Det råder en global ojämlikhet gällande möjligheten att sköta sin hygien i samband med menstruation. I många låginkomstländer råder det brist på tillgång till säkra och ekonomiskt överkomliga mensskydd. Då många kvinnor och flickor som lever i fattigdom inte har råd med kommersiellt producerade sanitetsprodukter, kämpar de för att hitta andra lösningar för att hantera sin menstruation. För många kvinnor re-sulterar det i frånvaro från skola och jobb, för att undvika situationer då de blir ut-satta för skam och förnedring. Användningen av interna mensskydd, såsom tam-ponger och mensskoppar, är fortfarande låg i låg- och medelinkomstländer. Utöver det ekonomiska problemet, är användningen av interna mensskydd av unga flickor och ogifta kvinnor stigmatiserat i vissa samhällen. En återanvändningsbar binda skulle kunna vara ett kostnadseffektivt alternativt mensskydd. Spacerpad är en återanvändningsbar binda som utvecklats för kvinnor som av eko-nomiska skäl eller av miljömedvetenhet söker efter ett alternativt mensskydd. Bin-dan ska ha en god vätskehållande kapacitet samtidigt som den ska vara lätt att ren-göra med begränsad vattentillgång samt torka snabbt. Bindan är fortfarande under utvecklingsfas, där det i nuläget tagits fram olika alternativa lager i olika material och konstruktioner. Som ett led i denna utveckling krävs mer kunskap om vätskesprid-ning i olika material och hur olika konstruktioner förbättrar egenskaper såsom pe-netration, distribution och absorption. Spacerpad ligger till grund för denna studie, då syftet är att studera och jämföra spridning och upptagning av vätska i olika typer av konstruktioner, för att under-söka alternativa material för att förbättra Spacerpad-bindans prestanda med avseende på återvätning. Diverse tester har utförts för att studera och jämföra spridning och upptagning utav vätska i det material som används i Spacerpad, samt i olika kon-struktioner av polyester och bambuviskos. Testresultaten visade att konstruktionerna i polyester jämförelsevis hade bättre spridning av vätska än bambuviskos. Bambuviskosen hade en bättre absorptions-förmåga, dock visade konstruktionerna i polyester på god vätskehållande kapacitet trots att fibern i sig är hydrofob. Därav valdes samtliga lager att användas som ab-sorptionslager då prototyper av bindor sattes samman och testades för återvätning. Den prototyp som fick bäst resultat bestod av en interlock-konstruktion i polyester som absorberande lager. Att använda en hydrofob konstruktion som polyester kan vara en fördel i avseende på att den återanvändningsbara bindan ska vara lätt att ren-göra med begränsad vattentillgång samt vara snabbtorkande.

Historically, approximately 25% of Sweden's wetlands have been ditched and drained in favour of agriculture, forestry, infrastructure and peat extraction. Major investments have been made in recent years to recreate the natural and environmental benefits that have been lost. Among other things, this has given rise to Falkenberg municipality's plans to apply for funding to rewet Hakamosse. The purpose of the study is to provide Falkenberg municipality with data through analysis of the current situation regarding water chemical parameters and give suggestions on sampling points and suitable parameters to monitor for Hakamosse. The study is limited to hydrology, water chemistry and greenhouse gases. The water chemistry study was performed by sampling and analysis from three sampling points on five occasions. Scientific information and knowledge gained from other rewetting projects has been collected from scientific literature, reports and semi-structured interviews. The chemical water analysis results show variations between the sampling points and the sampling occasions but with few deviating values. The control program's water chemical monitoring should build on the current situation analysis in this study. Based on the literature study, hydrological measurements should include measurements of groundwater levels and water flow. Greenhouse gas emissions can be measured with instruments or calculated using the IPCC's emission factors. A limiting factor in the implementation of monitoring programs is often the availability of time and financial resources, which often leads to a balance between sampling frequency and the number of sampling points depending on the parameter and method. The results also highlight that a risk analysis is needed as the rewetting of Hakamosse may have a major impact on the surrounding environment. / Historiskt har cirka 25% av Sveriges våtmarker dikats och torrlagts till förmån för jordbruk, skogsbruk, infrastruktur och torvtäkter. Stora satsningar har på senare år gjorts för att återskapa de natur- och miljönyttor som gått förlorade. Det har bland annat har gett upphov till Falkenberg kommuns planer på ansökan om bidrag till att återväta Hakamosse. Syftet med studien är att förse Falkenbergs kommun med underlag genom nulägesanalys av vattenkemiska parametrar samt underlag till ett kontrollprogram för Hakamosse. Kontrollprogrammet är avgränsat till hydrologi, vattenkemi och växthusgaser. Den kvantitativa vattenkemiska undersökningen utfördes genom provtagning och analys från tre provtagningspunkter under fem tillfällen. Underlag till utformning av kontrollprogram har insamlats från vetenskaplig litteratur, rapporter och semistrukturerade intervjuer. Det vattenkemiska analysresultatet visar variationer mellan provtagningspunkterna och provtagningstillfällena men med få avvikande värden. Kontrollprogrammets vattenkemiska övervakning bör bygga vidare på nulägesanalysen i denna studie. Baserat på litteraturstudien ska hydrologiska mätningar inkludera mätningar av grundvattennivåer samt vattenflöde. Växthusgasgasavgången kan förslagsvis mätas med provtagningsinstrument eller beräknas med hjälp av IPCC:s emissionsfaktorer. En begränsande faktor vid utformningen av kontrollprogram är ofta tillgången till tidsmässiga och ekonomiska resurser, vilket ofta leder till avvägning mellan provtagningsfrekvens och antalet provtagningspunkter beroende på parameter och metod. Resultatet belyser även att en riskanalys behövs då en återvätning av Hakamosse kan ha en stor påverkan på omgivningen.

En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

Wetlands have been fundamental for survival of both animals and humans and are known to be beneficial för biodiversity. Furthermore, they are also very important as functional systems in nature. Wetlands can tribute to hold water in the ground and will dampen high water at floods. Because of ditching in favor of agriculture the last centuries, wetlands have become more and more rare, globally almost 50% has disappeared and in Sweden, up to around 90 % in some areas. Wetlands produce what we call ecosystem services (EST), which are services provided by nature that humans are in need of. An example of this can be production of food such as fish. This study explore what kind of EST two specific areas possibly can produce in both wetlands and non-wetlands scenarios. The purpose of this study, beside identifying EST, was to highlight and illustrate the investment benefits of building constructed wetland on earlier ditched land. An evaluation of EST was therefore the primary purpose of this study. Data concerning the two selected areas were collected, and with the help of Naturvårdsverket’s “Guidance of ecosystem services” (2017) an identification of several EST were made. Based on the data collected, solely qualitative evaluation was made. The result showed that constructed wetlands generate more EST than non-wetlands does and that wetlands is higher valued regarding EST related to biodiversity and cultural value. Furthermore, neither object wetland nor non-wetland, received a high score in the evaluation of greenhouse emission within a 100-year perspective. Additionally, it showed that to be able to evaluate investment benefits, more studies are needed.

Svenska våtmarker har under flera hundra år dikats ut till förmån för odling av grödor och virkesproduktion. Idag ser verkligheten annorlunda ut och till förmån för klimatet satsar svenska staten nu pengar på att plugga igen diken och återställa dessa numera uttorkade våtmarker. Att huvudsyftet är minskade utsläpp av växthusgaser hindrar dock varken flora eller fauna från att utnyttja dessa nya habitat. Då hotet mot biodiversiteten i världen enligt forskningen är lika allvarligt som klimatförändringarna är det av intresse att veta hur åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser även påverkar artrikedomen lokalt och regionalt. Detta är en studie som utvärderar insektsfaunan på återställda våtmarker och om det går att urskilja några naturvärden baserat på vilka arter som hittats. Mellan 8 augusti och 8 september 2022 användes tre inventeringsmetoder på fyra skogslokaler och tre återställda våtmarker. Lokalerna som stod klara år 2021 är Skogsstyrelsens pilotprojekt för återvätningar. Resultatet visade att även om inga naturvårdsarter hittades, bidrar klimatgynnande återvätning av skogsmark till en ökad biodiversitet redan på kort sikt. Totalt inventerades individer av 35 olika arter och 71% fler arter hittades i våtmarkerna än i skogarna. Sex fynd var arter som specifikt föredrar våtmarker och hittades i lokalerna med öppen vattenspegel, övriga arter i våtmarkerna var generalister. Då många faktorer kan påverka olika arters migration är långsiktig övervakning eftersträvansvärt. Den här studien ger en chans för framtida uppföljning av våtmarkernas utveckling och arters etablering. Vidare en möjlighet att anpassa framtida återvätningar för att minimera utsläpp av växthusgaser och samtidigt maximera biodiversiteten. / Swedish wetlands have been drained by ditching for several hundreds of years in favour for forestry and agriculture. Today, the reality looks different, and due to the climate change the Swedish government is now investing money to plug ditches and restore these now dried-up wetlands. The main purpose is to reduce greenhouse gas emissions, but neither flora nor fauna are prevented from utilizing these new habitats. According to research, the threat to global biodiversity is as serious as climate change, it is of interest to know how measures to reduce greenhouse gas emssions also affect local and regional species richness. This is a study that evaluates the insect fauna in restored wetlands and wether any natural values can be discerned based on the species found. Between August 8 and September 8 2022, three sampling methods were used in four forest locations and three restored wetlands. The wetlands which were completed in 2021 are the Swedish Forest Agency´s pilot projects for rewetting. The results showed that even if no conservation species were found, climate-beneficial rewetting of forest land contributes to increased biodiversity in the short term. In total, individuals from 35 different species were surveyed and 71% more species were found in the wetlands than in the forests. Six findings were species that specifically prefer wetlands and were found in locations with open water surfaces, all other species were generalists. As many factors can influence the migration of different species, long-term monitoring is desirable. This study provides an opportunity for future follow-up of the development of wetlands and the establishment of species. Furthermore, an opportunity to adapt future rewetting to both minimize greenhouse gas emissions and at the same time maximize biodiversity.

Located in the borderland between aquatic and terrestrial environments, the wetlands cover a wide spectrum of habitats and enable living standards for a great variety of organisms. Although important habitats, a great extent of the original wetlands have disappeared in Europe and Sweden due to anthropogenic disturbances. In recent decades, there has been a significant increase in efforts to restore wetlands due to their popularity as a climate mitigation tool and their suggested multifunctional benefits. However, little is known about what kind of wetlands that have been restored in Sweden. Is it merely amphibian dams or is it fens and bogs? In this thesis, I have investigated whether the projects within LONA (The Local Nature Conservation Program) had contributed to reaching the aims of the Habitats Directive (79/409/EEC). My results showed that eleven (20 %) of the LONA projects from 2021-2022 contributed to favorable conservation status for five of the wetland habitat types listed in the Habitats Directive. In particular, there were positive impacts on Transition mires and quaking bogs (7140), and Bog woodland (91D0) from the hydrological restoration of peatlands. Although a major part of the projects rather resulted in novel ecosystems. A potential future challenge lies therefore in finding ways to increase the contribution to the Habitats Directive through the utilization of LONA funding. However, considering that LONA has unrelated aims and that other funding sources are better suited for this purpose, it is arguable whether this is the most suitable way forward. Hence, I propose adopting a landscape view that considers different funding sources and an integration of the expected ecosystem services in the national database with restored and created wetlands. With this approach, we can determine which wetland types to prioritize on a basin scale and identify the gaps where restoration of high-biodiversity wetlands is absent. Wetland restoration is a crucial aspect of conservation efforts, but if we are to reach the aimed functions, it requires careful planning, effective management, and long-term funding for future management.