Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Alnarp : Sveriges lantbruksuniversitet, 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Ekosystem med hög biodiversitet bidrar med många ekosystemtjänster i samhället och skapar motståndskraft mot klimatförändringar samt naturkatastrofer. Men globalt är den biologiska mångfalden hotad och anses vara en av de planetära gränserna som ligger i riskzonen att utlösa eventuellt irreversibla tröskeleffekter. Av denna anledning har den Europeiska unionen skapat en strategi för bevarandet av den biologiska mångfalden och ställer krav på alla medlemsstater att agera för att biologisk mångfald ska återhämtas och bevaras. Därför har samtliga av Sveriges länsstyrelser tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur, som ska underlätta implementerandet av gröna lösningar. I Stockholms län har dessutom Region Stockholm tagit fram en utvecklingsplan där de arbetar med grönstruktur, vilket ämnar bevara länets biodiversitet och ekosystemtjänster. Syftet med rapporten var att undersöka arealer av utvalda delar av grön infrastruktur och grönstruktur inom länet samt att analysera hur dessa fördelas på kommunal nivå. En sådan inblick kan underlätta vid planering och implementering av grön infrastruktur och grönstruktur. Studien utfördes inom ramen för forskningsprojektet (re)Planering av naturbaserade lösningar och grön infrastruktur för hållbar urban omställning (REPLAN). Arealerna beräknades med hjälp av programmet ArcGIS, där grönstrukturen samt utvalda delar av den gröna infrastrukturen initialt analyserades separat, varpå ett snitt och en union sammanställdes. Resultatet påvisade en stor variation av arealerna av grön infrastruktur och grönstruktur mellan respektive kommun samtidigt som vissa trender kunde identifieras. Exempelvis resulterade en hög andel av den ena inte nödvändigtvis i en hög andel av den andra. Vidare observerades att kommuner belägna längre bort från centrala Stockholm hade en benägenhet att ha mer grön infrastruktur än grönstruktur. Centralt belägna kommuner tenderade att ha relativ låg areal av båda, samt att snittet främst begränsades till exempelvis naturreservat. Områden innehållande en så kallad grön kil hade högre andel grönstruktur än områden utan. Rapportens valda begränsningar påverkade resultatet, där fler valda parametrar såsom naturtyper, skyddade områden och rekreationsområden hade genererat ett annat resultat. Det är viktigt att förstå kommunernas varierande förutsättningar vid implementering av grönstruktur och grön infrastruktur för att på ett adekvat sätt kunna planera för bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. / Ecosystems with high biodiversity contribute to many ecosystem services in society and create resilience to climate change and natural disasters. But globally, biodiversity is under threat and is considered to be one of the planetary boundaries that are at risk of triggering irreversible threshold effects. For this reason, the European Union has created a strategy for the conservation of biodiversity and calls on all Member States to take action to restore and preserve biodiversity. Therefore, all of Sweden's county administrative boards have developed a regional action plan for green infrastructure, to facilitate the implementation of green solutions. In Stockholm County, Region Stockholm has created a development plan where they work with greenstructure that aims to preserve the county's biodiversity and ecosystem services. The purpose of the report was to examine areas of selected parts of green infrastructure and greenstructure within the county and to analyse how these are distributed at a municipal level. Such insights can facilitate the planning and implementation of green infrastructure and greenstructure. The study was carried out within the framework of the research project (re)Planning Nature-Based Solutions and Green Infrastructure for Sustainable Urban Transformation (REPLAN). The analyses were carried out using the ArcGIS program, where greenstructure and selected parts of the green infrastructure were initially analysed separately, after which their intersection and union were compiled. The results showed a large variation in the areas of green infrastructure and greenstructure between each municipality, while certain trends could be identified. For example, a high proportion of one did not necessarily result in a high proportion of the other. Furthermore, it was observed that municipalities located further away from central Stockholm tended to have more green infrastructure than greenstructure. Centrally located municipalities tended to have a relatively low area of both, and the intersect was mainly limited to, for example, nature reserves. Municipalities containing a so-called green wedge had a higher proportion of greenstructure than municipalities without. The report's chosen limitations affected the result, where other parameters could have generated a different result. It is important to understand the municipalities' varying conditions when implementing greenstructure and green infrastructure to be able to adequately plan for the conservation of biodiversity and ecosystem services.

Under det senaste seklet har svensk våtmarksareal minskat med en fjärdedel, vilket motsvarar 2,7 miljoner hektar. Detta till följd av ett industrialiserat samhälle med ett starkt intresse i utbyggnad av jordbruk, skogsbruk och vattenkraft. Exploateringen av svensk våtmark har medfört att många av de betydelsefulla ekosystemtjänster våtmarker bidrar med har upphört. Idag är det på grund av denna förlust aktuellt att anlägga och restaurera våtmark, bland annat i syfte att erhålla en eller flera av dessa ekosystemtjänster. Syftet med denna rapport är att undersöka vilken miljö- och klimatpåverkan anlagda och restaurerade våtmarker medför samt huruvida de kan bidra till att de svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Genom en omfattande litteraturstudie insamlades data som legat till grund för den bedömning som gett rapportens resultat. Resultatet visade på olika nivåer av påverkan på miljö och klimat från bland annat ekosystemtjänsterna vattenrening, biologisk mångfald och klimatreglering, med slutsatsen att den sammanlagda påverkan främst är positiv. Effekterna av ekosystemtjänsterna bedömdes även påverka företrädesvis sex av de sexton miljökvalitetsmålen för vilka en noggrannare bedömning genomfördes, med slutsatsen att anläggning och restaurering av våtmark har en främst positiv påverkan på fem av dessa mål. / During the last century, the Swedish wetland area has decreased by a quarter, equal to 2.7 million hectares, due to an industrialized society with a strong interest in further expansion of agriculture, forestry, and hydropower. The exploitation of Swedish wetlands has resulted in the cessation of many essential ecosystem services to which wetlands contribute. Due to this loss of wetland area, it is now relevant to construct and restore wetlands to obtain one or more ecosystem services. The purpose of this report is to investigate the extent to which these ecosystem services can be acquired from constructed and restored wetlands and whether these can contribute to achieving the Swedish environmental quality objectives. Data was collected through an extensive literature study which formed the basis for the assessment that led to the report's result. The result showed different levels of impact on the environment and climate from the ecosystem services water purification, biodiversity, and climate regulation, with the conclusion that the total effect is mainly positive. The effects of the ecosystem services were also assessed to affect primarily six of the sixteen environmental quality objectives for which a more accurate assessment was carried out, with the conclusion that construction and restoration of wetlands has a primarily positive effect on five of these objectives.

The urgent issue with a changing climate has shed a light on the agricultural system and related climate mitigatory opportunities. One natural climate solution that has reached a lot of attention during the later years is carbon sequestrations in soils. The pedosphere, the outermost layer of the earth, constitute a great carbon pool and does therefore possibly provide big opportunities to adjust carbon levels in the atmosphere. Several measures can be utilized to enhance carbon levels in soils but could possibly imply additional negative impacts on other sustainability aspects. One of these are biodiversity, which are a trait strongly connected to semi-natural grasslands. This study therefore presents an overview of the knowledge regarding carbon sequestration on semi-natural grasslands, framed in a Swedish context. Conflicts and synergies between the climate aspect and other values of semi-natural grasslands are here investigated. Firstly, a lack of reliable Swedish data was identified and problems with extrapolating data from international studies regarding soil carbon sequestration were pointed out, especially in the context of semi-natural grasslands and biodiversity. The report shows that Swedish semi-natural grasslands have a low level of carbon sequestration and moreover a low opportunity to act as a climate mitigator. Biodiversity is often a more prioritized factor for these lands and often interpreted as a hinder for climate mitigatory measures. There are, however, possible opportunities to improve the climatic impact these lands have, depending on several aspects, but do often require a broad system perspective. Synergies between climate and biodiversity were difficult to identify except the questioned statement that grazers possibly could enhance soil carbon sequestration and at the same time provide biodiversity benefits. Conflicts were based on difficulties in implementation of sequestration enhancing measures since they often, locally, implied impoverished biodiversity. / Klimatförändringar är ett aktuellt problem som även satt fokus på jordbrukets roll och dess möjligheter att minska dess koldioxidutsläpp och dämpa den globala uppvärmningen. En av de möjliga naturliga klimatlösningarna är att lagra kol i jorden. Pedosfären, jordskorpans yttersta skikt, är en stor kol-pool och utgör därför potentiellt en god möjlighet till att minska koldioxidhalten i atmosfären. Det finns flertalet möjligheter att öka kolinlagringen i jorden men dessa kan dock innebära negativa konsekvenser av andra hållbarhetsaspekter. En av dessa är biologisk mångfald, som är något som naturbetesmarker är starkt kopplade till. Denna studie presenterar en översikt över kolinlagring i naturbetesmarker i en svensk kontext. Konflikter och synergier mellan kolinlagring och andra värden av naturbetesmarker tas även upp. Först kan det nämnas att det finns osäkerheter i data från svenska naturbetesmarker och att data av kolinlagring från internationella studier ofta är svåra att extrapolera till svenska marker. Det fanns även få studier som behandlade både klimatperspektivet och biologisk mångfald på naturbetesmarker. Rapporten visar även att svenska naturbetesmarker har en låg nivå av kolinlagring och därmed en låg möjlighet att agera som en mildrande faktor gällande ett förändrat klimat, där en anledning är den begränsande totala ytan som finns definierad som naturbetesmark. Däremot finns det möjligheter att förändra klimatavtrycket dessa marker genererar. I en sådan ansats bör man inkludera en rad olika faktorer och använda ett brett systemperspektiv för vidare analys. Synergier är svåra att identifiera, bortsett från en ifrågasatt åsikt om att betande djur potentiellt båda kan bidra till biologisk mångfald och öka kolinlagringen på den betande marken. Konflikter utgörs ofta av svårigheten att många potentiellt kolinlagrande åtgärder hade direkt negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden lokalt.

In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services / I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.