<p>When the producers’ responsibility for packaging was introduced in Sweden in 1994 the industry set up public recycling stations to facilitate the collection of the waste material. In order to establish recycling stations at suitable locations the municipalities assist the industry’s service organization for operation of the recycling stations, the Package and Newspaper Collection Service (Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI). The objectives of this thesis are to improve the service of the public recycling stations within Lidingö town and to increase the accessibility to these stations for the inhabitants of Lidingö. The Municipal authority of Lidingö in consultations with the FTI will use the collected information on the attitudes of the inhabitants in order to bring the recycling system into line with the opinions of the inhabitants.</p><p>The information on the attitudes of the inhabitants towards the public recycling stations has been collected through an opinion poll. About half of those asked are living in blocks of flats while half are living in self-contained houses. In order to secure the differences in attitudes between different forms of living, sex, and age, hypotheses tests were conducted on selected parts of the collected material. New locations for public recycling stations have been suggested and assessed on the basis of accessibility, the risk of littering, the level of noise, the traffic situation, existing hard surfaces and property ownership.</p><p>The inhabitants of Lidingö want the public recycling stations to be located near their homes, near main roads or near shops in order to be accessible. Car is the main means of transport to the recycling stations. Women and people living in blocks of flats walk to the recycling station to a greater extent than men and those living in self-contained houses. The recycling stations ought to be asphalted and well-lit in order to decrease the risk of littering.</p><p>Many inhabitants of Lidingö, living in areas where the population density is high, lack access to public recycling stations within walking distance. New recycling stations should preferably be located in these housing areas. Ten new suggested locations will, if they are adopted, increase the number of inhabitants living within walking distance of a recycling station.</p> / <p>Då producentansvaret för förpackningar infördes 1994 valde näringslivet att lösa insamlingen av förpackningar genom att sätta upp återvinningsstationer till vilka hushållen kan lämna det utsorterade materialet. För att göra det möjligt att placera ut återvinningsstationer på lämpliga platser bistår kommunerna näringslivets serviceorganisation, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, med lokaliseringsförslag. För att anpassa insamlingssystemet till lokala förhållanden är Förpacknings- och tidningsinsamlingen ålagd att samråda med kommunerna.</p><p>Examensarbetet syftar till att förbättra servicen på återvinningsstationerna på Lidingö och öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Informationen om lidingöbornas attityder ska användas vid samråd mellan kommunen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen för att anpassa insamlingssystemet efter kommuninvånarnas önskemål.</p><p>Genom en postal enkätundersökning har lidingöbornas attityder till återvinningsstationerna´utretts. Hälften av de tillfrågade bodde i flerfamiljshus medan den andra hälften bodde i småhus. För att säkerställa skillnader i attityder mellan olika boendeformer, kön och åldrar utfördes hypotesprövningar på utvalda delar av materialet. Platser för nya återvinningsstationer har tagits fram och bedömts utifrån tillgänglighet, risk för nedskräpning, bullerstörning, trafiksituation, markägarförhållanden samt befintliga hårdytor och tillfartsvägar.</p><p>Lidingöborna vill att återvinningsstationer ska placeras i närheten av hemmet, större bilvägar eller i anslutning till affärer för att vara lättillgängliga. Det huvudsakliga transportmedlet till återvinningsstationen är bil. Kvinnor och boende i flerbostadshus tar sig i större utsträckning till fots till återvinningsstationen samt anser i högre grad att återvinningsstationerna ska ligga i närheten av hemmet än vad män och boende i småhus gör. Återvinningsstationerna bör vara asfalterade och välupplysta för att minska risken för nedskräpning.</p><p>Stora områden på Lidingö med hög befolkningstäthet saknar helt tillgång till återvinningsstationer inom gångavstånd. I dessa bostadsområden bör nya återvinningsstationer prioriteras. Tio lämpliga platser för nya återvinningsstationer har lokaliserats vilka, om de upprättas, ökar andelen lidingöbor som har möjlighet att ta sig till fots till återvinningsstationen.</p>

When the producers’ responsibility for packaging was introduced in Sweden in 1994 the industry set up public recycling stations to facilitate the collection of the waste material. In order to establish recycling stations at suitable locations the municipalities assist the industry’s service organization for operation of the recycling stations, the Package and Newspaper Collection Service (Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI). The objectives of this thesis are to improve the service of the public recycling stations within Lidingö town and to increase the accessibility to these stations for the inhabitants of Lidingö. The Municipal authority of Lidingö in consultations with the FTI will use the collected information on the attitudes of the inhabitants in order to bring the recycling system into line with the opinions of the inhabitants. The information on the attitudes of the inhabitants towards the public recycling stations has been collected through an opinion poll. About half of those asked are living in blocks of flats while half are living in self-contained houses. In order to secure the differences in attitudes between different forms of living, sex, and age, hypotheses tests were conducted on selected parts of the collected material. New locations for public recycling stations have been suggested and assessed on the basis of accessibility, the risk of littering, the level of noise, the traffic situation, existing hard surfaces and property ownership. The inhabitants of Lidingö want the public recycling stations to be located near their homes, near main roads or near shops in order to be accessible. Car is the main means of transport to the recycling stations. Women and people living in blocks of flats walk to the recycling station to a greater extent than men and those living in self-contained houses. The recycling stations ought to be asphalted and well-lit in order to decrease the risk of littering. Many inhabitants of Lidingö, living in areas where the population density is high, lack access to public recycling stations within walking distance. New recycling stations should preferably be located in these housing areas. Ten new suggested locations will, if they are adopted, increase the number of inhabitants living within walking distance of a recycling station. / Då producentansvaret för förpackningar infördes 1994 valde näringslivet att lösa insamlingen av förpackningar genom att sätta upp återvinningsstationer till vilka hushållen kan lämna det utsorterade materialet. För att göra det möjligt att placera ut återvinningsstationer på lämpliga platser bistår kommunerna näringslivets serviceorganisation, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, med lokaliseringsförslag. För att anpassa insamlingssystemet till lokala förhållanden är Förpacknings- och tidningsinsamlingen ålagd att samråda med kommunerna. Examensarbetet syftar till att förbättra servicen på återvinningsstationerna på Lidingö och öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Informationen om lidingöbornas attityder ska användas vid samråd mellan kommunen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen för att anpassa insamlingssystemet efter kommuninvånarnas önskemål. Genom en postal enkätundersökning har lidingöbornas attityder till återvinningsstationerna´utretts. Hälften av de tillfrågade bodde i flerfamiljshus medan den andra hälften bodde i småhus. För att säkerställa skillnader i attityder mellan olika boendeformer, kön och åldrar utfördes hypotesprövningar på utvalda delar av materialet. Platser för nya återvinningsstationer har tagits fram och bedömts utifrån tillgänglighet, risk för nedskräpning, bullerstörning, trafiksituation, markägarförhållanden samt befintliga hårdytor och tillfartsvägar. Lidingöborna vill att återvinningsstationer ska placeras i närheten av hemmet, större bilvägar eller i anslutning till affärer för att vara lättillgängliga. Det huvudsakliga transportmedlet till återvinningsstationen är bil. Kvinnor och boende i flerbostadshus tar sig i större utsträckning till fots till återvinningsstationen samt anser i högre grad att återvinningsstationerna ska ligga i närheten av hemmet än vad män och boende i småhus gör. Återvinningsstationerna bör vara asfalterade och välupplysta för att minska risken för nedskräpning. Stora områden på Lidingö med hög befolkningstäthet saknar helt tillgång till återvinningsstationer inom gångavstånd. I dessa bostadsområden bör nya återvinningsstationer prioriteras. Tio lämpliga platser för nya återvinningsstationer har lokaliserats vilka, om de upprättas, ökar andelen lidingöbor som har möjlighet att ta sig till fots till återvinningsstationen.

Varje år ökar avfallsmängden och användningen av naturens resurser vilket gör att återvinning blir en viktig del för ett hållbart samhälle. Årligen dumpas mer än 6,4 miljoner ton plast i haven från fartyg. Den 1 januari 2013 skärptes regelverket MARPOL för att minska mängden avfall som slängs i havet. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur motivationen att sortera kan påverkas av antalet avfallsfraktioner i hamnarna. En kvalitativ metod med sju intervjuer har använts. Resultatet visar att antalet fraktioner inte är det viktigaste för att öka återvinningen. Studien visar också att det saknas en standard i hamnarna. Tillgänglighet, närhet och att det är enkelt att lämna avfallet framkommer som de viktigaste faktorerna. / Every year the amount of garbage and the use of natural resources increases which makes recycling an important subject for a sustainable society. Yearly more than 6,4 million tons of plastic is dumped into the oceans from ships. From the 1st of January 2013 MARPOL regulation got stricter to decrease the discharge of garbage into the sea. Against this background the purpose of this study has been to examine how the motivation to recycle can be effected of the number of garbage fractions in the ports. A qualitative method has been used and seven interviews were conducted. The result shows that the number of fractions is not the most important factor to increase recycling. The study also shows that there is no standard in the ports. Accessibility, proximity and that it is easy to carry out emerges as the main factors.

Landfilling waste material is still one of the most common methods to take care of waste in a big part of the world. Gaborone, the capital of Botswana located in the southern part of Africa is no different in this way. The major part of all waste is landfilled in Gaborone and there is only a minor part of all collected material that is recycled. One solution that earlier studies suggest is to build a transfer and recycling station in the city of Gaborone that can contribute to a more sustainable waste management. This study aims to identify the major waste streams of recyclable waste and also the major stakeholders that are active in this area through an exploratory study involving interviews, a workshop and a survey. The result of this thesis can hopefully assist in the preparations for such a transfer station. The conclusions of this study are many and contains of both hard facts and also loose ends that can contribute to pursue further studies. The first important result is that all the waste collection companies transports everything they collects to a landfill and it is only recycling organizations that are working with collection and recycling in Gaborone. These recycling organizations are a few but smaller compared to the waste collection companies in collected amounts of material. Besides these collection organizations, Gaborone City Council, the local municipality works with collection of household waste and the collaboration between these three groups that operates in the same environment is very poor. All the interviewed stakeholders showed a positive interest in the transfer and recycling station but there is only a small part of the commercial business in Gaborone that believes in a more serious waste management than landfilling. Despite that one major shopping mall actually sort out recyclables and saves 30% in waste management costs thanks to that. Another issue is the prevailing cultural contradictions that is obvious among the organizations in Gaborone. The last two bigger issues is the tremendously dull political bureaucracy that is appearing in Botswana and also that voices are raised that corruption is great beneath the surface.

No description available.

Waste is a problem that is more relevant now, in the 21st century, than ever before. Waste management is becoming more crucial with more people moving into cities, which demands a fast lifestyle and leading to massive amounts of waste. Managing all the generated municipal solid waste is putting huge amounts of pressure on the infrastructure.  Zero-waste is a topic that has gained popularity as environmental issues have gained attention. The topic has only been around since the late 1990s and without an official governing body the meaning of the topic is diffuse.  The research objectives of this study are to clarify the topic of zero-waste in a way so that it could be exercised within a specified area, as well as bringing forth a concept on how a recycling station within the area could be designed, aligning with the ideas originating from the topic. To achieve these objectives, this study did a literary study on the topic and qualitative research to gain as much understanding over the state of the topic today.  Results from the research conducted during this study concluded that the topic of zero-waste is divided into three different areas, personal, municipal, and business. All areas having their challenges to overcome to achieve zero-waste according to the accepted definitions of the topic. The results derived from the literary study and the interviews concluded into 3 goals, aligning with the principles of zero- waste, specific for an organization or business that wants to define a set physical area as a zero-waste zone. Clarity of waste management, setting a standard of reuse and recycling and monitoring waste, and work towards prevention.  Also, a concept for a recycling station was developed aligning with ideas brought up on the topic to be placed within an area exercising zero-waste. / Avfall är ett problem som är mer relevant nu, på 2000-talet, än någonsin tidigare. Avfallshantering blir allt viktigare med fler människor som flyttar till städer som kräver en snabb livsstil och leder till enorma mängder avfall. Att hantera allt genererat kommunalt fast avfall sätter enorma belastningar på infrastrukturen.Zero-waste (översatt: Noll-avfall) är ett ämne som har blivit populärt eftersom miljöfrågor har fått uppmärksamhet. Ämnet har bara funnits sedan slutet av 1990-talet och utan ett officiellt styrande organ är innebörden av ämnet diffust.  Forskningsmålen för denna studie är att klargöra ämnet zero-waste på ett sätt så att det kan utövas inom ett specifikt område, samt att ta fram ett koncept om hur en återvinningsstation inom området kan utformas i linje med idéer som kommer från ämnet. För att uppnå dessa mål gjorde denna studie en litterär studie om ämnet och kvalitativ forskning för att få så mycket förståelse för ämnets tillstånd idag.  Resultat från forskningen som genomfördes under denna studie drog slutsatsen att ämnet zero-waste är indelat i tre olika områden, personligt, kommunalt och företagande. Med alla områden som har sina egna utmaningar att övervinna för att uppnå nollavfall enligt de accepterade definitionerna av ämnet. Resultaten från litteraturstudien och intervjuerna avslutades också i tre mål, i linje med principerna om nollavfall, specifikt för en organisation eller ett företag som vill definiera ett visst fysiskt område som en zero-waste zon.  Mål 1: Ha ett tydligt sätt för både användare och servicearbetare på hur avfall hanteras.  Mål 2: Gör återanvändning och återvinning till standarden.  Mål 3: Övervaka aktivt avfallstillströmningen och vidta åtgärder för att minimera det.  Dessutom togs ett koncept fram för en återvinningsstation för att placeras inom ett område som utövar zero-waste utifrån de principer som tagits upp om ämnet.