Problemformulering och syfte: I februari 2016 infördes fri entré för 18 statliga museer i Sverige genom en statlig reform. I och med fri entré kan det tänkas att kommunikationsavdelningarna på museerna fick ett till viss del nytt uppdrag i och med att förmedla denna förändring. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad anställda på kommunikationsavdelningarna möjligtvis anser att de gjort annorlunda i sin externa kommunikation efter att den fria entrén infördes, och om det har påverkat hur de tänker kring målgrupper då denna reform hade syftet att demokratisera den gemensamt ägda kulturen. Metod och material: Resultatet i denna uppsats är grundat på intervjuer med anställda på kommunikationsavdelningarna på 17 av 18 berörda museer. Huvudresultat: Trots att målet med reformen var att demokratisera och öppna för att fler och nya besökare skulle komma till museerna har museerna inte gjort speciellt mycket för att försöka nå nya människor och målgrupper. Detta kan bero på att många museer jobbar med strategier som är kraftigt influerade av kommersiell marknadsföring.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vad besöksparkers ledningar har för åsikter om- och vilka argument som ligger bakom valet av fri eller avgiftsbelagd entré. Samt hur personalen och parken påverkas av valet. Denna studie visar att parkernas skäl till att ha fri entré är för några ideologiska, ett annat svar är att parken är skattefinansierad och därför ska alla ha tillgång till parken. Parker med entréavgift anger att skälen är ekonomiska men några av dem poängterar också att den ska vara låg för att så många som möjligt ska kunna besöka parken. För vissa parker är entréavgiftens främsta uppgift är att hålla oönskade besökare borta. En av de svarande anger att entréavgiften är en statusmarkering som visar att deras park är värd att betala för.En djupare studie görs på Trädgårdsföreningen i Göteborg, där entréavgiften tagits bort år 2012. Studien är gjord genom korrespondens med personal på Trädgårdsföreningen, politiker och genomgång av protokoll från bl.a. nämndmöten. Entréavgiften togs bort med argumentet att parken ska vara mer tillgänglig för besökare, Göteborgare så väl som turister. Oppositionen i staden ville att avgiften skulle vara kvar då den bidrar till ekonomin och håller nere slitage och oönskade besök i parken.I en enkätundersökning riktad till personalen i parken visas deras syn och åsikter på hur parken påverkats, detta år jämfört med tidigare. Alla är överens om att parken har påverkats, dock inte mycket. Resultatet visade att parkens fysiska miljö påverkats lite, främst genom att nya genvägar och gångstråk över gräsmattor hade bildats. Personalens arbetsuppgifter har inte alls eller påverkats lite av att avgiften tagits bort. Personalens argument för entréavgift är att den hindrar oönskade besök, bidrar till ekonomin, och håller nere slitaget i parken. Arbetet innefattar även en kritisk analys av enkäter och en marknadsundersökning som gjorts av Trädgårdsföreningen i Göteborg. I arbetet diskuteras även ökat besöksantal som mål, parkers hållbarhet och andra problem som kan uppstå vid val av entréavgift.

Syftet med denna uppsats är att beskriva den debatt som förts om museer i svenska tidningar från 2020fram till början av 2023, belysa hur debattörerna legitimerar sina åsikter och därigenom vilka diskursersom går att finna inom dessa debatter. Syftet är även att undersöka vilken idealbild och vilkafunktioner hos ett museum som samproduceras av texterna i debatten. Materialet består av tio debattoch ledarartiklar publicerade i Sveriges fyra största tidningar och delas upp i tre teman: fri entré,politisering och ekonomisk satsning. För att besvara uppsatsens frågeställningar utförs enlegitimeringsanalys på materialet, vilket mynnar ut i en diskursanalys. Resultaten av dessa två analyseranvänds sedan för att beskriva hur debattörerna samproducerar en bild av museers funktion. Resultatetvisar hur typerna av legitimeringar som används i texterna skiljer sig mellan materialets olika teman.Två diskurser framkommer i materialet: en demokratidiskurs och en kulturarvsdiskurs. Genomgåendeför alla tre teman är att värdena demokrati och kulturarv behandlas som legitima. Det framkommeräven fyra idealfunktioner för ett museum som samproducerats av debatten. Dessa är museet somförvaltare och förmedlare av ett gemensamt kulturarv, museet som offentligt rum, museet somfolkbildare samt det oberoende museet.

Introduction This master ́s thesis focuses on the financial situation in a number of museums located in Stockholm, Sweden. In particular the study focuses on external financing and sponsorship and which means that are given to meet the conditions surrounding financial support. The aim of the study is to increase the knowledge of how the financial situation for museums looks like and how the interaction between cultural and economic capital shows. Theory The theoretical framework for the study is based on the theory of cultural economics and Pierre Bourdieu's theory of cultural / economic capital and his concept of space. The study used Bruno Freys terms Superstar Museumsand thetotal experience. Method The main method for the study was a comparative method, but a mixture of quantitative and qualitative methods were also applied in the study. Interviews were conducted with informants from a number of the museums and data from all the selected museums was collected and compared. The material also consisted of a variety of written material, mostly annual reports, but also news articles, reports and official documents. Analysis & Results The material shows a wide range of factors defining the economic situation of museums in Stockholm. A large part of the income comes from public fundings for the public museums. The private museums are more dependent on incomes from admission fees and external financing. For many of the public museums the market based rents for the building is an issue that causes economic distress. Conclusions Many museums work with sponsorships and have a positive view on external collaborations, at the same time the majority of the museums report a low revenue from sponsorships. The legal framework makes it more difficult for public museums to work with external financing and the taxation system aggravates sponsoring in museums. The free admission reform was both criticized and applauded and divided the private and public museums.