Problemformulering och syfte: I februari 2016 infördes fri entré för 18 statliga museer i Sverige genom en statlig reform. I och med fri entré kan det tänkas att kommunikationsavdelningarna på museerna fick ett till viss del nytt uppdrag i och med att förmedla denna förändring. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad anställda på kommunikationsavdelningarna möjligtvis anser att de gjort annorlunda i sin externa kommunikation efter att den fria entrén infördes, och om det har påverkat hur de tänker kring målgrupper då denna reform hade syftet att demokratisera den gemensamt ägda kulturen. Metod och material: Resultatet i denna uppsats är grundat på intervjuer med anställda på kommunikationsavdelningarna på 17 av 18 berörda museer. Huvudresultat: Trots att målet med reformen var att demokratisera och öppna för att fler och nya besökare skulle komma till museerna har museerna inte gjort speciellt mycket för att försöka nå nya människor och målgrupper. Detta kan bero på att många museer jobbar med strategier som är kraftigt influerade av kommersiell marknadsföring.

<p>Denna uppsats handlar om svenska företags framtida möjlighet att konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten på den svenska marknaden.</p><p>Globaliseringen har bidragit till en ökad konkurrens och i denna miljö kan företag inte längre bara ha en erövring av nya kunder som mål. Det blir allt viktigare att behålla de kunder som företaget redan har. Problemet i denna uppsats kretsar kring vad som är viktigt för att ett företag ska kunna konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten när nya spelregler styr processen för den offentliga upphandlingen.</p><p>Syftet med studien är att undersöka och analysera små och medelstora företag i en offentlig upphandlingsprocess. För att undersöka detta område intervjuades personer, som är involverade i offentlig upphandling, från tre företag inom möbelbranschen. Teorier och perspektiv som används i undersökningen rör områden som, nätverk, marknadsföringsperspektiv, mervärde, styrformer, involvering, och marknadsföringsjämvikt.</p><p>Undersökningen har visat att det är svårt för små och medelstora företag att vinna upphandlingskontrakt. Företagen hamnar i underläge då de inte kan konkurrera med både låga priser och mervärdesattribut. Ett litet företag har endast möjligheten att använda sig av ett relationsperspektiv för att skapa attraktion. De små och medelstora företagen får rikta in sig på mindre kontrakt och konkurrera om dessa. Viktiga faktorer blir då användandet av ett relationsmarknadsföringsperspektiv, i så stor utsträckning som möjligt, där företaget skapar mervärde och arbetar processtyrt.</p>

No description available.

<p>Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.</p><p>Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.</p><p>Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision. Orsaken till det oväntade resultatet härleder vi främst till av Riksrevisionen inte har några konkurrenter samt är anslagsfinansierade varför det för dem inte finns tillräckliga incitament att sänka sina avgifter.</p>

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet. Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna. Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision. Orsaken till det oväntade resultatet härleder vi främst till av Riksrevisionen inte har några konkurrenter samt är anslagsfinansierade varför det för dem inte finns tillräckliga incitament att sänka sina avgifter.

No description available.

In many of the world's countries, there is a national organization responsible for marketingthat country as a tourist destination. Through their offices, these organizations work towardsthe creation of effective strategies and a deeper understanding of local markets. Usingqualitative methods such as interviews, observations, and thematic analysis, we managed toinvestigate how the Czech and the German national tourist offices operate, and whatstrategies they are implementing to increase the volume of tourism. The study focused on theanalysis and comparison of the organizations' goals and communication channels.The results show that the investigated tourist boards operate in a similar manner with smalldifferences concerning choice of strategies and communication channels. These discrepanciescan be partly explained by differences in the organization's ownership forms and theconsequences that follow that fact. Both countries' tourist offices base their work onconsistent use of the selected marketing strategies that should lead to direct or indirectimprovement of the destination image. Material was analyzed with the help of relevanttheories concerning marketing communication which assisted us in understanding the studiedphenomenon. / I de flesta av världens länder finns det en nationell organisation som ansvarar för marknadsföringenav landet som turistdestination. Genom sina utlandskontor kan dessa organisationerskapa en djupare förståelse om den lokala marknaden och utarbeta effektivare strategier. Medhjälp av kvalitativa metoder; intervjuer, observationer och tematisk analys har vi undersökthur den tjeckiska och den tyska nationella turistbyrån verkar samt vilka strategier dessatillämpar för att öka turismvolymen till sina länder. Undersökningen fokuseras därmed påanalys och jämförelse av organisationernas målsättningar och kommunikationskanaler.Resultaten visar att båda turistbyråerna arbetar på ett liknande sätt med små avvikelsergällande val av strategier och kommunikationskanaler. Dessa avvikelser kan delvis förklarasgenom skillnader i organisationernas ägandeform och de konsekvenser detta medför. Bådaturistbyråerna utgår från en konsekvent användning av de valda marknadsföringsstrategiernasom kan leda till en direkt eller indirekt förbättring av destinationsimagen. Materialet haranalyserats med hjälp av relevanta teorier kopplade till marknadskommunikation genom vilkavi skapade förståelse om det studerade fenomenet.

Denna uppsats handlar om svenska företags framtida möjlighet att konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten på den svenska marknaden. Globaliseringen har bidragit till en ökad konkurrens och i denna miljö kan företag inte längre bara ha en erövring av nya kunder som mål. Det blir allt viktigare att behålla de kunder som företaget redan har. Problemet i denna uppsats kretsar kring vad som är viktigt för att ett företag ska kunna konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten när nya spelregler styr processen för den offentliga upphandlingen. Syftet med studien är att undersöka och analysera små och medelstora företag i en offentlig upphandlingsprocess. För att undersöka detta område intervjuades personer, som är involverade i offentlig upphandling, från tre företag inom möbelbranschen. Teorier och perspektiv som används i undersökningen rör områden som, nätverk, marknadsföringsperspektiv, mervärde, styrformer, involvering, och marknadsföringsjämvikt. Undersökningen har visat att det är svårt för små och medelstora företag att vinna upphandlingskontrakt. Företagen hamnar i underläge då de inte kan konkurrera med både låga priser och mervärdesattribut. Ett litet företag har endast möjligheten att använda sig av ett relationsperspektiv för att skapa attraktion. De små och medelstora företagen får rikta in sig på mindre kontrakt och konkurrera om dessa. Viktiga faktorer blir då användandet av ett relationsmarknadsföringsperspektiv, i så stor utsträckning som möjligt, där företaget skapar mervärde och arbetar processtyrt.

NGO:s roll och inflytande inom folkrätten har ökat de senaste decennierna. De har påverkat  utvecklingen av folkrättsliga regler och normer på ett antal olika sätt. Ett forum för påverkan är internationella domstolar. Men vilka möjlighetr har NGO:s att utöva påverkan på folkrätten genom agerande i internationella domstolar? Kan NGO:s påverka folkrätten i lagskapande riktning genom sitt deltagande i internationella domstolar - och kan denna påverkan ses som lagskapande?

Som statligt anställd på en svensk myndighet ska ens arbete genomsyras av demokratiska värderingar enligt den statliga värdegrunden. Skatteverket har sedan 2018 använt sig av en digital medarbetare i form av chatboten Skatti som svarar på vanliga frågor om folkbokföring och inkomstdeklarationer. I dagsläget är användandet av artificiell intelligens och chatbotar inte vanligt förekommande hos svenska statliga myndigheter. Därför är det av intresse att undersöka vilka områden som borde tas hänsyn till utifrån den statliga värdegrunden när myndigheter väljer att implementera chatbotar i deras verksamhet. För att undersöka detta har 15562 st meddelanden till chatboten Skatti från besökare på Skatteverkets hemsida analyserats genom metoden tematisk analys. Under metodens gång identifierades 184 st koder som resulterade i 14 st teman vilka beskriver den undersökta datan. Dessa teman användes sedan för att diskutera huruvida Skatti utvecklats med den statliga värdegrunden i åtanke. Studiens resultat indikerar att det existerar områden där Skatti på olika sätt inte följer den statliga värdegrunden till fullo och att det kan vara av intresse att ta hänsyn till dessa i den framtida utvecklingen av Skatti. / As a government employee at a Swedish authority, one’s work must be permeated by democratic values according to the public service ethos. Since 2018, the Swedish Tax Agency has used a digital employee: a chatbot called Skatti which answers common questions about national registration and income tax returns. At present, the use of artificial intelligence and chatbots is not common among Swedish public services. Therefore it is of interest to investigate which areas should be taken into account based on the public service ethos when authorities choose to implement chatbots in their operations. To investigate this, 15562 messages sent to the chatbot Skatti from visitors to the Swedish Tax Agency’s website were analyzed using thematic analysis. During the course of the analysis, 184 codes were identified which resulted in 15 themes describing the examined data. These themes were later used to discuss whether Skatti had been developed with the public service ethos in mind. The results of the study indicate that there are areas where Skatti in various ways does not fully follow the public service ethos and that it may be of interest to take these areas into account in the future development of Skatti.