Inledning. Stora klimatförändringar och ekonomiska kriser har allt tydligare börjat peka mot att det behövs ett nytt hållbart tankesätt i hur vi lever, driver företag och vad vi lämnar efter oss till nästa generation. I Sverige har framförallt miljödebatten tillsammans med ett förändrat samhällsklimat skiftat synen på långsiktighet, till att idag utgöra en viktig del i de flesta företags långsiktiga strategier. Emellertid har tidigare forskning visat att utan en statlig hänsyn kommer de mer avancerade utmaningar som företagen ställs inför att förbli underutvecklade. Den svenska staten som är en betydlig företagsägare har sökt hålla sig i framkant genom att tidigt främja sådant arbete inom sina företag. 2008 infördes en obligatorisk redovisning av hållbarhetsansvar förstatliga bolag enligt en internationell standard, -GRI. Ett av syftena med detta var även att främja transparens i de statliga bolagens arbete med hållbarhet samt en transparent redovisning av detta arbete. Enligt den tidigare forskningen är transparens ett vitalt villkor för hållbarhetsarbete och utgör ett krav för de statliga bolagen. Syfte. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse kravet på transparens har för utvecklingen av hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen samt hur väl bolagens och statens uppfattning av begreppet transparens stämmer överens. Metod. Det är en kvalitativ flerfallstudie som baserar sig på sex djupa intervjuer, varav fem av dem avser de statliga bolagen och en intervju med näringsdepartement. Även en genomgång avde års-och hållbarhetsredovisningar som är tillgängliga på bolagens hemsidor har gjorts för att se hur redovisning av hållbarhetsansvaret har förändrats under åren. Slutsatser. Transparens är en av grundpelarna i allt hållbarhetsarbete. Transparens innebär att vara öppna och ärliga, redovisa sina resultat oavsett utfall, samt våga tala om sina risker och hur dessa hanteras. Uppfattningen som den svenska staten och de statliga bolagen har angående transparens och dess betydelse för hållbarhetsarbete stämmer till en hög grad överens och skiljer sig mest i den rollen som GRI:sriktlinjer spelar för transparens kvalité. Genom ett krav på extern granskning och en obligatorisk redovisning enligt GRI, ägardialoger samt statens egna hållbarhetsanalyser, säkerställer den svenska staten en god och jämn nivå på transparent hållbarhetsarbete hos de statliga bolagen. Tack vare GRI:s G4 fokus på väsentlighet och dialog med intressenter, säkerställer en robust transparens förtroendet för företagen och utgör ramen för en bra hållbarhetsredovisning. Det finns dock en del svårigheter med transparens och GRI, förknippade till delvis bristfälliga indikatorer samt avsaknaden av utarbetad praxis och rutiner för hållbarhetsredovisning enligt GRI. / Background. Big climate change and economical crises have ever more clearly showed the need for a new sustainable way of thinking, on how we live our lives, run our companies and what we leave for the next generation. In Sweden the environmental debate has combined with a changed social atmosphere shifted public opinion in sustainability, to what is today an integral part inthe long term strategy of most companies. However, earlier research has shown that without government consideration, the more advanced challenges will remain unanswered. The Swedish government is a major shareholder and owner of several companies and has sought to remain in the advantaged by favoring that kind of work within there companies. In 2008 a law was passed which made obligatory thesustainability reporting inaccordanceto a international framework, -GRI. One of the primary purposes of this was toenforce transparency in the sustainability work of government owned companies and a transparent accountingof that work. According to theearlier research, transparency is a vital part of sustainability work and constitutes an absolute condition on the government owned companies. Purpose. The purpose of this thesis is to research what meaning the term transparency has for the development the sustainability work in governmentally owned companies as well as how well the interpretation of the term transparency correlate with that of the government. Methodology. This is a qualitative case study, based on six in depth interviews, five of whichare regarding government owned companies and one is with the ministry of enterprise and innovation. A study of the financial statements and sustainability reporting available on the company webpages has been made to determine how this sustainability reporting has changed over time. Conclusions. Transparency constitutes part of the foundation in all sustainability work.Transparency means to be open and honest, to report your results no matter the outcome, and to dare talk about risks and how they are managed. The perception that the Swedish government and state owned companies have regarding transparency and its importance for the sustainability work is in the same line and differ mostly in what role the GRI plays for transparency. Through the condition of external audit, a mandatory reporting in accordance to GRI, owners dialogue, and the governments own sustainability-analysis, ensures a high sustained level of transparent sustainability-work of the governmentally owned companies. Because of the focus of GRI:s G4 on the essential elements and dialogue with stakeholders, transparency create trust in the governmentally owned companies, and constitutes the framework for a good level of sustainability-reporting. There are however a few difficulties with transparency and GRI, associated with flawed indicators or the lack of a working precedence and any set of routine for sustainable reporting according to GRI.

I denna uppsats undersöks hur inställningen till statligt ägande förändrats från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Genom att undersöka den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 1991/92 med den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 2006/07 skapas en förståelse om hur de båda förslagen liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Till de båda propositionerna lägger oppositionspartierna fram sina åsikter i motioner. Motionerna undersöks och bidrar till att skapa en bredare förståelse för den ekonomiska och politiska förändring som analyseras. För att sätta undersökningen i en historisk kontext presenteras en historisk bakgrund. I den historiska bakgrunden diskuteras Sveriges ekonomiska och politiska förändring under 1980-talet fram till alliansregeringens tillträde 2006. Fokus ligger här på de nya ekonomiska idéer som växer fram och hur dessa idéer påverkar det politiska klimatet. Genomgånge av de två olika förslagen som undersökningen bygger på visar att det finns likheter men också vissa skillnader mellan de båda förslagen. Regeringen 1991/92 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad. Regeringen 2006/07 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad för att på så sätt skapa fler jobb och bryta utanförskapet. Resultatet av undersökningen visar att det finns skillnader i hur de två undersökta regeringarna förhåller sig till statligt ägande. De har olika mål med att sälja ut statliga bolag, den övergripande visionen är annorlunda. Anledningen till detta kan bero på flera olika faktorer. Beroende på hur resultatet tolkas i relation till den historiska kontexten kan flera olika förklaringar konstateras.

<p>Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar. Detta har därför blivit en allt mer prioriterad fråga för företagsledare i Sverige och internationellt. Kraven som ställs på företagen kan i många avseenden vara motstridiga då de exempelvis förväntas bedriva lönsam verksamhet samtidigt som de ska agera ansvarsfullt och tänka på miljön. Att ignorera kraven på socialt och etiskt ansvarstagande kan bli kostsamt och innebär en ökad svårighet att skapa legitimitet från sin omgivning.</p><p>Vattenfall och Vin & Sprit ät två statliga företag som konkurrerar både på den svenska och på den internationella marknaden. De har många olika krav på sin verksamhet då de har på uppdrag av svenska staten att bedriva en affärsmässig verksamhet, har ett stort samhällsansvar och ska aktivt medverka till ett hållbart samhälle. För Vattenfall handlar det om hållbara lösningar när det gäller energi och miljö och för Vin & Sprit handlar det om att värna om folkhälsan och minska alkoholberoendet. Detta är krav som inte alltid går ihop och har därför kritiserats. För att lyckas erhålla legitimitet från sin omgivning måste dessa företag ta hänsyn till de värderingar, trender och regler som råder i samhället och visa följsamhet gentemot omgivningens krav. Dessutom kan de koppla isär olika verksamheter för att rikta fokus på olika delar av verksamheten. Ett annat sätt att nå legitimitet handlar om att kommunicera, prata och tydligt visa på vad man gör och vad man står för. Detta är olika sätt för organisationer att nå legitimitet som härrör från teorier inom nyinstitutionalismen.</p>

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både för privata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer som oftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa och för att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner för utvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentliga verksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar som planerat. Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts interna uppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sitt implementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skall studien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamheten och deras medarbetare. Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdrag från enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion. Vi har via kvalitativa semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer samlat in empirisk data. Intervjuer har genomförts med enhetschef, controller, åtta teamchefer samt fyra medarbetare. Resultat och slutsatser: Det råder delade meningar om hur systemet fungerar och om dess syften har uppfyllts. Problemen kan dels härledas till hur systemet är utformat men framförallt till hur ledningen agerar i styrandet samt implementeringen av GUPP. Sex olika fokusområden med tillhörande aktiviteter har framställts som åtgärdsförslag för att KFM ska kunna förbättra sin uppföljning och öka användbarheten. Fokus gällande åtgärder bör riktas mot att utveckla kommunikationen samt att införa utbildningar och tydliga instruktioner för användarna av GUPP.

No description available.

Arkiv från myndigheter som upphört ska överlämnas till den myndighet som övertagit verksamheten. Delar av arkivet införlivas ibland i den nya myndighetens arkiv då handlingarna fortsatt behövs i verksamheten, medan huvuddelen av arkivet avslutas och överlämnas för förvaring utan att införlivas. Uppsatsens syfte är att undersöka hur överlämnande och införlivande av arkiv i samband med att myndigheter upphör kan förstås i förhållande till proveniensprincipen. En enkätundersökning har genomförts med myndigheter som mottagit handlingar från en annan myndighet som upphört. Uppsatsen visar att det finns en brist i myndigheternas kunskap om regelverket kring överlämnande och införlivande av handlingar. Detta leder till att sambandet mellan handlingarna och den ursprungliga arkivbildaren inte upprätthålls eftersom tillräckliga åtgärder inte görs. Resultatet visar att det finns en bristande dokumentation kring överlämnade och införlivade handlingar vilket leder till att det blir svårt att förstå ordningen i arkiven. Myndigheternas bristande medvetenhet gör att de inte kan lämna uppgifter om arkiv och handlingar som de förvarar och ansvarar för. Uppsatsen visar också att handlingarnas format påverkar hur de hanteras vid överlämnande och införlivande. Databaser och system införlivas i högre grad än handlingar av annat format utan att tillräckliga åtgärder görs för att upprätthålla proveniensen. Vidare visar uppsatsen på hur den förändrade myndighetsstrukturen, där myndigheter ofta läggs ner men verksamheten fortsätter hos en ny myndighet ger upphov till nya frågor kring tolkningen av proveniensprincipen. Den traditionella tolkningen att en myndighet utgör en arkivbildare är inte alltid tillämpningsbar då gränsen för när en myndighet upphör ofta är oklar.

The purpose of this thesis is to reveal the age-related norms which control the process of making public archives accessible. It focuses on physical access and visitors at the physical archival institutions. More specifically, it examines which groups are not included in the archival institutions’ target groups and why this is the case, the archival employees’ views on visitors’ needs and the archival institutions’ action space regarding the process of making archives accessible. The theoretical framework for this thesis is a combination of a norm critical and an intersectional perspective. The main method used is qualitative interviews with employees at archival institutions. Two different archival institutions have been examined, which are both departments of public authorities. The main result of the thesis is that there exist normative systems within the archival institutions which favour elderly people and people within the academic world. Age also matters less for people within the academic world. Accordingly, people outside of these groups can be regarded as non-target groups. Factors which can contribute to exclusion are also non-western origin and to be occupied at daytime. The explanations to why some groups are excluded are lack of resources and knowledge, a reactive approach, and the institutions’ opening hours. Regarding visitors’ needs, many visitors need help searching for material and formulating their needs, which they can also expect to be helped with. Needs which the archival employees can not satisfy are extensive reading of handwriting or carrying out research for the visitor. In general, it seems that people within the archival institutions’ target groups are more likely to get the exact help they need. The archival employees have a relatively great action space when it comes to making archives accessible, as the policy documents don’t mention this activity in detail. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Purpose – The purpose of this study is to create understanding for which dimensions that influence public agencies’ digital maturity, and how these agencies can work with these dimensions in order to improve the level of digital maturity. This contributes with increased understanding and insight for how the digital maturity can be assessed and improved. Method – The study is of explorative character, with mainly an inductive approach. Qualitative multiple case studies have been conducted in order to fulfil the purpose of the study. Primary data have been collected through 21 semi-structured interviews. Seven of these interviews were held with digital consultants, and the remaining 14 interviews were conducted with respondents from eleven different Swedish public agencies. Results – The study contributes with seven different key-dimensions, with belonging sub-dimensions. The seven dimensions are; vision &amp; strategy, senior management, leadership, culture, capabilities &amp; competence, digital technologies and provisions. These dimensions are presented and explained together with recommendations for how the public agencies can work with these, in order to improve their digital maturity. Theoretical implications – The study has started to fill a gap within the literature of digital maturity connected to the public sector. The study also contributes with an empirical anchored framework that describes the dimensions that affect the public agencies digital maturity and how these dimensions can improve the level of digital maturity. Practical implications – The practical contribution is a framework that can be used as a foundation by leaders and managers in public agencies to assess and increase the level digital maturity. The framework highlights seven key-dimensions, with sub-dimensions, that public agencies need to work with in order to successfully become more digital mature. / Syfte – Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad, samt hur myndigheter kan arbeta med dessa dimensioner för att ökaden digitala mognadsgraden. Detta bidrar med ökad förståelse och insikt för hur den digitala mognaden kan utvärderas samt förbättras. Metod – Studien är av explorativ karaktär, med huvudsakligen en induktivansats. Kvalitativa flerfallsstudier har genomförts för att uppnå studiens syfte. Primärdata samlades in genom 21 semi-strukturerade intervjuer. Av dessa 21 intervjuer genomfördes sju med representanter från ett IT-konsultföretag och14 intervjuer med representanter från elva svenska statliga myndigheter. Resultat – Studien har resulterat i sju olika nyckeldimensioner, med tillhörande under dimensioner till varje nyckeldimension. De sju dimensionerna är vision &amp; strategi, ledningsgrupp, ledare &amp; chefer, kultur, förmågor &amp; kompetenser, digital teknik samt författningar. Dessa presenteras och förklaras tillsammans med rekommendationer för hur myndigheter kan öka sin digitala mognad. Teoretiska implikationer – Studien har påbörjat arbetet med att fylla ett gap i den vetenskapliga forskningen kring digital mognad i offentlig sektor. Dessutom bidrar studien med ett empiriskt förankrat ramverk som beskriver vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad samt hur dessa dimensioner kan öka den digitala mognadsgraden. Praktiska implikationer – Det praktiska bidraget är ett ramverk som kan användas som bas och utgångspunkt av ledande chefer i främst statliga myndigheter för att utvärdera samt öka den digitala mognadsgraden. Ramverket består av sju nyckeldimensioner, med tillhörande underdimensioner, som statliga myndigheter behöver utveckla för att framgångsrikt bli mer digitalt mogna.

No description available.

<p>Purpose: The aim of the thesis is to identify principles of valuation and to reach a solution for how Statens järnvägar can present their leased railroad vehicles in the future.</p><p>Methodology: The authors have done a case study through a qualitative approach. Interviews have been done with Statens järnvägar, Näringsdepartementet and Riksrevisionen. Annual reports from Banverket and Luftfartsverket have been studied.</p><p>Theoretical perspectives: The regulations that rule the authorities are a base for the study.</p><p>Earlier researches done within the subject are presented in this section.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation of this study consists of primary- and secondary data. The primary data is collected from the interviews that have been done, whilst the secondary data is composed of annual reports, regulations and various other documents.</p><p>Conclusions: The authors have come to the conclusion that the method of valuation that Statens järnvägar choose, depends a lot on the vehicles hypothetical future. It is difficult to say that only one of the methods would be the correct one.</p> / <p>Syfte: Studiens syfte är att kartlägga olika värderingsalternativ och komma fram till en lösning för hur Statens järnvägar kan redovisa sina leasade järnvägsfordon i framtiden.</p><p>Metod: Författarna har gjort en fallstudie med kvalitativ inriktning. Intervjuer har gjorts med Statens järnvägar, Näringsdepartementet och Riksrevisionen. Årsredovisningar från Banverket och Luftfartsverket har granskats.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Till grund för studien ligger de regelverk som styr statliga myndigheter och affärsverk. I detta avsnitt tas det även upp tidigare forskning som gjorts inom ämnet.</p><p>Empiri: Empirin består både av primärdata och sekundärdata. Primärdata är insamlad från de intervjuer som gjorts, medan sekundärdata är i form av årsredovisningar, regelverk och andra dokument.</p><p>Slutsatser: Författarna har i slutsatsen kommit fram till att den värderingsmetod som Statens järnvägar väljer beror på fordonens tänkta framtid. Det är svårt att säga att endast en utav värderingsmetoderna skulle vara den korrekta.</p>