Wetlands have been fundamental for survival of both animals and humans and are known to be beneficial för biodiversity. Furthermore, they are also very important as functional systems in nature. Wetlands can tribute to hold water in the ground and will dampen high water at floods. Because of ditching in favor of agriculture the last centuries, wetlands have become more and more rare, globally almost 50% has disappeared and in Sweden, up to around 90 % in some areas. Wetlands produce what we call ecosystem services (EST), which are services provided by nature that humans are in need of. An example of this can be production of food such as fish. This study explore what kind of EST two specific areas possibly can produce in both wetlands and non-wetlands scenarios. The purpose of this study, beside identifying EST, was to highlight and illustrate the investment benefits of building constructed wetland on earlier ditched land. An evaluation of EST was therefore the primary purpose of this study. Data concerning the two selected areas were collected, and with the help of Naturvårdsverket’s “Guidance of ecosystem services” (2017) an identification of several EST were made. Based on the data collected, solely qualitative evaluation was made. The result showed that constructed wetlands generate more EST than non-wetlands does and that wetlands is higher valued regarding EST related to biodiversity and cultural value. Furthermore, neither object wetland nor non-wetland, received a high score in the evaluation of greenhouse emission within a 100-year perspective. Additionally, it showed that to be able to evaluate investment benefits, more studies are needed.

<p>Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är <em>samhällsekonomiskt motiverade</em> samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.</p><p>Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken – både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet. Studien bygger i första hand på rättsvetenskaplig metod men ger även en mer allmän introduktion till samhällsekonomiska analysmetoder. Studien visar att det är mycket svårt att finna vägledning i praxis för <em>hur</em> en bedömning av samhällsnyttan bör gå till. Praxis visar dock att även faktorer som verksamhetens överensstämmelse med olika miljökvalitetsmål, art- och områdesskydd och estetiska värden kan få betydelse vid samhällsnyttobedömningen. Från sökandenas sida riktas generellt ett för stort fokus mot den privata eller företagsekonomiska nyttan av verksamheten. Sammantaget medför detta en risk för att miljövärden inte värderas på ett korrekt sätt när de vägs mot en mer konkret uttryckt monetär nytta. Ett bredare perspektiv på bedömningen bör därför antas. Vidare diskuteras även hur tillämpningen av bestämmelsen skulle kunna förbättras mot bakgrund av olika värderingsmetoder.</p> / <p>The subject matter of this Bachelor’s thesis is the special permit condition applying to water operations in accordance with chapter 11 section 6 of the Swedish Environmental Code. The article states that water operations may only be undertaken if the benefits, from the point of view of public and private interests, are greater than the costs and damages associated with them. The purpose of the regulation is to prevent water operations that are not socially efficient and to provide an additional protection for the environment, in excess of the general rules of consideration in the Code.</p><p>The purpose of this study is to look into how this particular article is applied in practice. This is done by analysing the legal usage as practiced by the court as well as by the applicants. The general rule is that the applicant has to show that the operation, for which the permit is being sought, is in compliance with the obligations associated with the activity. The study shows that it is very difficult to find guidance from case law on <em>how</em> an assessment of the social efficiency is to be carried out. Court practice indicates that circumstances such as whether the operation is in compliance with certain environmental objectives can be used to weight different aspects in the social efficiency assessment. However, the assessments carried out by the applicants are in general focused on the economic benefits for the applicant. This practice might entail a risk for environmental values not being properly valued when weighted against more tangible monetary benefits. A broader perspective is therefore called for. Potential improvements on the practice of the article are discussed against different valuation methods.</p>

Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav. Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken – både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet. Studien bygger i första hand på rättsvetenskaplig metod men ger även en mer allmän introduktion till samhällsekonomiska analysmetoder. Studien visar att det är mycket svårt att finna vägledning i praxis för hur en bedömning av samhällsnyttan bör gå till. Praxis visar dock att även faktorer som verksamhetens överensstämmelse med olika miljökvalitetsmål, art- och områdesskydd och estetiska värden kan få betydelse vid samhällsnyttobedömningen. Från sökandenas sida riktas generellt ett för stort fokus mot den privata eller företagsekonomiska nyttan av verksamheten. Sammantaget medför detta en risk för att miljövärden inte värderas på ett korrekt sätt när de vägs mot en mer konkret uttryckt monetär nytta. Ett bredare perspektiv på bedömningen bör därför antas. Vidare diskuteras även hur tillämpningen av bestämmelsen skulle kunna förbättras mot bakgrund av olika värderingsmetoder. / The subject matter of this Bachelor’s thesis is the special permit condition applying to water operations in accordance with chapter 11 section 6 of the Swedish Environmental Code. The article states that water operations may only be undertaken if the benefits, from the point of view of public and private interests, are greater than the costs and damages associated with them. The purpose of the regulation is to prevent water operations that are not socially efficient and to provide an additional protection for the environment, in excess of the general rules of consideration in the Code. The purpose of this study is to look into how this particular article is applied in practice. This is done by analysing the legal usage as practiced by the court as well as by the applicants. The general rule is that the applicant has to show that the operation, for which the permit is being sought, is in compliance with the obligations associated with the activity. The study shows that it is very difficult to find guidance from case law on how an assessment of the social efficiency is to be carried out. Court practice indicates that circumstances such as whether the operation is in compliance with certain environmental objectives can be used to weight different aspects in the social efficiency assessment. However, the assessments carried out by the applicants are in general focused on the economic benefits for the applicant. This practice might entail a risk for environmental values not being properly valued when weighted against more tangible monetary benefits. A broader perspective is therefore called for. Potential improvements on the practice of the article are discussed against different valuation methods.

Det mänskliga samhället är beroende av de ekosystemtjänster som naturen förser oss med. Trots det finns det mycket som visar att ekosystemtjänster minskar i mängd och funktion. Det största hotet mot ekosystemtjänsterna är en förändrad markanvändning där naturområden exploateras eller förändras i hög grad. För att uppnå en mer hållbar markanvändning ska ekosystemtjänster integreras i fysisk planering. Den metod som vunnit mest slagkraft i det är värdering av ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan värderas på fyra olika sätt där den monetära värderingen varit enklast att applicera på nuvarande fysisk planering och därför blivit det mest använda. Det finns dock en problematik med att den monetära värderingen av ekosystemtjänster blivit den mest använda. Problemet existerar i att vissa former av ekosystemtjänster inte går att värdera monetärt. Något som skapar en obalans i vilka ekosystemtjänster som framgångsrikt integreras i den fysiska planeringen. Den här studien har utförts för att undersöka vilken roll den kvalitativa värderingen av ekosystemtjänster kan spela i fysisk planering. För att undersöka det utfördes en fallstudie på orten Grönby i Trelleborgs Kommun. Först utfördes en dokumentanalys för att undersöka hur Trelleborgs kommun arbetat med ekosystemtjänster i styrdokument. Sedan utfördes en go-alongintervjustudie där informanter fick värdera de naturområden och ekosystemtjänster som fanns i närområdet. Rollen som den kvalitativa värderingen av ekosystemtjänster kan bidra med är att den har möjligheten att integrera medborgare i den fysiska planeringen för ekosystemtjänster. Resultatet korrelerade genom det med tidigare studier om att kvalitativ värdering bidrar med andra lager, dimensioner, kunskaper och beskrivningar av känslor som andra värderingar av ekosystemtjänster exkluderar. Det belyste även faktorer som bidrar till värderingen. Några av dem faktorerna var: den visuella upplevelsen, möjligheten till aktiviteter, möten med vilda arter och chansen till återhämtning. / The human society is to a great extent dependent on the ecosystem services that nature provides for us. Despite this, there is a lot of evidence showing that ecosystem services decrease both in amount and in function. The greatest threat to ecosystem services is a changein land use. Where natural areas are being exploited or changed in a large scale. To achieve a more sustainable usage of land, ecosystem services is going to be integrated in the planning of land usage. The best available method for integrating ecosystem services is evaluation of ecosystem services. There are four different methods for evaluating ecosystem services wherethe monetary evaluation has gained the greatest breakthrough. The problem however is that some ecosystem services cannot be evaluated in monetary values. Something that cases an imbalance in which types of ecosystem services that is successfully integrated in the planning of land usage. This study aimed to analyze what role that qualitative evaluation of ecosystem services can fulfill in the planning of land usage. To investigate that, a case study was conducted about the area of Grönby in Trelleborgs municipality. Firstly, an analysis over policy documents from Trelleborgs municipality were analyzed to gain an understanding of the municipality’s work with ecosystem services. A qualitative evaluation of the surrounding ecosystem services was conducted by interviewing local residents in a go-along interview. The role that qualitative evaluation of ecosystem services can provide is that it offers local residents to participate in the planning of land use. The result of the study correlated with former studies that qualitative evaluation of ecosystem services can highlight other types of layers, dimensions, knowledge, and description of emission that other method of evaluation of ecosystem services excludes. In the study there was also some findings about which types of factors that affect the qualitative evaluation of ecosystem services. Some of the factors were: the visual experience, the possibility to participate in activities in the natural areas, the encounter with wildlife and the opportunity for recovery.