Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka den svenska statens syn på romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste åren (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och åtgärdsförslagen. Därtill hur språkbruket ser ut i dessa och om det går att skönja någon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehållsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text. Resultatet visar hur dolda maktstrukturer åskådliggörs på så vis att det är utredarna och därigenom staten som såväl innehar agendasättningsmakten som problemformuleringsprivilegiet samt uppgiften att åtgärda problemen. Skulden för de problem som identifieras läggs framförallt på romerna. Språkbruket uppvisar exempel på formuleringar som är negativt värderande, raljerande och som förstärker negativa egenskaper. Synen på romer visar en dubbel bild där det å ena sidan handlar om en vilja och ambition att åtgärda de problem som identifieras men som å andra sidan gensomsyras av en diskriminerande hållning, kategoriserande tendenser och en vi och dem-uppdelning

Sammanfattning: I takt med att samhällets behov av kunskap ökar så ökar även behovet av utbildning genom livet. I den här uppsatsen har vi undersökt en ledarskapsutbildning för mellanchefer inom statliga myndigheter, vi har tittat på vilken typ av undervisning som har visat sig generera djupast kunskaper och vad behållningen av utbildningen har varit. De frågeställningar som vi haft för studien har varit följande: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen? för att besvara frågeställningarna har vi gjort sex kvalitativa intervjuer med deltagare som genomgått ledarskapsutbildningen olika år.   Datum: 2015-02-13    Författare: Charlotte Danielsson, Sofia Laurin    Handledare: Joacim Andersson    Examinator: Wieland Wermke   Titel: Kompetensutveckling inom statliga myndigheter - En studie av mellanchefers upplevelse av en internutbildning   Nyckelord: Lärprocess, erfarenhetsbaserat lärande, kollektivt lärande, livslångt lärande    Frågeställning: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen?     Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka en internutbildning inom statliga myndigheter i termer av hur deltagare värderar utbildningens olika innehåll. Vi har velat undersöka vilka delar i utbildningens upplägg och innehåll som deltagarna har ansett varit betydelsefulla för deras lärande men också vilka kunskaper och erfarenheter de har kunnat ta med sig tillbaka till det vardagliga yrkeslivet.     Teori: Erfarenhetsbaserat lärande och kollektivt lärande.   Metod: Kvalitativ metod    Slutsats: Lärandet har främst skett genom diskussioner med föreläsarna, genom seminarium samt genom att utbyta erfarenheter med andra deltagare i utbildningen. HCIS har bidragit till att de allra flesta deltagarna utvidgat sitt sociala nätverk vilket vi bedömer har varit en av programmets främsta behållningar samt en förutsättning för det livslånga lärandet.

<p>Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning. Siffror har visat att VD-lönerna i de statliga bolagen mellan 2004-2008 steg i dubbelt så hög takt som för en vanlig statsanställd. Regeringen har också gjort flera uttalanden och ställningstaganden i debatten. Exempelvis satte de stopp för rörlig direktörsersättning i statliga bolag samt i de bolag som vill ta del av den statliga bankgarantin. Med bakgrund av detta samt det faktum att den statliga ägarpolicyn förespråkar restriktivitet i frågan om VD-lönerna, vill vi undersöka följande problemställning: <em>Vilka variabler visar samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statligt ägda bolag?</em> Syftet är att förklara enligt vilka kriterier lönerna sätts, samt vilka faktorer som förklarar störst del av variansen i direktörslönerna för statliga bolag. Ett delsyfte är att också undersöka hur statlig insyn och övervakning påverkar lönenivåerna.</p><p>Undersökningen har utförts med en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv forskningsansats, genom en kvantitativ metod. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som hjälpt oss att välja de oberoende variablerna till vår undersökning. Den teoretiska referensramen behandlar till största delen tidigare forskning kring påverkningsvariabler till VD-löners storlek. De utvalda undersökningsvariablerna sambandstestats mot VD-ersättningarna genom linjära multipla regressionsanalyser. Databehandlingen har skett i Excel samt statistikprogrammet SPSS, och informationen är till största delen hämtad från bolagens årsredovisningar.</p><p>Studiens slutsatser är att de faktorer som med säkerhet har samband med ersättningsnivåerna för direktörer i statligt ägda bolag är: bolagens storlek, tillväxt, antal dotterbolag samt antal storägare. Alla dessa har ett positivt samband med den beroende variabeln, men antal storägare har i tidigare forskning uppvisat ett negativt samband. Anledningen till detta tror vi är att den statliga ägandegraden minskar med flera stora ägare. Därmed har inte regeringen samma inflytande och kontroll över VD-lönerna. Våra statistiska modeller visade upp en hög förklaringsgrad, vilket innebär att endast en liten del av variansen i lönenivåerna förblir oförklarad.</p>

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning. Siffror har visat att VD-lönerna i de statliga bolagen mellan 2004-2008 steg i dubbelt så hög takt som för en vanlig statsanställd. Regeringen har också gjort flera uttalanden och ställningstaganden i debatten. Exempelvis satte de stopp för rörlig direktörsersättning i statliga bolag samt i de bolag som vill ta del av den statliga bankgarantin. Med bakgrund av detta samt det faktum att den statliga ägarpolicyn förespråkar restriktivitet i frågan om VD-lönerna, vill vi undersöka följande problemställning: Vilka variabler visar samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statligt ägda bolag? Syftet är att förklara enligt vilka kriterier lönerna sätts, samt vilka faktorer som förklarar störst del av variansen i direktörslönerna för statliga bolag. Ett delsyfte är att också undersöka hur statlig insyn och övervakning påverkar lönenivåerna. Undersökningen har utförts med en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv forskningsansats, genom en kvantitativ metod. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som hjälpt oss att välja de oberoende variablerna till vår undersökning. Den teoretiska referensramen behandlar till största delen tidigare forskning kring påverkningsvariabler till VD-löners storlek. De utvalda undersökningsvariablerna sambandstestats mot VD-ersättningarna genom linjära multipla regressionsanalyser. Databehandlingen har skett i Excel samt statistikprogrammet SPSS, och informationen är till största delen hämtad från bolagens årsredovisningar. Studiens slutsatser är att de faktorer som med säkerhet har samband med ersättningsnivåerna för direktörer i statligt ägda bolag är: bolagens storlek, tillväxt, antal dotterbolag samt antal storägare. Alla dessa har ett positivt samband med den beroende variabeln, men antal storägare har i tidigare forskning uppvisat ett negativt samband. Anledningen till detta tror vi är att den statliga ägandegraden minskar med flera stora ägare. Därmed har inte regeringen samma inflytande och kontroll över VD-lönerna. Våra statistiska modeller visade upp en hög förklaringsgrad, vilket innebär att endast en liten del av variansen i lönenivåerna förblir oförklarad.

Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns. Resultat visade på likhet mellan statliga styrdokument och forskningom didaktik och ADHD, inom följande områden: metoder oc htillvägagångssätt, medier, samt centralstimulerande mediciners inverkan på inlärningen. Resultaten visar att det fanns skillnader mellan statliga riktlinjer – i förhållande till forskning om didaktik och ADHD gällande: målet med inlärning, organisationsformer och undervisning, samt former för att kontrollera inlärningsresultat och inlärningssätt. Forskningen visar att det inte fanns någon generelllösning för hur man kunde förväntas undervisa elever med ADHD. Det fanns en mängd olika metoder och inlärningsstilar som alltid bör individanpassas till varje elev.

No description available.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

De statliga riskkapitalbolagen arbetar idag inom en marknad med olika utmaningar. Kritik har också framförts mot dessa bolag för att vara ineffektiva i sin verksamhet. De statliga riskkapitalbolagens främsta uppgift är att vara marknadskompletterande och förse de bolag och branscher med kapital som de privata riskkapitalbolagen inte lyckas med. Syftet med denna studie är att belysa svårigheterna i denna marknad och hur väl de statliga riskkapitalbolagens särskilda investeringsstrategier bidrar till att hitta och finansiera de entreprenörer och bolag som är i störst behov av kapital och som därmed resulterar också i lyckade investeringar. Life Science (livsvetenskap) kommer att lyftas fram som en bransch i Sverige där vissa segment inom industrin är beroende av kapital för att driva fram utvecklingen av sina produkter. Studien kommer därtill att ta upp de värdeökande aktiviteter som de statliga bolagen driver under sitt innehav. Metoden som används är en kvalitativ sådan som utgår främst från intervjuer med representanter för de statliga riskkapitalbolagen samt deras portföljbolag. Det resultat som har erhållits visar att de statliga riskkapitalbolagen använder specifika modeller som bidrar till utvärderingen av de potentiella portföljbolagens produkt. Man fokuserar även på medarbetarna i investeringsobjektet, däribland deras kompetens och framför allt samarbetsförmågan bland de anställda/entreprenörerna. Detta är en av de viktiga aspekter som oftast avgör om investeringen realiseras eller inte. I branscher som life science kommer det fram att kännedom om branschen är viktigt hos en investerare för att denne ska lockas av att investera i dessa komplexa bolag.

Denna uppsats undersöker formandet av feminina ideal i samband med statliga offentliga utredningar om kvinnors förvärvsarbete under 1930-talet, och fokuserar på utredningarna genomförda av Befolkningskommissionen och Kvinnoarbetskommittén. Dessa utredningar var en produkt av den politiska debatten kring kvinnoarbetsfrågan och befolkningsfrågan som tagit mycket plats i riksdagsdebatterna under perioden. Utifrån ett genus- och intersektionalitetsperspektiv visar undersökningen att det fanns en oenighet hos kommittéerna om vilket ideal som skulle förespråkas och vilka åtgärder som behövde vidtas för att råda bot på problematiken. Majoriteten av ledamöterna var nämligen för att kvinnor skulle ha ett fortsatt – och utökat – tillträde till förvärvsarbetet, medan två i slutändan skulle förespråka ett förbud mot gifta kvinnors förvärvsarbete. Förespråkarna av förvärvsarbetet skulle emellertid vara oeniga om vilka olika reformer eller lagar som bäst skulle uppfylla bland annat syftet att lösa befolkningsfrågan. En sådan åtgärd som till slut ändå skulle föreslås var den blivande kvinnoarbetslag som skulle drivas igenom 1939, och som förbjöd arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av äktenskap och moderskap. Förutom att majoriteten av ledamöterna förespråkade förvärvsarbetet så var idealet för dem bland annat också att detta skulle kunna kombineras med giftermål och barnafödande, eftersom arbetsförhållandena inom förvärvsarbetet i dess dåvarande form skapade problem i familjebildningen. Undersökningen har också visat hur kommittéerna bestod av ledamöter som främst representerade en bred ideologisk och akademisk elit. Med hjälp av sina vetenskapliga kunskapsområden och ett metodologiskt tillvägagångssätt kunde dessa ledamöter därmed underbygga de feminina ideal som de förespråkade – och på så sätt ge legitimitet till dessa ideal.