Waste is common in Swedish urban environments, most of this waste consists of cigarette butts and snus but some of it is packaging waste. The degradation of packaging waste leads to the spread of microplastics, chemicals, sharp metals, and glass. It also contributes to disorder which can lead to increased crime. Swedish municipalities pay billions (SEK) annually to clean up and the environmental and social effects has an unknown cost on society. This report’s purpose was to investigate how the amount of packaging waste in three different socioeconomic areas and the people living there would be affected by a deposit on all packaging. To achieve this, a field study in Örebro was performed where packaging waste was counted. The results showed that the area with the largest socioeconomic challenges had the most packaging and that plastic and paper packaging were the most common in all areas. The report concludes that less populated areas with socioeconomically beneficial conditions generate more packaging waste than areas with larger populations and less beneficial conditions. As a measure against packaging waste this report proposes introducing a deposit on all packaging. The recycling statistics for packaging with a deposit on indicate that it would be anefficient measure. It might cause a change in behavior which would reduce the presence of packaging waste. This would lead to a reduced spread of microplastics, chemicals, sharp metals and glass, a reduction in disorderand crime while also reducing the costs these problems bring. / Skräp förekommer i svenska urbana miljöer, främst cigarettfimpar och portionssnus men även förpackningar. Förekomsten av skräp som förpackningar orsakar en spridning av mikroplaster, kemikalier, vassa metaller och glas vid nedbrytning. Det leder dessutom till oro och ökad brottsförekomst. Sverige betalar årligen miljarder för uppstädning och ytterligare kostnader tillkommer i och med dess påverkan på samhället och miljön. Bland detta skräp finns förpackningsskräp och rapportens syfte var att undersöka förekomsten av förpackningsskräp i tre socioekonomisktskilda områden för att se hur mängden förpackningsskräp och lokalbefolkningen påverkas om pant på alla förpackningar införs. För att uppnå detta syfte genomfördes en fältundersökning i tre olika socioekonomiska områden i Örebro där mängden förpackningsskräp räknades längs en specifik sträcka. Resultaten visade att förpackningar av plast och cellulosabaserade material var vanligast i alla områden, att majoriteten av förpackningsskräp var från livsmedel och att fler förpackningar med pant förekom i området med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Rapportens slutsatser visar att oavsett områdestyp är förpackningsskräp gjort av plast och cellulosabaserad ematerial vanligast. Dessutom verkar de ekonomiska förutsättningarna i ett område ha en större påverkan på förekomsten av förpackningsskräp än antalet människor som finns i området. Som åtgärd mot förekomsten av förpackningsskräp föreslås pant. Återvinningsstatistiken för förpackningar med pant visar att det skulle vara en effektiv åtgärd som kan leda till en beteendeförändring som minskar förekomsten av förpackningsskräp.Detta leder till en minskad spridning av mikroplaster, kemikalier, vassa metaller och glas. Samtidigt som oron, brottsförekomsten och kostnaderna för landet minskar som en följd av minskad nedskräpning / <p>2023-06-02</p>

Environmental changes and social instability are two great challenges of today’s society. The development of the sustainable bond market is a response to these. The demand is strong but there is no clear definition of the instruments and there is no standardised way of measuring the effect of them. The purpose of this thesis is thus to study the impact of sustainable bonds, and ways to communicate it to stakeholders. The research consists of nine interviews and the results are analysed in alignment with theoretical frameworks and models evaluated in a literature review. The key findings focus on suggestions for measures and creating a common language for reporting. The main recommendation for the commissioner is to undertake the following three steps: 1) Collect and aggregate all raw data from issuers into their systems. 2) Create harmonised values of the data. 3) Include soft and general values in the calculations. / Klimatförändringar och social osäkerhet är två stora utmaningar i dagens samhälle. Utvecklingen av hållbara obligationer är en följd av dessa. Efterfrågan är stark men det finns ingen tydlig definition av instrumenten och det finns inget standardiserat sätt att mäta effekten av dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka påverkan av hållbara obligationer samt sätt att kommunicera dem till intressenter. Forskningen består av nio intervjuer och resultaten är analyserade i linje med de teoretiska ramverk samt modeller som utvärderas i litteraturstudien. Nyckelresultaten fokuserar på förslag till mätetal samt skapandet av ett gemensamt språk för rapportering. Huvudrekommendationen till uppdragsgivaren är att ta sig an följande tre steg: 1) Samla och aggregera rådata från emittenter i system. 2) Harmonisera data så att den är jämförbar. 3) Inkludera mjuka och generella värden i beräkningar.