Den kollektiva   tanken om ”lika lön för lika arbete” var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden. Vitsen med individuell lön är,   för företagen, att motivera och styra medarbetare mot de prestationer och mål   som önskas. Väl utförda och genomförda arbetsuppgifter samt önskvärda   personliga egenskaper och beteenden skall belönas genom högre lön.  Kompetens, ett vanligt förekommande arbetsrelaterat begrepp, ligger även till grund för lönesättning idag. Men vad innebär det egentligen att vara kompetent? Fenomenet kan operationaliseras och brytas ner i många olika aspekter och kan därför vara svårt att sätta fingret på som ett enskilt och eget begrepp. Problemet med att lönesätta efter kompetens är således att begreppet har så många olika subjektiva betydelser. Att lönesätta utifrån utbildningsbakgrund, erfarenheter och kunskaper är förhållandevis lätt då dessa aspekter som regel finns dokumenterade eller är mätbara. Men hur går man egentligen tillväga för att mäta de kompetenser som finns hos individen? Och hur gör man för att rättvist bedöma dessa kompetenser och belöna därefter? För att se närmare på problemet har jag, i en statlig organisation, utfört en undersökning med en HR-specialist med ansvar för företagets löneprocesser, i form av en intervju, samt genomfört en enkätundersökning med ett antal, strategiskt utvalda, medarbetare i företaget som blir lönesatta individuellt. Studien visar att företaget jag valt att studera lägger störst fokus på prestation och någon form utav helhetsbedömning vid lönesättning. Studien visar även att personalen har dålig uppfattning om huruvida kompetensen vägs in vid lönesättning överhuvudtaget. Resultaten av studien visar även att det studerade företaget inte använder begreppet kompetens som enskilt begrepp utan har valt att bryta ner det till mätbara kriterier. Studiens enkätundersökning fick relativt låg svarsfrekvens vilket har lett till svårigheter med att få fram ett generaliserbart och representativt resultat men trots detta har en analys kunnat göras då svaren pekar i någon riktning och kvaliteten på intervjun var god och gav en god överblick över företagets kultur.

<p>Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s. hur ser de på det som ska göras och vad gör de? Vad utgör själva kontrollen i tillsynsbesök? Framkommer det regionala likheter/skillnader? Mina metoder bestod av en intervju med en socialkonsulent och 21 telefonintervjuer med en socialkonsulent på varje lässtyrelse. I studien har använts Lipsky's (1980) närbyråkratiska perspektiv. De huvudsakliga slutsatserna är; Trots gemensamma riktlinjer upplever socialkonsulterna svårigheter att göra bedömningar. Ibland sker det ingen tillsyn, vilket innebär att alla politiska besluten inte blir genomförda, samt att rättssäkerheten är hotad. Det som kan utgöra själva kontrollen är underlaget till tillståndsbeviljandet. Inom ramen för regionala olikheter finns likheter; Länsstyrelserna är relativt nöjda med ramlagen, socialtjänstlagen. De flesta länsstyrelser anser det vara svårt att bevilja tillstånd till hvb. Nästan alla socialkonsulenter är socionomer, förutom två socialpedagoger.</p>

Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s. hur ser de på det som ska göras och vad gör de? Vad utgör själva kontrollen i tillsynsbesök? Framkommer det regionala likheter/skillnader? Mina metoder bestod av en intervju med en socialkonsulent och 21 telefonintervjuer med en socialkonsulent på varje lässtyrelse. I studien har använts Lipsky's (1980) närbyråkratiska perspektiv. De huvudsakliga slutsatserna är; Trots gemensamma riktlinjer upplever socialkonsulterna svårigheter att göra bedömningar. Ibland sker det ingen tillsyn, vilket innebär att alla politiska besluten inte blir genomförda, samt att rättssäkerheten är hotad. Det som kan utgöra själva kontrollen är underlaget till tillståndsbeviljandet. Inom ramen för regionala olikheter finns likheter; Länsstyrelserna är relativt nöjda med ramlagen, socialtjänstlagen. De flesta länsstyrelser anser det vara svårt att bevilja tillstånd till hvb. Nästan alla socialkonsulenter är socionomer, förutom två socialpedagoger.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion. Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden. Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser. Vidare kan vi se hur Spola Kröken startade en nationell subkultur för ungdomarna att ta till sig där de även kommunicerade livsstilen om ett hälsosamt leverne där avstånd från alkohol och mycket träning präglade livsstilen. Festmetoden däremot skapade till viss del en subkultur för de ungdomar som valde ”att ha som roligast” med mindre alkohol. Framförallt vände de sig till individen i form av en förstående förmyndarroll där individens egna val står i fokus. I Spola Kröken däremot ser vi hur staten istället intar en auktoritär förmyndarroll och ger order. Resultatet är svårt att generalisera då jag enbart undersökt två statliga kampanjer i Sverige under två tidsperioder och inte undersökt kampanjerna i dess helhet. Dock kan jag uttala mig om de två specifika kampanjerna. Likväl har validiteten ej påverkats då metod är väl förklarad och analysen är repeterbar för andra forskare. Reliabiliteten kan ha påverkats då jag som student vid JMK redan har en vana att undersöka och analysera olika typer av mediematerial och se mönster i dem. Jag har därmed en förförståelse och andra referensramar än vad den tilltänkta mottagaren för bägge kampanjerna troligtvis har.

<p>Uppsatsen bygger på intervjuer av personer/företag som fått riskvillig finansiering ihop med rådgivning från ALMI Företagspartner 2006. Resultatet indikerar på att rådgivningen är viktig med avseende på rådgivaren som bollplank samt rådgivaren som förmedlare av betydelsefulla kontakter. Uppsatsen påvisar även betydelsen av att kvalitetssäkra uppföljning av dessa statliga medel inklusive den tillhörande rådgivningen.</p>

Uppsatsen bygger på intervjuer av personer/företag som fått riskvillig finansiering ihop med rådgivning från ALMI Företagspartner 2006. Resultatet indikerar på att rådgivningen är viktig med avseende på rådgivaren som bollplank samt rådgivaren som förmedlare av betydelsefulla kontakter. Uppsatsen påvisar även betydelsen av att kvalitetssäkra uppföljning av dessa statliga medel inklusive den tillhörande rådgivningen.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högskolan, 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Sammanfattning Titel: Hur väl fungerar den statliga hållbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga ägarstyrningen gällande resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07 Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en väsentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhället. Således är en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). År 2008 införde Regeringen krav på att statligt ägda företag ska upprätta hållbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007). Syftet med denna studie är att undersöka resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning - där vi ser hur väl den statliga ägarstyrningen fungerat. Metod: Studien är en innehållsanalys med en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Primärkällor består av de statliga företagens hållbarhetsredovisningar, där dess innehåll bearbetats i Excel och statistikprogrammet SPSS. Utöver det har sekundärkällor i form av relevant facklitteratur och tidigare forskning utgjort teorikapitlet, där studiens två hypoteser genererats. Resultat och slutsatser: Resultatet påvisade att samtliga statliga företag i Sverige upprättar hållbarhetsredovisning, där stora företag redovisar fler indikatorer än små företag. Att företag med högre lönsamhet redovisar fler indikatorer kunde dock inte statistiskt säkerställas. Den statliga ägarstyrningen visade sig vara både god och effektiv. Dock efterfrågas ytterligare arbete för att öka antalet redovisade indikatorer. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning med liknande studie efterfrågas för att kunna fastställa om studiens resultat är konstant. Även en ökad förståelse av motivationen bakom att ge ut ytterligare indikatorer är av vikt då vår studie visade att företagen brast i detta avseende. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med information om hur den statliga ägarstyrningen gällande direktivet har fungerat - där förbättringar behövs. Genom att studien påvisar brister kan rätt åtgärder för dessa brister lättare tillgås. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, statlig ägarstyrning

Syftet med studien var att utifrån teorin job embeddedness undersöka vilka anledningar anställda inom den offentliga sektorn med tjänstemannabefattning anser viktiga för att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien genomfördes kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med nio stycken tjänstemän från tre olika myndigheter i Sverige. Materialet analyserades genom en teoristyd tematisk analys med tre förutbestämda huvudteman baserade på de tre dimensionerna i teorin job embeddedness. Det första temat benämndes som passform vilket representerar hur väl arbetstagaren passar in i organisationen. Det andra temat var relationer vilket beskriver de mänskliga relationerna på arbetsplatsen. Tredje temat benämns som uppoffringar vilket beskriver de risker arbetstagare skulle behöva stå inför om de bytte arbetsplats. Studien visade att valet att stanna kvar på en myndighet var en blandning av flera influenser såsom utvecklingsmöjligheter, interpersonella relationer och ett arbete som fungerar med privatlivet.