nämligen genom att installera kraftvärmeverk som förutom värme även producerar el. Kristianstads kommun har tidigare erhållit KLIMP bidrag för detta ändamål men av diverse anledning installerades aldrig kraftvärmeverket och pengarna nyttjades ej utan återfördes till staten. Med skenande el-priser under vintern 2009-2010 har diskussionen om kraftvärmeverk återigen blivit aktuell. Jag har med hjälp av litteraturstudier via Internet sammanställt en rapport som på ett tydligt och lättöverskådligt sätt beskriver hur biogas bildas och vilka processer som ligger bakom när uppgradering till fordonsgas sker. Rapporten utreder även frågan om det är ekonomin eller miljön som tjänar mest på att kraftvärmeverk installeras.

Page generated in 0.0515 seconds