Trygghet är en viktig del i individers livskvalitet. Ett otryggt samhälle präglas av splittring, utanförskap och en alienation från samhället, där individer upplever att ingen bryr sig och kanske till slut slutar bry sig själva. Stadsmiljön, hur staden är utformad och underhållen, är en viktig del i arbetet för ett tryggare samhälle. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt tillvägagångssätt undersöka sambandet mellan upplevd stadsmiljö och upplevd trygghet i Stockholm. Fenomen som nedskräpning, klotter och bristande belysning tas upp, och i en separat del undersöks även eventuella upplevda problem med specifika sociala fenomen. Studien tar även upp könsskillnader. Definitionen på trygghet utgår från Putnam och Rothsteins olika diskussioner kring tillit, och Wilson och Kellings teori om broken windows används för att förstå stadsmiljöns påverkan. En enkätundersökning skickades till ett slumpmässigt urval respondenter i Stockholms stad, och 965 besvarade enkäter skickades in. Resultaten visar att det finns ett samband mellan stadsmiljö och upplevd trygghet, samt mellan upplevda problem med sociala fenomen och upplevd trygghet. Ju sämre en individ upplever stadsmiljön, eller ju större problem hen upplever med specifika sociala fenomen, desto lägre är den upplevda tryggheten. Resultaten visar även att det föreligger könsskillnader i den upplevda tryggheten, där kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet och rädsla för att gå ut ensamma. Resultaten går i linje med tidigare forskning.

<p>In Sweden, responsibility for the collection and recycling of packaging and newspapers lies with the producers. Therefore, the major producers created a joint</p><p>collection with 5800 recycling stations. The stations are the responsibility of a coordinating body, Förpacknings och Tidningsinsamlingen (FTI) which ensures Government regulations are adhered to by the producers.</p><p>In 2006, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) carried out an evaluation of the collection of packaging and newspapers. EPA´s research showed</p><p>that 80 percent of households were satisfied with the collection but that there were also shortcomings, including problems with littering at the recycling stations.</p><p>We have tried to approach the litter issue from different angles in order to suggest</p><p>possible measures to reduce the problem. An important aspect proved to be uncertainties regarding the concept of operators.</p><p>As there are currently many parties involved in the collection process this lead to the issue of who is legally considered as the operator of the recycling stations. We discovered, when we studied the subject, that there had been some reorganization of FTI's activities, which we believe contributes to making the question of who is to be</p><p>regarded as operators clearer.</p><p>We have also examined FTI's and the municipalities environmental offices’ approach to the problem. Overall, the survey shows that the degree of cooperation between FTI and the environmental offices is at a satisfactory level, but that there are differences in how the problem is perceived, particularly in regard to the cause of the litter.</p><p>Based on the investigation, we have come up with some suggestions for actions that may contribute to a reduction in litter and further enhance cooperation between the</p><p>municipalities’ environmental offices and FTI.</p><p>Some conclusions we have reached are that EPA should provide clearer guidance on the question of what constitutes an appropriate collection and that the municipalities’ environmental offices should be invited to the consultations between FTI and the municipalities regarding the recycling stations on a regular basis.</p>

In Sweden, responsibility for the collection and recycling of packaging and newspapers lies with the producers. Therefore, the major producers created a joint collection with 5800 recycling stations. The stations are the responsibility of a coordinating body, Förpacknings och Tidningsinsamlingen (FTI) which ensures Government regulations are adhered to by the producers. In 2006, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) carried out an evaluation of the collection of packaging and newspapers. EPA´s research showed that 80 percent of households were satisfied with the collection but that there were also shortcomings, including problems with littering at the recycling stations. We have tried to approach the litter issue from different angles in order to suggest possible measures to reduce the problem. An important aspect proved to be uncertainties regarding the concept of operators. As there are currently many parties involved in the collection process this lead to the issue of who is legally considered as the operator of the recycling stations. We discovered, when we studied the subject, that there had been some reorganization of FTI's activities, which we believe contributes to making the question of who is to be regarded as operators clearer. We have also examined FTI's and the municipalities environmental offices’ approach to the problem. Overall, the survey shows that the degree of cooperation between FTI and the environmental offices is at a satisfactory level, but that there are differences in how the problem is perceived, particularly in regard to the cause of the litter. Based on the investigation, we have come up with some suggestions for actions that may contribute to a reduction in litter and further enhance cooperation between the municipalities’ environmental offices and FTI. Some conclusions we have reached are that EPA should provide clearer guidance on the question of what constitutes an appropriate collection and that the municipalities’ environmental offices should be invited to the consultations between FTI and the municipalities regarding the recycling stations on a regular basis.

Sammanfattning Geocaching är en sport och hobby som blir allt mer populär i Sverige. Antalet användare ökar ständigt och det finns inget som tyder på någon avtagande trend.  I Sverige finns Allemansrätten, som ger alla rätt att fritt röra sig i skog och mark. Den fria rörligheten gör att aktiviteter och sporter så som geocaching utövas på platser långt ut i skog och mark. Utövandet av geocaching har nu blivit så omfattande att det finns behov av vetenskapliga studier. Behovet av fler studier kring ämnet geocaching belyses genom avsaknaden på publikationer samt att det uttrycks ett behov i de få skrifter som redan finns.  För att undvika framtida konflikter, på grund av nedskräpning i vår omgivning, i samband med utövandet av geocaching, syftar studien till att undersöka huruvida en geocache kan bedömas som nedskräpning eller ej. Studien baseras på en analys av relevanta rättsfall i ett nedskräpningssammanhang.  I ett fall har propositionen till nedskräpningsbestämmelsen för mindre nedskräpning utgjort grunden då det saknas relevanta rättsfall.    Studien visar att det föreligger flertalet prövningar bakom en nedskräpningsbedömning. Det visade sig att tillträde och insyn till nedskräpningen var viktig samt placeringen. En nedskräpning på känsliga och skyddsvärda platser där nedskräpning sker som dessutom inbjuder till ytterligare nedskräpning bedöms hårdare än annars. Den slutliga bedömningen var att en geocache inte kan räknas som en straffbar nedskräpning. Varje geocache är unik och rättslägen kan ändras därför kan inte slutsatsen appliceras likgiltigt i alla situationer och tider. / Abstract Geocaching is a sport and hobby that is becoming more and more popular in Sweden. The number of users is steadily increasing and there are no signs of any downward trend. In Sweden the Right of Public Access (Allemansrätt) is giving everyone the right to move freely in the nature. The free movement means that activities and sports such as geocaching can be practiced in places far out into the woods and fields. The practice of geocaching has now become so extensive that there is a need for scientific studies. The need for more studies on the subject of geocaching is illustrated by the lack of publications, and that is also expressed in the few already existing papers. To avoid future conflicts, due to littering of our environment, in practicing geocaching, the study aims to investigate whether a geocache can be considered as littering or not. The study is based on an analysis of relevant case law in a litter context. In one case, the proposition for littering provision for minor littering provided the basis in the absence of relevant case law.   The study shows that there are several evaluations behind a litter assessment. It turned out that access and transparency to the littering was important and the location of it. Littering in sensitive and places worthy protection which also invites further littering is considered harder than usual. The final conclusion was that a geocache can not be counted as a criminal littering act. Each geocache is unique and legal position may change therefore the conclusion can not be applied indifferently in all situations and times.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger tillsammans med barnen på förskolor med Grön Flagg certifikat arbetar med nedskräpningsfrågor och källsortering. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och sex pedagoger som arbetar på Grön Flagg förskolor. Av resultaten framgår att man på Grön Flagg förskolor arbetar relativt kontinuerligt med nedskräpningsfrågor och källsortering tillsammans med barnen. Pedagogerna anser att det är två bra sätt att arbeta med miljö då det är konkret och något som kan väcka intresse för miljöfrågor hos barnen. Resultatet visar också vikten av att låta barnen vara delaktiga och ha inflytande över arbetet med nedskräpningsfrågor och källsortering. Något som också framkommer av undersökningen är att barnen har blivit mer intresserade och medvetna om miljön tack vare deras arbete med miljöcertifieringen Grön Flagg. / The purpose of this study was to examine how pre-school teachers at pre-schools with Green Flag certification work together with the children concerning questions about littering issues and recycling. I used semi-structured interviews and six teachers were interviewed, all working at pre-schools with Green Flag certificate. The results show that they work relatively constantly with littering issues and source separation with the children. Pre-school teachers believe that these are two good activities because they are tangible and something that can spark interest in environmental issues among children. The results also show the importance of allowing children to be involved and have a say in the work of littering issues and recycling. What also emerges from the survey is that children have become more interested and aware of the environment through their work with Green Flag.

Nedskräpningen i parkmiljöer är ett ständigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen Håll Sverige Rent har inte kunnat motverka människors sätt att inte ta ansvar för var de slänger sitt skräp. I detta examensarbete kommer nedskräpningsproblemet att studeras. Studien är en beskrivning av hur rumsliga element kan främja renhållning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskänsla för naturen i parkmiljöer. Centrum för studien är Vasaparken i Västerås, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskräpning. Som besökare under sommarhalvåret möts man av en tråkig syn där skräp oftast hittas på marken och inte i parkens tillgängliga papperskorgar. Informationen om att hålla parkmiljön ren är för nuvarande bristande, vilket leder till minskad trevnad på platsen. Genom att studera området Vasaparken hade jag som syfte att skapa mig en insikt i hur tydliggörande av information bör utformas för att genom detta inkludera besökare i renhållningen. Metoderna som använts för att undersöka problemet med nedskräpning i Vasaparken har varit kvalitativa observationer och intervjuer, samt omvärldsanalys. Resultatet av insamlat material visade att nedskräpningen i parken är ett stort problem och att besökare är mindre medvetna om deras ansvar att själva bidra till en trevligare parkmiljö. Slutsatsen från detta var att det var attityden till nedskräpning som var själva orsaken till varför besökare medvetet valde att slänga sitt skräp på marken. Genom att stödja mig i presenterad empiri och teori utvecklade jag därför en attityd-förändrande gestaltning som genom rumsliga element ska fungera exkluderande mot den negativa attityden till nedskräpning. Detta exkluderande av en attityd har sin funktion i att öka ansvarskänslan för naturen i parkmiljöer för att därmed inkludera besökare i renhållningen. Gestaltningen tar fasta på det underliggande problemet – attityden till nedskräpning, som genom ett tillskott av rumsliga element i miljön informerar besökaren om hur det vore om skräpet istället flyttade in till deras eget hem. På detta sätt uppnås en lika hög ansvarskänsla för parkmiljön som i besökarens eget hem – parken är ditt vardagsrum / Littering in parks is an ever increasing problem. The government together with the country´s municipalities and the organization Håll Sverige Rent have not been able to counteract the way people lack responsibility for where they throw their trash. In this thesis the litter problem will be studied. The study is a description of how spatial elements can promote sanitaion in parks by increasing visitors sense of responsibility for the surrounding environment. The center for the study is Vasaparken in Västerås,  giving a strong expression of the littering problem. As a visitor during the summer months, you see a disappointning sight where litter more often is found on the ground and not in the park´s  available bins. Information about keeping the park clean is currently inadequate, thus leading to a reduction in comfort at the site. By field studies in Vasaparken, my purpose was to create my insight into how a clarification of information should be embodied and as a result lead to an inclusion of the visitors in the sanitation. The methods used to study the litter problem in Vasaparken has been qualitative observations and interviews, together with a research of previous solutions of the littering problem. The result of the collected material showed that littering in Vasaparken is a major problem and that visitors are less aware of their responsibility to contribute to a pleasant park environment. The conclusion is that it was the attitude towards littering that was the very reason that caused the visitors to knowingly disposal their trash on the ground. By support in empirical studies and theory presented in this thesis I developed an attitude changing design, where spatial elements functions exclusively towards the negative attitude to littering. This exclusion of an attitude has it´s function in increasing the sense of responsibility for the surrounding environment in the park, and therefore include the visitors in the sanitation. The spatial design focuses on the underlying problem – the attitude towards littering. Where an addition of spatial elements in the environment informs the visitor about what it would look like if the litter instead moved into their own home. In this way, an equally high sense of responsibility can be found in parks as in the visitors own home – the park is your livingroom.

Studien grundar sig i den problematik som finns med nedskräpning. Nedskräpning skapar negativa konsekvenser för miljön och kan skapa en känsla av otrygghet hos invånarna i samhället. Syftet är att undersöka Laholms kommuns möjligheter att implementera nudgingåtgärder. Åtgärderna ska redovisas i deras kommande avfallsplan tillsammans med målen för minskad nedskräpning. Kontakt med tjänstemän på Laholms kommun har skapat en förståelse för kommunens nuläge och framtida insatser. Fyra kategorier har formulerats som baserar sig på insamlade svar från gruppintervjuer med gymnasielever i Laholm. De identifierade kategorierna är: orsaker till nedskräpning, soptunnors tillgänglighet, intryck av soptunnor samt kunskap om nedskräpning. Genom elevintervjuerna skapades en förståelse över vilket skräp som slängs offentligt samt vilka åtgärder som uppskattas. Ytterligare åtgärdsförslag fanns från tidigare nudgingarbete som andra länder och kommuner använt sig av. Den yngre generationen har i både intervjuer och vetenskapligt material visat sig bidra till nedskräpning på offentliga platser. En analys av ungas beteende är därmed relevant att inkludera i studien. Åtgärder som utgår från nudging är ett användbart verktyg för kommuner och det finns möjligheter för implementering i Laholm. Denna studie kan vara ett underlag för fortsatt arbete i Laholms kommun som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Rapporten kan även vara till hjälp för alla som vill minska nedskräpning genom nudging.

Studiens syfte är undersöka hur förskollärare arbetar med nedskräpning i naturen tillsammans med barnen. Det är en kvalitativ studie som har genomförts. Frågeställningarna är följande:Hur får barnen möjlighet att uttrycka sina tankar om nedskräpning från förskollärarnas synsätt?Hur arbetar förskollärare med nedskräpning för att göra barnen delaktiga? Resultatet visar att förskollärare synliggör barnens tankar genom samtal med barnen samt fångar spontana tillfällen när de ser att det skräpas ner i naturen. Förskollärarna gör barnen delaktiga genom att låta de bestämma vad de ska göra med skräpet. Antingen återvinna eller hitta på något med det exempelvis skräpkonst.

Waste is common in Swedish urban environments, most of this waste consists of cigarette butts and snus but some of it is packaging waste. The degradation of packaging waste leads to the spread of microplastics, chemicals, sharp metals, and glass. It also contributes to disorder which can lead to increased crime. Swedish municipalities pay billions (SEK) annually to clean up and the environmental and social effects has an unknown cost on society. This report’s purpose was to investigate how the amount of packaging waste in three different socioeconomic areas and the people living there would be affected by a deposit on all packaging. To achieve this, a field study in Örebro was performed where packaging waste was counted. The results showed that the area with the largest socioeconomic challenges had the most packaging and that plastic and paper packaging were the most common in all areas. The report concludes that less populated areas with socioeconomically beneficial conditions generate more packaging waste than areas with larger populations and less beneficial conditions. As a measure against packaging waste this report proposes introducing a deposit on all packaging. The recycling statistics for packaging with a deposit on indicate that it would be anefficient measure. It might cause a change in behavior which would reduce the presence of packaging waste. This would lead to a reduced spread of microplastics, chemicals, sharp metals and glass, a reduction in disorderand crime while also reducing the costs these problems bring. / Skräp förekommer i svenska urbana miljöer, främst cigarettfimpar och portionssnus men även förpackningar. Förekomsten av skräp som förpackningar orsakar en spridning av mikroplaster, kemikalier, vassa metaller och glas vid nedbrytning. Det leder dessutom till oro och ökad brottsförekomst. Sverige betalar årligen miljarder för uppstädning och ytterligare kostnader tillkommer i och med dess påverkan på samhället och miljön. Bland detta skräp finns förpackningsskräp och rapportens syfte var att undersöka förekomsten av förpackningsskräp i tre socioekonomisktskilda områden för att se hur mängden förpackningsskräp och lokalbefolkningen påverkas om pant på alla förpackningar införs. För att uppnå detta syfte genomfördes en fältundersökning i tre olika socioekonomiska områden i Örebro där mängden förpackningsskräp räknades längs en specifik sträcka. Resultaten visade att förpackningar av plast och cellulosabaserade material var vanligast i alla områden, att majoriteten av förpackningsskräp var från livsmedel och att fler förpackningar med pant förekom i området med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Rapportens slutsatser visar att oavsett områdestyp är förpackningsskräp gjort av plast och cellulosabaserad ematerial vanligast. Dessutom verkar de ekonomiska förutsättningarna i ett område ha en större påverkan på förekomsten av förpackningsskräp än antalet människor som finns i området. Som åtgärd mot förekomsten av förpackningsskräp föreslås pant. Återvinningsstatistiken för förpackningar med pant visar att det skulle vara en effektiv åtgärd som kan leda till en beteendeförändring som minskar förekomsten av förpackningsskräp.Detta leder till en minskad spridning av mikroplaster, kemikalier, vassa metaller och glas. Samtidigt som oron, brottsförekomsten och kostnaderna för landet minskar som en följd av minskad nedskräpning / <p>2023-06-02</p>

No description available.